tisdag 29 april 2008

Ge mig hela texten i RSS-flödet!

För ungefär ett halvår sedan grubblade jag på om Gota Medias nättidningar (Barometern.se, BLT.se, BT.se och SMP.se) borde visa hela artikeltexten eller bara rubrik och ingress i sina RSS-flöden. Jag valde en slags medelväg. I RSS-flöden för våra bloggare visar vi allt. Alla andra RSS-flöden förser vi enbart med rubrik och ingress.
Bakom beslutet låg förmodligen någon slags rädsla, en rädsla att gå miste om besökare/sidvisningar och därmed annonsintäkter på våra nättidningar. Hela artikeltexter i RSS-flöden gör det också enklare för den som möjligen vill stjäla våra artiklar.
Jag verkar inte vara ensam om att se farorna. När jag letar runt bland svenska nättidningar kan jag inte hitta någon som publicerar hela artiklar i nyhets-RSS:er. Vissa publicerar knappt en ingress (läs exempelvis Aftonbladet.se) medan andra (läs exempelvis SvD.se) har valt en nästan ännu sämre modell som innebär att ingressen kapas efter ett bestämt antal tecken.

Nu gör jag en kovänding. Jag är beredd att tänka om. Jag vill ha hela artikeltexten i RSS-flödet. Det finns inget att frukta. Tvärtom vittnar publicister att antalet besök/sidvisningar ökar i stället för minskar. Här är några skäl som förhoppningsvis hjälper mig och er att ta steget till fullständiga RSS-flöden:

• Att vara schysst mot läsare/kunder lönar sig i längden eller som Google säger: "don't be evil". Det är alltid fel att tvinga läsaren till olika saker på webben. Genom att inte publicera artikeltexten i RSS-flödet tvingas läsaren att klicka sig vidare för att läsa.

• Låt oss vara ärliga och erkänna att det är en lång väg att vandra till RSS blir populärt och välkänt hos den stora massan. RSS är fortfarande ett redskap för nördar, bloggare och professionella informationssökare. Dessa människor är också duktiga på att sprida information, ofta genom att länka till andra eller via mejl, länksajter som del.icio.us eller via länkdelningsfunktioner som finns i exempelvis Google Reader. Genom att låta RSS-användarna enkelt nå din information kan du också räkna med att få creed tillbaka i form av inkommande länkar. Det är i sig positivt för din status hos sökmotorerna. Genom att inte publicera hela artikeln i RSS-flödet är risken stor att RSS-användaren faktiskt missar nyheter i stället för att sprida dem vidare till vänner och bekanta.

• Det finns fortfarande situationer när möjligheten till internetuppkoppling saknas. På flyget exempelvis. RSS-läsaren låter dig tanka ner artiklarna och läs offline. Om du då bara erbjuder rubrik och ingress gör du läsaren sur i stället för glad.

• RSS-användarna har fortfarande anledning att komma till din sajt även om du publicerar hela artikeltexten. Glöm inte att artikeltexten bara är en byggsten av nyheten, inte hela huset som bloggaren och medieanalytikern Martin Jönsson nyligen poängterade. Även RSS-användarna vill läsa artikelkommentarer, se på video och lyssna på ljud.

• Genom att publicera hela artikeltexter i RSS-flödet så lever dina nyheter längre. När en nyhet lämnar startsidan eller avdelningssidan på din webbplats är risken stor att den dör och blir liggande i ett oändligt arkiv. I bästa fall kan nyheten hittas via en bra sökfunktion. I RSS-läsaren lever nyheten under en längre tid och därmed ökar tillgängligheten.

Fortfarande inte övertygad? Missa inte att läsa mer om hela artikeltexter i RSS-flöden via länkarna:
• Do you prefer full or partial feeds?
Blog Herald doesn't understand why full text feeds work
Don't make me clink - 5 reasons you should publish full rss feeds
Do you publish full text feeds or partial feeds?

måndag 28 april 2008

Martin Jönsson i fula soffan

Sveriges vassaste medieanalytiker Martin JönssonSvenska Dagbladet besökte nyligen den fula soffan hos Mindpark i Helsingborg. Mitt anteckningsblock och jag var där och lyssnade tillsammans med ett stort gäng nya medier-människor från Mindparks ägargrupp. Sandra Jakob intervjuade och hela paketet direktsändes via Bambuser vilket SvD.se snabbt uppmärksammade. Videomaterialet är omfattande och uppdelat i tre längre klipp: 1, 2, 3. Ljudet är inte tipp-topp och för den som inte orkar igenom hela materialet följer här ett antal lösryckta citat från Jönsson-intervjun:

– Bloggandet tvingar en själv att hålla kontakt och bevaka omvärlden. Man tvingar sig att arbeta lite mer.

– Webben är för "textig". Nyheten är inte hela huset utan en byggsten.

– Jag tror inte att det är till nackdel för tidningen att låta reportrar ta diskussionen med läsarna i stället för bara chefredaktören.

– Vi har fortfarande rekordmarginaler i dagspressen trots att upplagan dyker. Drygt 80 procent läser en dagstidning, men tar man bort gratisläsarna är det bara cirka 50 procent kvar.

– Pappret måste vara relevant för mig som läsare, det är papper 3.0. Tidningen måste innehålla mindre spill. Undersökningar visar att folk läser cirka 2-10 procent av innehållet.

– Vidga frågan till att vad kan man ta betalt för "överhuvudtaget" inte bara på nätet. Det handlar inte bara om att ta betalt utan om upplevelsen om vad det är värt. Folk bryr sig inte vad det kostar, bara om det är värt det. Premiuminnehåll går att ta betalt för. Lättkopierat allmäninnehåll går inte att ta betalt för. I längden tror jag inte Aftonbladet Plus håller. Pay per view håller så länge som det inte finns ett material som är bättre på nätet. Allt beror på vad du har i förhållande till vad andra har.

– Jag tror mycket på att man kan blanda gratis och betalt innehåll. Det är inget som säger att det som är gratis alltid ska vara gratis. Det kan vara varumärkesbyggande. Det finns en betalningsvilja för det som är relevant. Vi måste sluta vara så starkt beroende av upplageintäkterna.

– Jag tror alla medieföretag tvingas till att ha en mer flexibel inställning till upphovsrätten. Om läsare gör intrång i upphovsrätten bryr jag mig inte lika mycket om det som om någon annan gör det. Vi kan inte ha den benhårda inställningen till upphovsrätten.

Teliasonera måste sluta låtsas vara innehållsleverantör

Även om det pratas stora uppsägningar på Teliasonera finns där stora resurser. Rimligen också kloka och smarta människor. Därför är det svårt att förstå varför Teliasonera titt som tätt kör av vägen och i vissa fall över sina kunder och användare när det handlar om webbfrågor.

Vi har alla Teliasoneras Surf Open i färskt minne som senare förvandlades till Surf Closed när mediesverige gick ut i en samlad bojkott mot Teliasoneras transkodningsteknik för mobil enheter. Surf Open förvanskade och filtrerade i vissa fall bort viktig information och annonser från mediehusens nättidningar. Som grädde på moset, skulle man kanske kunna säga, så lade Teliasonera in sina egna annonser.

Om Teliasoneras nästa avåkning läser jag i Computer Sweden. I en artikel om det mobila internet (vad är det egentligen?) uttalar sig ännu en gång en Teliasonera-chef som om han kom från en annan planet. Bengt Olsson är informationschef för produktledningen för mobila tjänster på svenska Teliasonera och berättar att företagets musiktjänst är väldigt populär. Problemet är bara att tjänsten endast är öppen för Teliasoneras egna abonnenter.
– Om man är kund hos någon annan får man byta abonnemang. Det är enkelt att gör i dag, säger Bengt Olsson till Computer Sweden.
Det är nu det börjar ryka ur mina öron. Går det att mer tydligt peka finger åt sina blivande kunder än så? Förmodligen inte. I nästa andetag ramlar nästa groda ur munnen på herr Olsson:
– Det mobila internet och det stora internet är två olika system.
Lägg därtill det vansinniga i att Teliasoneras abonnenter surfar billigare endast om de använder länkar via Surfport. Därmed styr Teliasonera indirekt vilka mobilsajter som får trafik och inte, ett slags censurorgan.

Med Teliasoneras inställning kan vi snart vänta oss låsta internetabonnemang, alltså surfabonnemang som ger tillåtelse att besöka låt säga Aftonbladet.se och Expressen.se. Vill du däremot även besöka DN.se, SvD.se och GP.se kostar det extra. För att slippa extrakostnaden kan du installera Teliasoneras egen webbläsare, men då får du i gengäld räkna med att din surfning avbryts var femte minut för reklampaus.

Alla utom Teliasonera hör hur dumt det låter. Att vara innehållsleverantör på webben kräver kunskap och känsla. Att bygga nätverk, köra servrar och drifta mobiltelefonisystem är en helt annan grej. Det senare har Teliasonera stor erfarenhet av. Snälla Teliasonera... sluta låtsas vara en innehållsleverantör.

måndag 21 april 2008

Tidningsutgivarnas webbplats attackerad

Just nu känner vi inte igen webbplatsen Tidningsutgivarnas webbplats, TU.se. Enligt ett meddelande på sajten har "Tidningsutgivarnas webbsajter har blivit attackerade".

Uppdaterad 080421: Däremot har VD Anna Serners blogg klarat sig. Å andra sidan ligger bloggen hos Wordpress vilket säkert uppskattas av Wordpressklubben. Netcraft säger att TU.se finns hos Zoodoit AB i låda som är märkt med Windows Server 2003 och webbservern MS IIS/6.0. Publiceringssystem verkar av allt att döma vara Edrum.
TU:s nättidning Medievarlden.se och Pressombudsmannens webbplatser är också utslagna av attacken. Tidningeniskolan.se och Dagspress.se likaså, skriver TU i ett mejl. Även Dagens Media och Resumé följer upp attacken i ett par artiklar.