Ett halvår med Escenic

Vi är många tidningar i Sverige som just nu jobbar med eller tittar åt norska Escenic. Sydsvenskan.se rullar sedan några år tillbaka på Escenic. Dalarnas Tidningar är också i gång. Svenskt Näringsliv är ett exempel utanför tidningsvärlden. Många svenska dagstidningar är på väg in i familjen Escenic. Aftonbladet.se har jobbat över ett år med att konvertera från en egenutvecklad version av Vignette till Escenic. Inom Gota Media, där jag tillbringar mina dagar, jobbar vi just nu intensivt med att flytta våra fyra största tidningar (Barometern-OT, Blekinge Läns Tidningar, Borås Tidning och Smålandsposten) till Escenic. Norra Västerbotten i Skellefteå sitter i samma båt och sjösätter förmodligen sina nya sajt under hösten. Även Svenska Dagbladet har kommit en bra bit på resan mot en webbplats med Escenic. Dessutom tittar Skånemedia med tidningar Trelleborgs Allehanda, Ystads Allehanda och Kristianstadsbladet samt gänget på Helsinborgs Dagblad åt Norge.

Escenic är sedan tidigare en tung partner på den norska och amerikanska tidningsmarknaden. Företaget har även ett antal större installationer i Holland och England. Men Sverige har länge varit en vit fläck på kartan för Escenic. Så kom ett par svenska säljare och halva tidningssverige lyssnade och öppnade plånboken. Det är för tidigt att döma om det är positivt eller negativt för den svenska nättidningsbranschen att många väljer samma system. Jag tycker mig se att Escenicsajterna i stor utsträckning är likformiga. Jämför några Escenicsajter och du kommer att se att funktionen är i stort sett densamma, bara förpackningen skiljer dem åt. Det kan bli ett problem. Kreativiteten och uppfinningsrikedomen måste få utrymme. Samtidigt är systemet ungt - åtminstone i Sverige. Escenickunderna måste tilsammans med Escenic hitta ett forum för att utbyta idéer och lösningar - både affärsmässigt och tekniskt. En utvecklarkonferens planeras i Holland till hösten. Det är ett första staplande steg i rätt riktning.

Efter att ha jobbat ett halvår med Escenic (version 4.3) har jag haft möjlighet att se och jobba med systemet under en period. Här är mina intryck hittills:

Den feta klienten
Jag vill påstå att de flesta tidningar som har handlat Escenic föll för publiceringsgränssnittet som, till skillnad från övriga CMS-system på marknaden, inte är ett webbgränssnitt utan ett Javaprogram. Programmet heter Content Studio. Andra kallar den för den "feta klienten". Det betyder konfigurerbara kortkommandon, drag-and-drop och snabba arbetsflöden. Det är coolt. Eller rättare sagt: det VAR coolt. Vi vet alla att programvarorna flyttar ut på webben. Vi behöver inte längre Excel och Word i våra datorer. Nu finns Google Apps och flera andra liknande lösningar. Därför känns det som Content Studio har haft sin storhetstid. Det du kan göra i Content Studio borde vara möjligt att göra i en webbläsare. Hellre en fet webbläsare än en fet Javaklient som slukar maskinvara, kräver brandväggsöppningar och i största allmänhet känns mer pluffsig än rund och go.
Escenic har också ett webbgränssnitt. Det kallas Web Studio. Faktum är att användaren kan göra mer där än i den feta klienten. Men gränssnittet suger. Håll tummarna för att Web Studio blir betydligt bättre till nästa stora release (5.0) som är planerad till slutet av året.

Bildredigering
Javaprogrammet Content Studio är ändå läckert i flera avseenden. Som webbredaktör är det underbart att exempelvis kunna bygga upp ett bibliotek av sökningar som görs ofta, sökningar som enkelt kan startas med ett kortkommando. Bild- och även i viss mån videoredigering (Windows Media) direkt i Content Studio är också en läckerbit. Däremot känns själva metoden för att publicera bilder i anslutning till en artikel inte helt optimal. För det första är det svårt att få en överblick över vilka bilder som har kopplats till artikeln du jobbar med. De länkade bilder borde förses med en tumnagelbild i stället för anonyma ikoner. Systemet vill att bildplaceringen ska bestämmas av så kallade elementmallar som styr om bilden ska ligga till höger eller vänster, om rubriken ska vara stor eller liten och om puffen ska ha några andra specialiteter. Det är ett flexibelt system som ger redaktören massor av valmöjligheter. Samtidigt innebär det att redaktören lätt kan dränkas av elementmallar. Bli inte förvånad om antalet elementmallar växer upp mot 50 eller kanske ända upp mot 100 beroende på hur mycket din tidning vill kunna styra puffarnas utseende. Varje unik kombination av rubrik, bildplacering och annan specialitet blir nämligen en elementmall.

Användarhanteringen
I takt med att nättidningarna växer blir det allt fler som jobbar med den dagligen. Det kräver en robust användarhantering. Av det jag har sett hittills uppfyller Escenic det kravet. Systemet skiljer på en rad olika roller. Du kan ha externa användare som skriver sin text, men som inte kan publicera den. Redaktörer kan få fulla rättigheter till sin egen avdelning, men bara den. Du kan ha flera tidningar i samma system med användare som kan skriva och publicera sig på en eller flera av dem. Av okänd anledning kan användarna dock inte administreras från Content Studio utan bara från Web Studio.

Begränsad överblick
Escenic har i huvudsak två olika vyer för artikelpublicering. Dels artikelvyn där journalisten skriver sin rubrik, ingress och brödtext och dels avdelningsvy eller sektionsvy. Det är från sektionsvyn redaktören slutligen placerar artikeln på önskad på plats på webben och därmed gör den synlig för besökarna. Så långt har redaktören en hyfsad överblick av vad som är ute på sajten. Problemet uppstår när redaktören vill se vad som ligger i pipeline, alltså vad kommer att publiceras om en eller två timmar. Så länge samma redaktör tjänstgör kan han eller hon hålla det i huvudet, men när nästa skift börjar jobba är det svårt att få en överblick av vad som är på väg ut på sajten. Likaså är det knepigt att få en uppfattning om vad som är gammalt och bör rensas bort. I sektionsvyn borde det vara möjligt att rulla tiden framåt eller bakåt för att se vilka artiklar som publiceras på en bestämd avdelning vid en viss tidpunkt.

Versionshantering
En tidning som får ett tryckfrihetsmål på halsen för något som har publicerats på webben kan få problem på grund av begränsningar i CMS-verktyget. Väldigt många CMS-system saknar nämligen versionshantering av artiklar och för all del bilder. En webbartikel kan behöva uppdateras och med ändringen försvinner originalet. Även Escenic saknar versionshantering. Däremot kan redaktören alltid kopiera artikeln och göra ändringarna på kopian. I praktiken är det dock en lösning som sällan kommer att fungera.
Prestanda
Prestanda är viktigt för en nättidning. Läsaren ska inte behöva vänta. På den punkten har Escenic goda referenser. Minns du stormen kring Mohammed-teckningarna som Jyllandsposten publicerade? JP.dk kör Escenic. Aftonbladet, som i samarbete med Duma Nya Medier, utrett CMS-system lämpade för Aftonbladet.se borgar väl också för någon slags trygghet. Escenic har en stor uppsättning av olika cachelager att skruva på. Dessutom använder Escenic en rad erkänt stabila komponenter i sin miljö. Sedan något halvår tillbaka kan Escenic köras i en renodlad open source-miljö. Linux, MySQL, Tomcat och OpenLDAP är några av ingredienserna. Räkna dock med att skaffa serverfarm om du väljer Escenic. Hos Gota Media har vi i dag ett par servrar för webben. Med Escenic växer antalet servrar med två-tre gånger eller kanske ännu mer.

Integration
Vi är många tidningar som använder det redaktionella systemet Newspilot från Infomaker för att göra papperstidningar. Då kan det vara bra att veta Infomaker och Escenic har inlett ett samarbete. Syftet är att få de båda systemen att utbyta information (läs artiklar och bilder) med varandra. Escenic har också bra stöd för att ta emot information i XML-format från andra leverantörer såsom telegram från TT eller bilder från Scanpix.