onsdag 22 november 2006

Nättidningarna som dopar sig till framgång

Helsingborgs Dagblad är störst. Dala-Demokraten och Sundsvalls Tidning tvåa och trea. Där har du topplistan för Sveriges största landsortstidningar på webben räknat i antal unika besökare per vecka, enligt Mediatrender.se (kräver inloggning). HD.se har i snitt drygt 105 000 unika besökare i veckan. Dalademokraten.se 103 000 och ST.nu 87 000.

Plats nummer två och tre är kanske en smula förvånande med tanke på dessa tidningars pappersupplagor. En stor del av Dala-Demokratens och Sundsvalls Tidnings höga besökssiffror på webben beror på dopning. Genom att bygga interna arkiv i sajterna som länkar fram och tillbaka på den egna sajten får webbplatserna högre status hos i första hand Google. Frågan är om besökarna som Dalademokraten.se och ST.nu trixar sig till är de besökarna som man vill ha. Det handlar sannolikt i stor utsträckning om besökare som ligger utanför tidningens ordinarie försäljningsområde. Så hur intressanta är dessa besökare för de lokala annonsörerna?

En specialsökning hos Google visar hur effektivt dopning fungerar. Vi tar Sundsvalls Tidning som exempel. En sökning på allt som ligger under domänen ST.nu ger ungefär 360 000 träffar hos Google. Justerar man sökning så den plockar bort allt som har med de konstruerade arkiven (en tjänst från Hermes Publications) att göra så sjunker antalet träffar till drygt 100 000. Fler träffar hos Google ger också fler unika besökare på webbplatsen.

Navigationen viktigast för besökaren

Ett brittiskt företag som ägnar sig åt serverdrift, Rackspace Managed Hosting, anser sig ha konstruerat en matematisk formel för den perfekta webbplatsen. Formeln bygger på en undersökning kring vad besökarna uppfattar som en bra webbplats. Den absolut viktigaste parametern är navigationen. 80 procent rankade också enkel och tydlig design som en av de viktigaste delarna för att nå den perfekta webbplatsen. Bara sex procent uppskattade innovativ design med Flash och multimediafunktioner.

torsdag 16 november 2006

Premiär för Google News på svenska

Då är det dags. I dag är det premiär för Google News på svenska. Ta en titt här.

tisdag 14 november 2006

Bloggarna viktiga för Reuters

Bloggarna har något att säga. Bloggarna betyder något. Det har nyhetsbyrån Reuters insett som ingått ett avtal med Blogburst.com för att få tillgång till deras nätverk av bloggar, skriver Editor & Publisher. Blogburst.com har en teknik som matchar innehåll från bloggarna med de nyheterna som Reuters publicerar. På det viset får Reuters nyheter en slags fördjupning och möjligen en alternativ vinkling. Flera större amerikanska tidningar nyttjar redan Blogburst.com. Däribland Washington Post och Houston Chronicle.

Bevaka nyheter på DN.se

Rätt i tiden ligger DN.se som nyligen lanserade ett par olika tjänster som låter läsarna bevaka nyheter på deras webbplats. Tjänsten påminner en del om Google Alerts där användaren kan registrera ett antal nyckelord eller en sökning. När sökkriterierna uppfylls får användaren ett mejl med länkar till nyheterna. Smart, smidigt och mycket praktiskt.
Källa: Webbomedia och Webbsnack.

Klart för Google News på svenska

På torsdag förhandsvisas nyhetstjänsten Google News innehållande nyheter från svenska medier, skriver Computer Sweden. Google News går ut på att samla nyheter från etablerade medier och förpacka dem i en Googlekostym. Tjänsten har funnits internationellt sedan 2002 och ryktet om att den är på väg till Sverige har florerat en längre tid. Nu blir det alltså verklighet.

lördag 11 november 2006

Den svenska papperstidningen dör ut

(Texten ursprunligen publicerad i en papperstidning. Därav ingressen.)

Förmodligen läser du den här texten tryckt på papper. De flesta läsarna gör fortfarande det. Läser pappersversionen av tidningen. Nu blåser förändringens vindar. År 2081 är den svenska papperstidningen död.

Papperstidningen har fått sin dödsdom. En av Sveriges mer kända massmedieekonomer, Karl Erik Gustafsson, har räknat ut dödsdagen för den prasslande tidningen. Beräkningsmodellen är amerikansk, och visar att den sista tryckta tidningen i USA når läsarna första kvartalet 2041. När Karl Erik Gustafsson har lagt svenska parametrar på beräkningen blir året 2081. Första kvartalet för att vara mer exakt.

Det är naturligtvis en lek med siffror. Inget annat. Ändå kan jag inte låta bli att tro att det betyder något. Faktum är att de flesta dagstidningarna i Sverige visar sjunkade upplagor. Allt färre vill betala för sin tidning. Enligt siffror från Tidningsstatistik AB, TS, sjönk den samlade tidningsupplagan för hela Sverige med 1 procent 2005 jämfört med 2004. Få tidningar gick mot strömmen. De som visade plussiffror gjorde det ofta genom kraftiga rabatter. För de digitala tidningarna är utvecklingen den omvända. Där pekar siffrorna uppåt. Även på Barometern.se och Oskarshamnstidningen.se ökar antalet besökare. Det är en anledning att fundera över framtidens tidning. Låt oss ta en titt i spåkulan.
I de mest galna profetiorna är vi läsare uppkopplade på internet överallt och hela tiden. I den världen finns inget behov av en papperstidning, som dessutom skräpar ner och måste köras till pappersinsamlingen stup i kvarten. Det är lögn. Jag tror inte på den världen. Tryckarkonstens fader, Johannes Gutenberg, kan lugnt ligga kvar i sin grav. Papperstidningen kommer att överleva internetrevolutionen. Men de papperstidningar som vill överleva har ett mödosamt arbete framför sig. För det är i kombination med andra publiceringskanaler såsom webb, mobil och tv som papperstidningen kan hitta stöd för sin överlevnad. Varje kanal har sina specialiteter och därmed sina läsare, tittare och lyssnare. Det gäller att fånga publiken där publiken vill vara. Nättidningen är snabb och given för nyhetsrapporteringen. Papperstidningen lämpar sig för långsamma nyheter och kommer hitta sin målgrupp bland människor som inte behöver vända på slantarna. Att läsa tidningen på tryckt på papper blir exklusivt, en slags rysk kaviar. Många vill gärna ha den, men få tycker att den är värd sitt pris.

Många tidningshus försök med olika sorters elektroniska tidningar. Så även Barometern och Oskarshamns-Tidningen. E-tidningen är smidig i bland. Perfekt om du är utomlands. En tidning för de stora massorna blir den däremot aldrig. Problemet är att den bygger på papperstidningen. I framtiden är det inte papperstidningen som är nyhetsledande. Det är webben.
Det elektroniska pappret har en ljusare framtid. Det forskas ganska intensivt kring olika slags plastfilmer som kan laddas med elektricitet, är böjbart och kan rullas ihop och läggas i fickan. Prototyper av framtidens papper finns redan. Den belgiska tidningen De Tijd och Sundsvalls Tidning har testat tekniken. Även tidningarnas branschorganisation Tidningsutgivarna, TU, driver ett e-pappersprojekt. Bli inte förvånad om du under nästa år ser någon på bussen läsa ett elektroniskt papper.
Redan nu kan du däremot se folk läsa tidningen i mobiltelefonen. Tekniken har funnits länge, men har nått massorna först de sista åren. Tidningen i mobilen är en given succé. Motsatsen är tidningen i en handdator. Den för några år sedan superheta handdatorn finns inte längre. Den har helt enkelt blivit en del av mobiltelefonen.
Vilken teknik eller kanal tidningen använder är en sak. Innehållet än annan. Men det är en helt annan historia.

fredag 10 november 2006

Pressens Tidning blir Medievärlden

Medievärlden heter den nya branschtidning för oss som jobbar inom just medievärlden. Dess föregångare Pressens Tidning finns inte längre. På webben har därmed Pressenstidning.se ersatts av Medievarlden.se, en sajt som vid första anblicken ger ett behagligt intryck.

onsdag 8 november 2006

Min kärlek till eldräven

En kollega frågade häromdagen:
- Vilken programvara skulle du ta med dig till en öde ö?
Ett enkelt svar för mig: Firefox!

Det fanns en tid då webbläsaren Firefox hette Phoenix. Senare tvingades den byta namn till Firebird och efter ytterligare en patentstrid 2004 blev namnet slutligen Firefox. Det var inte kärlek vid första ögonkastet. Länge fanns exempelvis problem med integrationen av populära mediaspelaren Flash. Men min kärlek till eldräven blir starkare för varje ny version. Antalet nedladdningar har passerat 200 miljoner. Version 2.0 är här och stjärnan på webbläsarhimmelen lyser starkare än någonsin. Webbplatsmätningar visar att användarskaran uppgår till mellan 10 och 15 procent. På sina håll är siffran betydligt högre.Tyskarna har tagit Firefox till sitt hjärta. Det finns undersökningar som visar att upp mot 40 procent av tyskarna väljer Firefox, inte illa med tanke på att Internet Explorer är förinstallerad på de flesta datorerna.

För mig är den stora fördelen med Firefox att den finns för alla de vanligaste datorplattformarna. När man, som jag, hoppar mellan olika operativsystem är det skönt att ha en webbläsare som ser ut och fungerar på samma sätt oavsett plattformen.
Men det som ska göra Firefox till de stora massornas webbläsare är alla sidoverktyg som enkelt installeras som ett program i programmet. På Firefoxspråk kallas det Add-ons. Just nu finns det nästan 3 000 tilläggsprogram att hämta på Mozillas (ägaren till Firefox) webbplats. Lägg därtill 350 olika paket som får din Firefox att ändra utseende. Här är mina favorittillägg:

  • Adblock - Borde kanske inte tipsa om det här med tanke på tidningens verksamhet. Men jag kan inte låta bli. Med Adblock kan du stänga av irriterande annonser. Och du väljer själv vilka annonser som får visas.
  • Tab Mix Plus - Flikarna eller tabbarna som innebär att du kan har flera webbsidor öppna samtidigt i ett och samma fönster är en smart uppfinning. Med Tab Mix Plus kan du ännu mer i detalj styra hur flikarna ska fungera.
  • InfoRSS - På tv kan man i bland se korta nyhetsrubriker som rullar längst ner i rutan. InfoRSS ger dig samma funktion fast i Firefox. Som källa till InfoRSS kan du använda valfritt antal RSS-flöden.
  • Web Developer Toolbar - Ett underbart verktyg för dig som jobbar med webbutveckling.
  • Forecastfox - Ständigt uppdaterade väderprognoser direkt i din webbläsare. Väderinformationen kommer från Accuweather.com. Släng dig i väggen, SMHI!
Flikarna var länge Firefoxs adelsmärke. Nästa revolution var RSS. Förkortningen betyder ungefär nyhetsbevakning. Inbyggd RSS-läsare innebär i praktiken att du kan låta Firefox bevaka dina favoritwebbplatser utan att behöva besöka dem. När din favoritbloggare skriver ett nytt inlägg eller när din tidning publicerar en ny nyhet ser du det i ganska snart i Firefox. RSS är beroendeframkallande för sin enkelhet och smidighet.
Har du hört någon som har smittats av spyware eller adware via Firefox? Inte jag heller. Säkerheten är inget obetydligt argument i valet av webbläsare. Det där med solen och dess fläckar gäller även Firefox. Säkerhetsbrister finns, bara man letar ordenligt. Och det gör teamet bakom Firefox. Därför tätas de också i rasande fart. Öppen källkod öppnar får många att hitta och avhjälpa brister.
Det bästa har jag sparat till sist.
Firefox kostar gratis.

tisdag 7 november 2006

GP.se i nya kläder

Göteborgs-Posten har gjort om sin webbplats. Innehållet känns bekant, men designen har gjorts om. Det är ett par år sedan GP.se senast bytte utseende.


Google säljer annonser i papperstidningen

Papperstidningarna har nästan varje dag osålt annonsutrymme som får pluggas. Sökjätten Google vill hjälpa tidningarna att fylla tomrummet genom att matcha annonsörer och publikation. Det lediga utrymmet ska säljas med hjälp av ett auktionssystem, skriver IDG:s Internetworld. Än så länge finns bara ett försöksavtal med några av de största amerikanska tidningarna, men om det faller väl ut kan tjänsten även nå Skandinavien.

måndag 6 november 2006

Expressen.se satsar på lokala nyheter

Jag gissade fel. Det var inte Schibstedt som stod bakom den stora lokala annonssatsningen som Networkers.se skrev om häromdagen. Det var konkurrenten. Expressen.se. Dagens Media skriver att en ny redaktion med ett 40-tal medarbetare ska göra lokala nätnyheter i Umeå, Uppsala, Helsingborg, Karlstad, Linköping, Norrköping, Helsingborg, Västerås, Borås och Jönköping.
Nu får lokaltidningarna se upp. Framför allt måste lokaltidningarna satsa på webben fullt ut, om inte storstadsdrakarna ska sluka annonspengarna. Läsarna har de till stor del redan. Räkna med att minst ytterligare ett stort mediahus snart gör en liknande lokalsatsning...

fredag 3 november 2006

Utbrett missnöje med mätverktyg

Mätverktyget Insight XE från Real Media håller inte måttet. Prestandan är helt enkelt för dålig. Det anser ett flertal av Sveriges dagstidningar som använder Insight XE för att mäta antalet besökare på sina webbplatser. I veckan hölls ett krismöte under ledning av Tidningsutgivarna i Stockholm. Den så kallade Nätmät-gruppen, som består av representanter för ett stort antal svenska nättidningar, diskuterade hur problemet med Insight XE ska tacklas. Sifo, som saluför och bygger sin mätning på Insight XE, har föreslagit att mätningen i stället ska hanteras av annonssystemet Open Adstream också det från Real Media.
För egen del hoppas jag att Google Analytics snart blir KIA-godkänt. Det räcker gott. Dessutom fungerar det bevisligen. Panelmätningen som Sifo erbjuder känns avlägsen för de flesta mindre tidningar. Underlaget är helt enkelt för klent.