tag:blogger.com,1999:blog-34620200681515660962024-03-13T01:15:34.350+01:00Networkers.seOm nättidningar. För oss på nättidningen.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.comBlogger399125tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-14187353635439962452009-02-17T22:54:00.004+01:002009-02-17T22:57:19.612+01:00Dags att skaffa bloggredaktörEtt medelstort svenskt mediehus har kanske 100 journalister, ofta är de både välutbildade och har lång och gedigen publicistisk erfarenhet. Samma mediehus har vanligen en nätupplaga, där ett mått på framgång är antalet besökare. Beroende på utgivningsort och andra faktorer varierar antalet besökare hos den medelstora nättidningen från ca 100 000 till en halv miljon (inte unika) besökare i veckan.<br /><br /><a href="http://blondinbella.se/">Isabella Löwengrip</a>, <a href="http://kenzas.se/">Kenza Zouiten</a>, <a href="http://kissie.blogg.se/">Alexandra Nilsson</a> och <a href="http://kanal5.se/stylebykling">Elin Kling</a> är också publicister fast på ett annat sätt. De är unga, knappt 20 år fyllda och kan inte beskyllas för att vara gediget publicistiskt utbildade. Ändå är de alla framgångsrika bloggare med inriktning mot livsstil och mode. Isabella Löwengrip kvitterar in cirka 1,1 miljoner besökare i veckan (enligt <a href="http://www.sis-index.se/">Svensk Internet Statistik</a>). De andra bloggtjejerna är en bit efter, men flera av dem ligger långt före etablerade mediehus.<br />När Kenza visar vilka kläder hon haft på sig eller berättar några rader om vilken fest hon besökt rasar läsarkommentarerna in. 300, 400 eller 500 kommentarer ramlar ut snabbare än du bläddrar igenom lokaltidningens TV-bilaga. Det krävs en <a href="http://sydsvenskan.se/malmo/article399129/Jordskalv-skakade-stora-delar-av-Skane.html?listAllComments=true">svensk jordbävning</a> för att en stor tidning som Sydsvenskan ska kunna matcha Kenza.<br /><br />Det är lätt att avfärda Alexandra Nilsson och hennes kollegors bloggande med "låg kvalité", "tramsigt" eller "vem vill läsa om vad en 17-åring äter till frukost?". En webbmogen publicist går däremot inte i den fällan. Mediehusen konkurrerar inte bara med etablerade tidningar, lokala radio- och TV-stationer. Alla konkurrerar vi om läsarens/tittarens/lyssnarens tid. Inför den lagen är alla publicister lika.<br /><br />En modern publicist har insett att bloggare ska ha samma status som hyllade kolumnister och krönikörer haft i papperstidningen i åratal. Bra bloggare måste få kosta pengar. Att blogga bra är en konst. Traditionella mediehus har en stor utmaning i att hitta morgondagens bästa bloggare. Sveriges största blogghotell, <a href="http://www.blogg.se/">Blogg.se</a>, har cirka 350 000 bloggare och varje dygn tillkommer cirka 2 000 nya bloggar i deras register. Att hitta de bästa är som leta efter den berömda nålen.<br /><br />För att gammelmedierna ska klara att hålla tempot krävs en eller flera bloggredaktörer. Förvånansvärt få traditionella mediehus har det i dag, om ens någon. Samtidigt vet vi att det blir allt vanligare att nyheter börjar hos bloggarna (FRA, Ipred, Liza Marklunds bok osv). Tidningarna har specialjournalister som bevakar sport, ekonomi, nöje och näringsliv men var är bloggredaktörerna som har järnkoll på bloggosfären och som kan fånga nästa Blondinbella?Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-19576637688779156572008-12-09T22:17:00.001+01:002008-12-09T22:17:57.741+01:00Varannan svensk nättidning öppen för attackSäkerhetsforskaren <a href="http://www.doxpara.com/">Dan Kaminsky</a> rapporterade i somras om en <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Dan_Kaminsky">allvarlig säkershetslucka</a> i DNS-systemet, alltså systemet som översätter ett domännamn till ett IP-nummer. Den så kallade Kaminskybuggen är allvarlig eftersom den öppnar för hackers att förflytta en besökare som är på väg till en nättidning till en helt annan server, en server som exempelvis finns under hackerns kontroll. Det kan i praktiken innebära att besökaren hamnar på en fejkad nättidning med manipulerade nyheter.<br /><br /><a href="http://www.iis.se">Stiftelsen för Internetinfrastruktur</a>, .SE, går nu ut i uppmaning till alla webbplatsägare att kontrollera att deras DNS-servrar inte är sårbara för den så kallade Kaminskybuggen. En <a href="http://www.kaminskybuggen.se/">särskild webbplats</a> har skapats där sajtägare kan kontrollera statusen på sin DNS-servrar.<br /><br />En genomgång som Networkers.se har gjort visar att ett stort antal svenska nättidningar lider av Kaminskybuggen. Av ett 40-tal undersökta webbplatser är över hälften av webbplatsern sårbara, vilket måste anses vara alarmerande. Hela lista med undersökta nättidningar finns <a href="http://spreadsheets.google.com/pub?key=pxSdsBFygC8de6ttXBT6Kdg">här</a>.<br /><br />Kaminskybuggen kan åtgärdas relativt enkelt. Första steget är uppgradera DNS-mjukvaran (exempelvis <a href="https://www.isc.org/software/bind">Bind</a>). I förlängningen bör DNS-servrarna också kompletteras med <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Dnssec">DNSSEC</a>, en metod som säkerställer att DNS-servern får information från rätt avsändare.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-43571210416993828952008-11-15T22:39:00.003+01:002008-11-15T23:13:56.900+01:00Papperstidningen räddas inte av ransonering på webbenEtt par mediehus (<a href="http://www.barometern.se/">Barometern-OT</a> och <a href="http://www.blt.se/">Blekinge Läns Tidning</a>) har nyligen börjat ransonera innehållet som publiceras på dess webbplatser. Det skulle förvåna mig om inte samma diskussion förs i flera andra mediehus. Alla söker en väg där papperstidningen och nättidningen kan samexistera utan att kannibalisera på varandra. I förlängningen handlar det förstås om att försöka rädda pappersupplagan.<br /><br />Sydsvenska Dagbladet har jobbat fram en publiceringstrappa (se <a href="http://bambuser.com/channel/sydsvenskan/video/48327">Bambusersänding</a> med Karin Zillén, tf redaktionschef) för hur materialet på webben ska hanteras. Den kanske enklaste lösningen att skilja nät- och papperstidning åt är att utgå från publiceringstekniken. Webb-tv, bildspel, chattar och interaktivitet blir naturligt en del av nättidningen. Egna nyheter, krönikor, reportage och längre nyheter blir förbehållet papperstidningen. Tyvärr är lösningen inte så enkel. Det visar följande tre exempel från senaste veckan:<br /><br />• Barometern (papperstidningen) publicerade ett stort reportage över ett uppslag med en hälsoprofessor. Webbanvändarna fick nöja sig med en kort ingress, men inbjöds i stället till att <a href="http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/las-chattet-med-halsoprofessorn-joep-perk%28971358%29.gm">chatta med hälsoprofessorn</a>. Knappt tio chattfrågor ramlade in. Det kan inte sägas tydligare – det går inte att öppna en debatt i papperstidningen och sedan tro att debatten ska ta fart på nätet. För att debatten ska ta fart på nätet måste självklart bakgrunden till debatten finns i samma medium.<br /><br />• Ett mycket känslosamt och djupt reportage med familjen till en pojke som omkom i samband med en hotellbrand publiceras över tre sidor i Barometern. På webben raskas historien av på <a href="http://www.barometern.se/nyheter/oland/sorgen-efter-dodsbranden%28974261%29.gm">tio korta meningar</a> och ett bildspel. Det är inget fel på bildspelet, men tyvärr lyfter det inte och berör inte heller webbanvändaren eftersom bakgrunden med känslor och stämningar ransonerats bort.<br /><br />• På <a href="http://www.blt.se/sporten/webb-tv-hojdpunkterna-fran-khk-gislaved%28974980%29.gm">BLT.se</a> spelar i veckan tre lokala hockeylag seriematch. Alla tre referaten avslutas med <span style="font-style: italic;">"Läs mer i papperstidningen"</span>. Och hos konkurrenten <a href="http://sydostran.se/index.69929---1.html">Sydostran.se</a> tas webbanvändaren emot på samma sätt. Det är inte svårt att förstå hur den utflyttade blekingebon reagerar som inte har någon möjlighet att läsa papperstidningen. Pappersprenumeranten som inte hann läsa tidningen i morse innan det var dags att lämna på dagis och åka till jobbet kan inte heller läsa hela referatet på lunchen när han bänkar sig framför datorn på jobbet.<br /><br />Det finns i huvudsak två olika sätt att låsa in publicerat material. Antingen tvingar man webbanvändaren att logga in efter att ha betalt några slantar. Alternativt publiceras artikeln enbart i papperstidningen. Inget av sätten har visat sig särskilt framgångsrikt i den medievärld vi lever i för närvarande.<br />För några år sedan beslöt tidningen <a href="http://vg.no/">Verdens Gang</a> i Norge att <a href="http://www.poynter.org/column.asp?id=31&aid=78488">ransonera sitt innehåll</a> på webben i ett försök att vända papperstidningens upplagetrenden. Flera åtgärder vidtogs. Bland annat blev featurematerial och krönikor exklusivt för pappret. <a href="http://www.dn.no/forsiden/article782511.ece">Reaktionen lät inte vänta på sig</a>. Upplagan fortsatta ännu brantare neråt samtidigt som uppgången på webben tappade fart.<br /><a href="http://www.di.se/">Dagens Industri</a> testade ett tag med att låsa in artiklar som endast kunde öppnas av betalande prenumeranter. Effekten blev som väntat - inget hände med pappersupplagan däremot sjönk webben som en sten.<br />Jönköpings-Posten envisas år efter år med att inte ha någon nättidning, ett strategiskt misstag. De senaste upplagesiffrorna visar att JP:s upplaga rasar brant utför med -1 100 exemplar. Det är uppenbart att det inte är nättidningens fel att pappersupplagan pekar neråt. JP tappar sin publik, alltså förutsättningen för intäkter och annonsförsäljning. Samtidigt har alla andra mediehus som byggt upp en nätupplaga aldrig haft större publik än i dag.<br /><br />Publiken är känslig och har alltid ett annat alternativ att välja på om deras husorgan missköter sig. Därför är det ett misstag att ransonera innehållet på webben.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Uppdaterad kl 23:09:</span> Ett par intressanta debatter i ämnet har ägt rum på Jaiku den senaste tiden. Missa inte <a href="http://nygren.jaiku.com/presence/47290827">"framtidsscenario"</a> och <a href="http://nygren.jaiku.com/presence/48826739">"fel, fel, fel..."</a>. Även Joakim Jardenberg på Mindpark suckar över det som händer kring ransonering på webben i ett <a href="http://mindpark.se/2008/11/14/andreas-ekstrom-raddar-min-helg/">blogginlägg</a>.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-77234277741105385922008-10-13T23:22:00.000+02:002008-10-13T23:23:49.674+02:00Inblick i framtidens webb på FOWAFuture of Web Apps, <a href="http://london2008.futureofwebapps.com/">FOWA</a>, i London är slut. För den här gången. Det har varit några intressanta dagar och en underhållande final med livesändning från <a href="http://revision3.com/diggnation/">Diggnation</a> som något slags avslutande fyrverkeri.<br />Att vara på FOWA är ungefär som att vara på en musikfestival. Stjärnorna på FOWA har i sin krets samma status som Metallica på Hultsfredsfestivalen. Mest intresse i år lockade <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mark_Zuckerberg">Mark Zuckerberg</a>, <a href="http://facebook.com/">Facebooks</a> grundare, och <a href="http://kevinrose.com/">Kevin Rose</a>, grundare av sajter som <a href="http://revision3.com/">Revision3</a> och <a href="http://pownce.com/">Pownce</a>. Lägg därtill föreläsare och utställare från företag som <a href="http://google.com/">Google</a>, <a href="http://microsoft.se/">Microsoft</a> och <a href="http://adobe.se/">Adobe</a>. Tungt, för att inte säga blytungt startfält.<br /><br />Det har blivit dags att summera FOWA. När jag blickar tillbaka upptäcker jag att ett antal nyckelord/modeord/buzz som återkommer i den ena föreläsningen efter den andra. Hetaste orden från den framtida webben just nu är:<br /><br /><span style="font-weight: bold;">OpenID</span><br />Brad Fitzpatrick inledde 1995 utveckling av ett protokoll/teknik som låter användaren ha en och samma inloggning till flera webbplatser. Tekniken bygger på en decentraliserad modell och är en öppen standard. En openID-identitet är i form av en URL. Enligt uppgifter på FOWA finns det i dag 25 000 webbplatser som använder <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Openid">openID</a> för att hantera inloggningar/identiteter. De stora webbföretagen som <a href="http://google.com/">Google</a>, <a href="http://yahoo.com/">Yahoo</a>, och <a href="http://myspace.com/">MySpace</a> har stöd för tekniken. Och betydligt fler väntas hoppa på openID-tåget. Kurvan över antalet webbplatser med openID pekar brant uppåt.<br />För egen del hoppas jag närmast att leverantörer av abonnemangssystem för papperstidningar bygger in openID-stöd, så att prenumeranter exempelvis kan administrera sin prenumeration via webben.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">OAuth</span><br />Är en öppen teknik som kan användas till att ge användaren önskad behörighet på en webbplats. Kan med gott resultat användas tillsammans med openID (men inte nödvändigtvis), då har openID rollen att kontrollera att användaren är den han/hon utger sig för att vara medan <a href="http://oauth.net/about">OAuth</a> ser till att användaren får rätt rättigheter utan att privata uppgifter såsom lösenord exponeras.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Cloud Computing</span><br />Google Apps är kanske det mest lysnade exemplet på <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Cloud_computing">cloud computing</a>. Det betyder i praktiken att webbtjänster och webbplatser läggs i ett eller flera stora klusterliknande miljöer på internet. Microsoft avslöjade nyligen att de beslutat bygga <a href="http://computersweden.idg.se/2.2683/1.183272">Windows Cloud</a>. Krävs ingen vild gissning av vad det datormolnet kan komma att innehålla på sikt. Företag som <a href="http://aws.amazon.com/ec2/">Amazon</a> erbjuder också cloud-lösningar för den som vill lagra sin webbtjänster centralt i datormolnet. Frågan är vilken svensk nättidning som blir först att ta steget ut i molnet? <a href="http://strm.se/2008/10/07/lite-tank-runt-drift-och-framtiden/">SvD.se kanske</a>...<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Mobile</span><br />Jag hör den ena föreläsaren efter den andra prata om mobilens förträfflighet och dess stora affärspotential på webben. Nu finns äntligen telefonerna (iPhone och Android) som gör internetupplevelsen behaglig. Ändå går år efter år och internetanvändningen i mobilen känns fortfarande mest som en nördgrej.<br />Tony Fish från AMF Ventures sätter fingret på en öm punkt när han menar att anledning till att internetanvändningen i mobilen inte lyfter beror på att stora delar av utvecklingen kring mobilerna är stängd. Det är stängda mobil-OS, stängda mobil-applikationer, stängda mobilnät och operatörer som <a href="http://surfclosed.wordpress.com/">inte förstår</a> sin egen roll.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Scale</span><br />Den ena webbplatsen efter den andra råkar ut för växtvärk. Nättidningar som dubblerar sin trafik på något år eller social webbtjänster som fullständigt exploderar av antal användare är vardagsmat. Mark Zuckerberg står på scenen och säger att Facebook nu har över 100 miljoner användare. Respekt.<br /><a href="http://twitter.com/blaine">Blain Cook</a> från Yahoo/<a href="http://twitter.com/">Twitter</a> och <a href="http://digg.com/users/joestump">Joe Stump</a> från <a href="http://digg.com/">Digg.com</a> berättade underhållande om varför det ena programspråket efter det andra "sucks" när det kommer till att skala upp webbanläggningen. Det är input/output, IO, som är nyckeln till att skala upp, menar Stump/Cook, inte programspråket.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Open Stack</span><br />En bunt öppna tekniker ser ut att bli vägledande för nya webbplatser. Sedan tidigare har vi lärt oss förkortningar som <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/LAMP">LAMP</a>/<a href="http://www.mamp.info/en/index.php">MAMP</a> (Linux/Mac, Apache, MySQL och PHP). Open stack är en verktygslåda av komponenter för att bygga robusta och sociala webbplatser. I begreppet "open stack" kan bland annat följande räknas in: openID, OAuth, <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/OpenSocial">Open Social</a> från Google, <a href="http://xrds-simple.net/">XRDS-Simple</a>, och <a href="http://portablecontacts.net/">Portable Contacts. </a><br /><span style="font-weight: bold;"></span>Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-47879165300649895392008-10-13T20:53:00.005+02:002008-10-13T23:43:27.338+02:00Expressen.se kidnappad av nazidomänDen som surfar till <a href="http://www.siegheil.se/noje/" rel="nofollow">www.siegheil.se/noje/</a> hamnar på en webbplats som är en spegel av <a href="http://expressen.se/noje">Expressens nöjessajt</a>. Även andra avdelningar under Expressen.se har kidnappats av samma sajt. Ytterligare ett exempel är <a href="http://www.siegheil.se/sport/" rel="nofollow">www.siegheil.se/sport/</a>.<br /><br />Domänen www.siegheil.se, som registrerades vid årsskiftet, ägs enligt <a href="http://iis.se/">Stiftelsen för Internetinfrastruktur</a> av en privatperson, sannolikt folkbokförd i Blekinge. Samma person verkar ironiskt nog även vara ägare till domänen <a href="http://copyme.se/" rel="nofollow">Copyme.se</a>. Domänen Siegheil.se är knuten till det svenska webbhotellet <a href="https://www.loopia.se/">Loopia.se</a>.<br /><br />Det är oklart hur länge Siegheil.se har speglat Expressens sajt, men <a href="http://www.google.se/search?num=50&hl=sv&client=firefox-a&rls=org.mozilla:en-US:official&hs=IXn&q=site:siegheil.se&start=50&sa=N">Google</a> hittar åtminstone drygt ett hundratal sidor indexerade för Siegheil.se.<br /><br />Som publicist går det egentligen inte att skydda sig mot kopieringen av det här slaget förrän skadan är skedd (om man nu anser att det är en skada...), alltså när klonen är online. I det läget finns det både tekniska och juridiska verktyg att ta till för att stoppa klonen.<br />Frågan man kan ställa sig är också vilken vinst den som utfört tilltaget förväntar sig. Kanske hoppas kidnapparen på att dra trafik och renommé till sitt eget domännamn genom att "låna" material från någon annan.<br /><br />Återstår att se hur <a href="http://blogg.expressen.se/thomasmattsson/">Thomas Mattsson</a> och de andra på Expressen ser på tilltaget.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Uppdaterad kl 23:34:</span> <a href="http://gunnar.se">Gunnar R Johansson</a> på Expressen förtydligar att det som hänt är att DNS-namnet Siegheil.se har pekats mot samma IP-nummer som Expressen.se.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-63815485834182775372008-10-03T22:35:00.003+02:002008-10-03T22:49:21.805+02:00Fortsatt dåliga upptider för många mediesajterUnder våren granskade <a href="http://www.networkers.se/2008/05/lnga-nertider-fr-svenska-mediasajter-i.html">Networkers.se</a> tillgängligheten för ett 20-tal svenska mediasajter. Det är dags att göra ett nytt månadsbokslut. Resultatet är ömsom vin ömsom vatten. Tre svenska nättidningar kan stoltsera med hundraprocentig upptid i september. Grattis <a href="http://sydsvenskan.se/">Sydsvenskan.se</a>, <a href="http://www.st.nu/">ST.nu</a> och <a href="http://www.sydostran.se/">Sydostran.se</a>.<br /><br />Vänder vi på listan känner vi igen resultatet från i våras. <a href="http://svd.se/">SvD.se</a> dras fortfarande med stora driftsstörningar. Webbplatsen går i stort sett ner någon eller några gånger varje dygn. Faktum är att nertiden för SvD.se är radikalt sämre jämfört med mätningarna i mars (1 tim, 20 min) och april (7 tim, 30 min). Mätverktyget <a href="http://www.pingdom.com/reports/arlkv1bqyb2b/">Pingdom.com</a> har uppmätt nästan 22 timmars otillgänglighet för SvD.se i september.<br />Även <a href="http://www.ostran.se/">Ostran.se</a> i Kalmar har dragits med stora störningar ända sedan i somras. Östra Småland/Nyheterna inkasserade nästan 15 timmars nertid i september.<br /><br />På min hemmaplan, alltså <a href="http://www.gotamedia.se/">för Gota Medias</a> nättidningar, blev det inte heller några siffror att skryta med. Totalt nästan fyra timmars nertid, men om det är till någon tröst så var större delen av nertiden ett planerat driftstopp nattetid.<br /><br />Värt att notera är också att vanligtvis stabila <a href="http://hd.se/">HD.se</a> vacklat under sommarmånaderna och in på hösten. Tre och en halv timma saknas i september för att HD.se ska nå full upptid.<br /><br />En summering av nertiden per publiceringssystem visar att <a href="http://www.escenic.com/">Escenic</a> återigen toppar den föga smickrande listan över CMS med mest nertid. Konkurrent <a href="http://www.polopoly.com/">Polopoly</a> har i genomsnitt betydligt färre minuters nertid.<br /><br />Hela sammanställningen kan ses <a href="http://spreadsheets.google.com/pub?key=pxSdsBFygC8ci1CmtV7KbHg&gid=6">här</a>.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-43199094046598957432008-10-01T21:51:00.002+02:002008-10-01T22:05:42.951+02:00Aftonbladets Tagga är dömt att misslyckasMed buller och bång lanserar <a href="http://aftonbladet.se/">Aftonbladet</a> i dag en teknik som man valt att kalla "<a href="http://aftonbladet.se/tagga/">Tagga</a>". Principen är att du med din mobiltelefon fotograferar en kod (ungefär som en streckkod) i papperstidningen och skickas sedan till något slags mervärde som inte fungerade att visa i papperstidningen. Det kan vara ett videoklipp, en lokal väderprognos, aktuella börskurser eller något annat.<br /><br />Jag förstår att det finns en våt dröm om att försöka koppla ihop papperstidningen och webben eller Aftonbladets mobilsajten i det här fallet. Inget fel med det. Hur de olika kanalerna ska kunna samspela är något av en ödesfråga som alla mediehus lägger pannan i djupa veck för att hitta lösningar kring.<br />Som idé kan jag tycka att Aftonbladets Tagga-funktion är lite smårolig. Tyvärr är glädjen jag känner kortvarig. Funktionen påminner mig om läspennan som i slutet på 90-talet läste streckkoder och dirigerade min webbläsare till produktens webbplats.<br />Det är trist att behöva dissa initiativ som i grunden är ett försöka att hitta ökad interaktiviteten med användarna och syftar till att fläta ihop mediekanalerna. Tråkigt nog ser jag i min spåkula att projektet är dömt att misslyckas.<br /><br />Tagga-lösningen är för omständig att använda i nyhetsbranschen. För det första måste användare har en mobiltelefon som har stöd för Tagga-applikationen. Användaren måste tanka hem ett program, starta programmet och därefter ta en någorlunda lyckad bild och helst i bra ljus, webbläsaren i telefonen ska starta och först då kan användaren bli skickad till en videosnutt eller annat innehåll. Det verkar inte heller som bilden/taggen sparas på något sätt. Så nästa gång du vill besöka samma innehåll gäller det att du har papperstidningen inom räckhåll, om du inte väljer att bokmärka i din mobila webbläsare förstås.<br />Missförstå mig rätt. Jag är inte emot tekniken som sådan, men sammanhanget känns inte rätt. Liknande försök i Japan, fast i andra sammanhang, har fungerat bra. Ett sådant sammanhang är möjligheten att få <a href="http://wirelesswatch.jp/2005/05/14/japanese-use-cell-phone-qr-bar-code-readers-to-check-food-safety/">livsmedelsinformation när du handlar i butiken</a>.<br /><br />Jag gillar taggar som idé. Men varför, om man nu vill ha kopplingen mellan pappret och mobilsajten, inte bara ha en enkel texttagg i tidningen och sedan ett taggmoln över dagens taggar på mobilsajten. Alltså ingen kamera, ingen Tagga-applikation.<br />Jag kan inte heller låta bli att fundera över att det rimligen är ganska många som besöker mobilsajten, men som aldrig köper papperstidningen. Mycket tveksamt om Tagga får dem att investera några slantar i en papperstidning.<br /><br />Tanken att ha taggar i papperstidningen för att användarna ska hitta innehållet på mobilsajten andas någon slags bak-och-fram-känsla. Jag kan tycka att det känns som man gjort något fundamentalt fel med mobilsajten, om det krävs en slags länk i papperstidningen för att besökaren ska hitta till innehållet.<br /><br />Taggar är av tradition användarnas redskap för att orientera sig. I Aftonbladets tagg-lösning utgår man som så många andra gånger i gammelmedia från sig själva. Tidningen bestämmer taggarna och användarna uppmanas följa. Läsarna kan inte dela taggar med varandra eller ens avgöra vad som ska taggas. I en tid när social medier och läsarmedverkan är på allas läppar känns därför tänket bakom Aftonbladets Tagga omodernt.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Andra om Aftonbladets Tagga-projekt:</span><br /><a href="http://mindpark.se/2008/10/01/action-i-mediebranschen/">• Action i mediebranschen</a><br />• <a href="http://henrik.net/blog/2008/10/tagg-genvg-eller-senvg.asp">Genväg eller senväg?</a><br />• <a href="http://bambuser.com/channel/medievarlden/video/42747">Medievärlden Bambusade från presskonferensen</a><br />• <a href="http://internetworld.idg.se/2.1006/1.182785">Internetworld: Aftonbladet knyter ihop papper och mobil</a>Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-28416652825196944532008-09-08T23:09:00.001+02:002008-09-08T23:14:23.735+02:00Skapa säker kontakt med dina läsareUnder rubriken <a href="http://www.resume.se/nyheter/2008/06/17/har-ar-medierna-du-inte-sk/index.xml">"Här är medierna du inte ska tipsa"</a> listade <a href="http://www.resume.se/">Resume.se</a> tidigare i somras svenska mediehus som har mejlservrar placerade utomlands (kuriosa: Resume, som har sina mejlservrar i Danmark, glömde dock att lista sig själva). <a href="http://spreadsheets.google.com/pub?key=pxSdsBFygC8e6-m6qN_XmYg">Listan</a> bygger på en sammanställning gjord av <a href="http://www.networkers.se/">Networkers.se</a> som visar att ungefär <a href="http://www.networkers.se/2008/06/var-annat-mediehus-riskerar-att.html">hälften av de undersökta mediehusen</a> har mejlfunktionalitet placerad utomlands. Det innebär att <a href="http://www.fra.se/">FRA</a> har möjlighet att avlyssna exempelvis inkommande tips till tidningen.<br />Tyvärr gäller problemet inte bara mediehusen på listan. Oavsett vilket mediehus du kontaktar löper du risk att bli avlyssnad eftersom det snarare är regel än undantag att mejl tar vägen utanför Sveriges gränser.<br /><br />Mediehusens ödesfråga stavas trovärdighet. Därför måste den som jobbar med journalistik och användarkontakter hela tiden ligga i framkant för att - så långt det är möjligt - garantera att information som lämnas i förtroende också behandlas med respekt och ödmjukhet.<br />Jag önskar att mediehusens utveckling hade kommit längre i fråga om digital kommunikation med sina användare. I ord ställer säkert varje mediehus upp på att ta sina användars säkerhet på allvar. I handling är det tyvärr illa, visar en snabb genomgång.<br /><br />Mediehusen kan vidta en rad åtgärder för säkra kommunikationen med användarna, inte sällan handlar det om enkla och billiga lösningar. I samarbete med <a href="http://noah.jaiku.com/">Noah Williamsson</a>, utvecklare på <a href="https://hd.se/">HD.se</a>, har Networkers.se tagit fram en checklista med förslag som skapar säkrare användarkontakter.<br /><br />• Information. Var öppen och berätta för dina läsare/användare/tittare/lyssnare om vikten av säker kommunikation. Utarbeta och förankra en tydlig policy (disclaimer) som beskriver hur ert mediehus hanterar och förvarar information och vilka garantier ni utfäster gentemot era användare.<br /><br />• Mediehusen lever av tvåvägskommunkation med sina användare. Risken för misstag, läckage eller sabotage av information finns därmed i två ändar. Utbilda därför inte bara egen personal kontinuerligt utan även dina användare i säker kommunikation. Utveckla läsarskolor, bjud in till seminarier och lär dina användare att exempelvis skicka krypterad e-post.<br /><br />• Öppna hela din webbplats för https, alltså krypterad kommunikation mellan webbläsaren och webbservern. Av ett 20-tal testade nättidningar hittade jag bara en webbplats som hanterar https (<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Secure_Sockets_Layer">SSL</a>) över hela sajten - HD.se. Krypterad trafik är särskilt angeläget i situationer där användaren skickar information till webbplatsen (läsarkommentarer, nyhetstips, forum, omröstningar osv). Många nättidningar slarvar med https-stödet däribland <a href="http://aftonbladet.se/">Aftonbladet</a>, <a href="http://expressen.se/">Expressen</a> och tyvärr också tidningarna jag själv är ambassadör för.<br /><br />• Krypterad e-post. Hur ska användarna kunna skicka krypterad e-post till din redaktion om de inte känner till era publika krypteringsnycklar? Publicera mediehusets krypterade nycklar inte bara via <a href="http://pgp.mit.edu/">nyckelservrar</a> utan även på er webbplats och informera och utbilda dina användare i <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Pretty_Good_Privacy">PGP</a>/<a href="http://www.gnupg.org/">GPG</a>.<br /><br />• SMTP STARTTLS. Protokoll SMTP används för utgående e-post. Med <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Transport_layer_security">TLS</a> kan mejlservrar utbyta information med varandra över en krypterad förbindelse.<br /><br />• Säker namnuppslagning via DNS. Det är de så kallade DNS-servrarna som översätter domännamnet (exempelvis networkers.se) till ett IP-nummer och en fysisk server. DNS-systemet spelar alltså en central roll på internet. Tekniken <a href="http://www.iis.se/domains/sednssec">DNSSEC</a> försvårar för den som vill ta kontroll över en DNS för att exempelvis styra om trafiken till en egen server.<br /><br />• Och så finns det små åtgärder. Vi är några stycken som i dag i en <a href="http://medievarlden.se/ArticleTemplate.aspx?versionId=105019">debattartikel</a> på <a href="http://www.medievarlden.se/">Medievarlden.se</a> föreslår att medarbetare inom <a href="http://www.tu.se/">TU:s</a> medelmsföretag avslutar alla mejl med uppmaningen att mejlet kan vara utsatt för "statligt godkänd signalspaning". TU:s vd, Anna Serner, verkar <a href="http://medievarlden.se/Articletemplate.aspx?versionId=105070">uppskatta idén</a>.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-10601098824069233102008-07-18T10:23:00.005+02:002008-07-18T10:40:59.658+02:00Stora störningar på Ostran.se sedan i går<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://farm4.static.flickr.com/3253/2676096455_08a7dc2ff2.jpg?v=0"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px;" src="http://farm4.static.flickr.com/3253/2676096455_08a7dc2ff2.jpg?v=0" alt="" border="0" /></a><br />Jag lider med vännerna på Östra Småland i Kalmar. Deras webbplats, <a href="http://www.ostran.se/">Ostran.se</a>, har inte varit sig lik på ett par dagar. Såvitt jag har kunnat se har sajten varit ur funktion åtminstone sedan i går förmiddag. Då syntes meddelandet ovan om systemunderhåll. Fram tills alldeles nyligen visades bara en tom sida med en kataloglänk och en länk till en sida med utskrift av känslig systeminformation (<a href="http://se2.php.net/manual/en/function.phpinfo.php">PHP-info</a>). Det senare en smula allvarligt eftersom det kan nyttjas av någon som vill skada webbplatsen.<br />Östran och systertidningen Nyheterna använder sig av publiceringssystemet <a href="http://ez.no/">Ez Publish</a> och sajten är uppbyggd av företaget <a href="http://www.novitell.se/">Novitell AB</a>.<br />För en stund sedan laddade Ostran.se som vanligt igen för att bara några minuter senare inte ladda alls.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-742794389533504142008-06-15T23:52:00.006+02:002008-06-17T17:11:36.775+02:00Var annat mediehus riskerar att avlyssnasTrogna läsare av <a href="http://networkers.se/">Networkers.se</a> vet att bloggen är strikt inriktad på nättidningar och deras verksamhet och utveckling. Antalet blogginlägg utanför det ämnet är få. Det här är ett sådant undantag. Ämnet är för viktigt för att inte tas upp och jag har inte heller sett att någon annan gjort en liknande kartläggning (även om det nästan är omöjligt att överblicka allt som skrivits i ämnet av bloggosfären).<br /><br />Det gäller frågan om <a href="http://www.fra.se/">Försvarets Radionanstalt</a> ska få möjlighet att avlyssna mejl, fax och telefonsamtal i kabel som passerar landets gränser. En minst sagt het potatis - åtminstone i <a href="http://knuff.se/q/fra">nätdebatten</a>. På onsdag, den 18 juni, ska <a href="http://riksdagen.se/">riksdagen</a> ta beslut i frågan. I samma forum hålls dagen innan en debatt i frågan.<br /><br />Enligt förslaget, som kan stoppas med så lite som om <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2670720.ab">fyra ledamöter säger nej</a>, ska datatrafik endast avlyssnas mellan personer i Sverige och utlandet.<br />Networkers.se har kartlagt mejlservrarnas placering för nästan ett 50-tal svenska mediehus. Resultatet visar att varannan mejlserver är placerad utanför Sverige. Det öppnar dörren för FRA att avlyssna trafiken till mediehusen. Därmed kan ett stort antal svenska tidningar inte heller garantera att den som tar kontakt med en tidning verkligen förblir anonym, en rättighet som skyddas av svensk grundlag.<br /><br />Alla domäner på internet som kan ta emot e-post har ett eller flera så kallade <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mx_record">MX-records</a> registrerade. MX-recordet talar om vilken server som är ansvarig för att ta emot e-post för, låt säga, fornamn.efternamn@svt.se. MX-recordet pekar på ett IP-nummer. Ganska ofta kan ett IP-nummer lokaliseras geografiskt genom tjänster som exempelvis <a href="http://hostip.info/">Hostip.info</a>.<br />Networkers.se har analyserat MX-record och deras tillhörande IP-nummer och funnit att 24 av 46 svenska mediehus har sin e-postmottagning baserad utomlands. Skälet till det är ofta att mediehusen nyttjar externa tjänster för att "tvätta" sin inkommande e-post från reklam och annat otyg. Efter tvättningen skickas e-posten vanligen vidare in i mediehusets eget e-postsystem. Den resan öppnar alltså dörren för FRA som kan avlyssna innehållet, om inte riksdagen på onsdag gör det enda rätta - säger nej till förslaget.<br />Bland mediehusen som riskerar att få sin e-post avlyssnad kan nämnas <a href="http://svt.se/">Sverige Television</a>, <a href="http://hd.se/">Helsingborgs Dagblad</a>, <a href="http://unt.se/">Uppsala Nya Tidning</a>, <a href="http://barometern.se/">Barometern-OT</a> och <a href="http://expressen.se/">Expressen</a>.<br /><br />Kolla om ditt mediehus riskerar att avlyssnas. Hela listan finns <a href="http://spreadsheets.google.com/pub?key=pxSdsBFygC8e6-m6qN_XmYg">här</a>.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Uppdaterad 080618:</span> Nu går drevet. Allt fler nättidningar har uppfattat faran kring källskyddet och hänvisar till Networkers kartläggning. Här är fler sajter som har tagit upp tråden:<br />• HD.se: <a href="http://hd.se/inrikes/2008/06/16/var-annat-mediehus-riskerar-att/">Vart annat mediehus riskerar att avlyssnas</a><br />• Medievärlden.se: <a href="http://www.medievarlden.se/Articletemplate.aspx?versionId=101716">Varannat mediehus riskerar avlyssning</a><br />• SMP.se: <a href="http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/overvakade-medier%28696793%29.gm">Övervakade medier? </a><br />• Resume.se: <a href="http://www.resume.se/nyheter/2008/06/17/har-ar-medierna-du-inte-sk/index.xml">Här är medierna du inte ska tipsa</a><br />• Tidningarnas Telegrambyrå, TT: <a href="http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=321&a=427801&ref=puff">GP.se</a>, <a href="http://www.corren.se/archive/2008/6/17/jri77d2u6rgcyxo.xml">Corren.se</a>, <a href="http://www2.unt.se/article/1,,MC=16-AV_ID=766217,00.html?f=10">UNT.se</a>, <a href="http://sydsvenskan.se/sverige/article337157.ece">Sydsvenskan.se</a> osv...<br />• Reportagebloggen: <a href="http://reportagebloggen.se/2008/06/16/konkretiserande-journalistik-om-fra/">Konkretiserande journalistik om FRA</a>Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-90755028568041349732008-06-04T20:43:00.007+02:002008-06-04T22:21:41.724+02:00Flytta på er klantskallar!<a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=597662101&hiq=tomas%2Cwennstrom%2Cwennstr%C3%B6m">Tomas Wennström</a> med bloggen <a href="http://www.whatsnext.se/">What's Next</a> utmanar Sveriges mediehus i något som han kallar <a href="http://www.whatsnext.se/2008/06/01/hack-the-news/">Hack The News</a>. På en månad och med hjälp av tre programmerare vill han han bygga en <span style="font-style: italic;">"nyhetssajt, på riktigt"</span>. En stor <a href="http://www.twingly.se/Search.aspx?s=whatsnext">hyllningskör</a> av bloggare och läsarkommentarer ställer samstämmigt upp bakom initiativet.<br /><br />Jag gillar också utmaningar. Och jag blir positivt provocerad av att någon i princip skär halsen av alla yrkesgrupper som jobbar och har jobbat med utvecklingen av de svenska nättidningarna de senaste åren. Det Tomas Wennström i praktiken säger är:<br />– Flytta på er klantskallar! Det ni har åstadkommit på 10-15 år (ungefär så länge som de svenska nättidningarna funnits) kan jag fixa på en månad. Det kommer dessutom bli bättre än det ni har gjort.<br /><br />Jag är alltså en av klantskallarna. Det inser jag utan problem. Men den här utmaningen haltar betänkligt. Svenska nättidningar är bara i sin linda. Mycket kan förbättras och visst är mediehusens chefshiearkier och byråkrati inte sällan ett hinder för snabba puckar och utveckling i allmänhet. De innovativa och nytänkande idéerna kommer underifrån. Av tradition har tidningsbranschen varit dålig på att fånga dem. Ta bara startsträckan innan mediehusen på allvar insåg nyttan med webben.<br />En snabb blick i bakspegeln ställd i relation till var vi är i dag visar att mediehusen faktiskt är på gång där ute på nätet. Tåget rör på sig. Jag ser inte någon akut kris i det som nättidningarna hittills åstadkommit. Antalet besökare per webbplats ökar inte sällan med 25-30 procent årligen och intäkterna är på väg upp, om än från en väldigt låg nivå i förhållande till papperstidningen.<br />Mot den bakgrunden känns det främmande att såga Sveriges nättidningar i en enda stor klump. Utmaningen har fel fokus när den andas väldigt mycket teknik och redaktionellt innehåll. Den stora utmaningen ligger i att öka intäkterna.<br /><br />Handen på hjärtat, hur ofta får du mejl från besökare som tycker att din nättidning är helt kass? På <a href="http://www.gotamedia.se">Gota Media</a> får vi det väldigt sällan. Det tar jag som ett hyfsat kvitto på att vi redan gör <span style="font-style: italic;">"nyhetssajter, på riktigt"</span>. Svenska nättidningar har i allmänhet nått en bra grund att stå på. I nästa utvecklingsfas ser jag framför allt två underutvecklade områden som bör prioriteras vid sidan av intäkterna. Hur ska nättidningarna bli en del av den sociala webben? Att länka till bloggare och sociala sajter som <a href="http://facebook.com/">Facebook</a>, <a href="http://myspace.com/">Myspace</a>, <a href="http://pusha.se/">Pusha</a> och de andra är inte socialt i någon större mening. Det andra området är personlisering. Webbplatserna måste bli smartare. Ge besökaren det som hon/han önskar sig, inte det vi tror att besökaren vill ha.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-51825674986778976182008-05-22T10:01:00.003+02:002008-05-22T10:52:01.491+02:00Välkommen nya UT.seDet är en stor dag för mina vänner i Ulricehamn i dag. För någon timma sedan släpptes skynket för nya <a href="http://www.ut.se">UT.se</a> och dessutom är gänget på Ulricehamns Tidning från och med i dag inkvarterade i nya lokaler på <a href="http://maps.google.se/maps?f=q&hl=sv&geocode=&q=Bogesundsgatan+11,+ulricehamn&sll=61.606396,21.225586&sspn=12.572809,44.912109&ie=UTF8&z=16&iwloc=addr">Bogesundsgatan 11</a>. De senaste <a href="http://www.ut.se/nyheter/ulricehamn/idag-flyttar-ut%28652916%29.gm">87 åren</a> har UT huserat på <a href="http://maps.google.se/maps?f=q&hl=sv&geocode=&q=storgatan+31,+ulricehamn&sll=57.792757,13.414408&sspn=0.006851,0.02193&ie=UTF8&ll=57.791265,13.412032&spn=0.006851,0.02193&z=16&iwloc=addr">Storgatan 31</a>, en epok går i graven och en ny börjar.<br /><br />Nya UT.se blir därmed den femte sajten ut i <a href="http://www.gotamedia.se">Gota Medias</a> webbmiljö som bygger på publiceringssystemet <a href="http://escenic.com">Escenic</a>. UT.se är i stort sett en kloning av ramverket som används för <a href="http://barometern.se">Barometern.se</a>, <a href="http://blt.se">BLT.se</a>, <a href="http://bt.se">BT.se</a> och <a href="http://smp.se">SMP.se</a>. Den grafiska profilen och innehållet är däremot unikt för UT.se.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-43377534553015505412008-05-21T20:15:00.002+02:002008-05-21T20:43:52.290+02:00Premiär för Gota Medias mobila sajter<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMt5PfNfykRV9-EpcK07ojsA5rr2-CuN7qyhaNnSGWFSmbN5ZTgBNZGMnEzWqSTTo_FrREdl2DaBuRzs7tRFQrT5kL8huVAbn8flRY2d_eD2FH32f1LFYTIqr-l0bql1afY9qIZ_jWNqti/s1600-h/smp-mobile.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMt5PfNfykRV9-EpcK07ojsA5rr2-CuN7qyhaNnSGWFSmbN5ZTgBNZGMnEzWqSTTo_FrREdl2DaBuRzs7tRFQrT5kL8huVAbn8flRY2d_eD2FH32f1LFYTIqr-l0bql1afY9qIZ_jWNqti/s400/smp-mobile.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5202903714461786610" border="0" /></a><br />Jag tror året var 2002. På ett antal hobbytimmar snickrade jag ihop några <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wireless_Application_Protocol">WAP</a>-sajter för dåvarande Sydostpress AB:s nättidningar (<a href="http://barometern.se/">Barometern.se</a>, <a href="http://blt.se/">BLT.se</a> och <a href="http://smp.se/">SMP.se</a>). Tekniken och innehållet var starkt begränsat och tjänsten var ganska tafflig i allmänhet. När <a href="http://www.gotamedia.se/">Gota Media</a> bytte publiceringssystem (<a href="http://escenic.com/">Escenic</a>) sent i höstas drog den gamla mobiltjänsten sin sista suck. Reaktionen från läsarna kom direkt. Oväntat många hörde av sig och uttryckte sin saknad av mobilsajterna. Det tog oss några månader att få ordning på allt runt vår nya webbmiljö, men nu är vi äntligen tillbaka. I mobilen.<br /><br />Under projektledning av eminente <a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=556587856&ref=ts">Mathias Carlsson</a>, Smålandsposten/Gota Media och tillsammans med det duktiga gänget på <a href="http://www.mobiletech.no/">Mobiletech</a> och <a href="http://www.mogul.com/">Mogul</a> är vi tillbaka i ett mobilanpassat format. Lokala nyheter, bloggare, lunchguide, platsannonser och ett kalendarium finns med från start. Hade också önskat att vi hunnit lösa att "vanliga" webblänkar som öppnas från mobilen skickas vidare till mobilsajten i stället för till den vanliga sajten, något som bland annat <a href="http://mindpark.se/">Mindparks</a> <a href="http://mindpark.se/joakim">Joakim Jardenberg</a> <a href="http://mindpark.se/2008/04/29/detect-and-redirect-nu/">efterlyst</a>. Vi har en del tankar kring hur det kan lösas, men det tar nog ett tag innan vi är hamn. Ha tålamod! Å andra sidan minskar behovet drastiskt när <a href="http://apple.com/iphone">iPhone</a> gör officiell entré i Sverige inom några veckor (vågar vi hoppas?).<br /><br />Lokala nyheter i mobilen från Blekinge: <a href="http://mobil.blt.se/">mobil.blt.se</a><br />Kalmar län och Öland: <a href="http://mobil.barometern.se/">mobil.barometern.se</a><br />Sjuhärad: <a href="http://mobil.bt.se/">mobil.bt.se</a><br />Kronoberg: <a href="http://mobil.bt.se/">mobil.smp.se</a>Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-48866404794411225082008-05-21T19:24:00.004+02:002008-05-21T19:43:26.326+02:00Varsågod! Hela texten i RSS-flödetFem goda skäl till varför nättidningar bör publicera hela artiklarna, alltså inklusive all brödtext, i sina <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Rss">RSS</a>-flöden listade jag <a href="http://www.networkers.se/2008/04/ge-mig-hela-texten-i-rss-fldet.html">här</a> på <a href="http://networkers.se">Networkers.se</a> för några veckor sedan. Blogginlägget fick ett <a href="http://knuff.se/q/rss+networkers">positivt mottagande</a>. Ändå är det fortfarande få nättidningar som erbjuder sina läsare den servicen. <a href="http://fokus.se">Fokus.se</a> är en sajt som vågat. Nu ställer sig också <a href="http://www.gotamedia.se">Gota Medias</a> nättidningar (<a href="http://barometern.se">Barometern.se</a>, <a href="http://blt.se">BLT.se</a>, <a href="http://www.bt.se">BT.se</a> och <a href="http://smp.se">SMP.se</a>) i samma hörn. Från och med i dag rullar vi ut hela artikeltexten i samtliga RSS-flöden, inte bara för våra bloggare vilket annars brukligt för många nättidningar.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-55928989325563712092008-05-20T16:03:00.001+02:002008-05-20T16:05:58.112+02:00Transparensbollen rullar vidare hos Gota MediaI måndags kunde den som ville <a href="http://www.networkers.se/2008/05/transparens-med-bambuser-p.html">lyssna till</a> när nöjesredaktionen på <a href="http://smp.se/">Smålandsposten</a> planerade veckans <a href="http://www.smp.se/noje_o_kultur/">nöjes</a>- och <a href="http://www.smp.se/noje_o_kultur/galej/">Galejsidor</a>. Redaktionen sände sitt morgonmöte live via <a href="http://bambuser.com/">Bambuser.com</a>. Uppskattningsvis ett 30-tal personer följde sändningen till och från och det var periodvis bra drag i den intilliggande chatten.<br /><br />I en <a href="http://www.networkers.se/2008/05/transparens-med-bambuser-p.html">bloggpost</a> dagen innan önskade jag att grytan skulle hållas kokande och att Smålandspostens initiativ skulle ses som en direkt utmaning till andra chefredaktörer, vd:ar och vanligt folk. Jag blev bönhörd snabbare än jag kunde ana. Kerstin Johansson, chefredaktör på <a href="http://blt.se/">Blekinge Läns Tidning</a>, systertidning till Smålandsposten, hänger på. I morgon, den 21 maj, får BLT:s besökare kika in när nyhetsredaktionen diskuterar nyhetsarbetet. Sändningen, som du kan se via spelaren nedan, börjar klockan 09.30.<br /><br /><a style="left: 0px ! important; top: 14px ! important;" title="Click here to block this object with Adblock Plus" class="abp-objtab-006912090987966346 visible ontop" href="http://bambuser.com/r/player.swf"></a><a style="left: 0px ! important; top: 0px ! important;" title="Click here to block this object with Adblock Plus" class="abp-objtab-006912090987966346 visible ontop" href="http://bambuser.com/r/player.swf"></a><object id="bplayer" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" height="276" width="320"><embed name="bplayer" src="http://bambuser.com/r/player.swf" type="application/x-shockwave-flash" flashvars="username=blt.se&context=external" allowfullscreen="true" height="276" width="320"></embed><param name="movie" value="http://bambuser.com/r/player.swf"><param name="flashvars" value="username=blt.se&context=external"><param name="allowfullscreen" value="true"></object>Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-20260456174460409262008-05-18T20:01:00.004+02:002008-05-18T20:32:11.607+02:00Transparens med Bambuser på SmålandspostenVälkommen in!<br />I morgon, 19 maj, klockan 10 öppnar Smålandpostens nöjesredaktion dörren till sitt redaktionsmöte. Med hjälp av <a href="http://bambuser.com">Bambuser.com</a> direktsänder <a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=702783735&hiq=bingstrom%2Cbingstr%C3%B6m%2Ckristina">Kristina Bingström</a>, <a href="http://www.facebook.com/s.php?q=jonas+allgulin&init=q">Jonas Allgulin</a> och <a href="http://tuvaluva.jaiku.com/">Tuva Klinthäll</a> med flera sitt samtal och planeringen kring veckans <a href="http://www.smp.se/noje_o_kultur/">nöjes</a>- och <a href="http://www.smp.se/noje_o_kultur/galej/">Galejsidor</a>, ungefär som <a href="http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=77770">Aktuellts Öppna redaktion</a> fast i lite mindre format.<br /><br />Äntligen känner jag inför chefredaktör <a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=729487433&hiq=karlsson%2Cmagnus">Magnus Karlssons</a> beslut. I sin <a href="http://www.smp.se/blogg/magnus/">blogg</a> <a href="http://www.smp.se/blogg/magnus/kom-och-kolla-pa-oss%28645371%29.gm">skriver han</a> att det kan vara besvärligt att komma in på Smålandsposten på grund av plexiglad och kodlås. Med hjälp av nätet vill han komma närmare läsarna:<br />– Jag tror att nätet kan hjälpa oss om vi använder det rätt. Ett led i det är att vara öppna med vad vi gör och vad vi planerar, skriver Karlsson i bloggen.<br /><br />Ett ytterst litet steg kan tyckas i kretsar där transparensen redan kommit långt. För <a href="http://smp.se">Smålandsposten</a> och <a href="http://www.gotamedia.se">Gota Media</a> är det däremot ett jättekliv. Och jag inbillar mig att beslutet var långt i från självklart. Men det börjar "puttra i gryta" som <a href="http://mindpark.se">Mindpark</a> <a href="http://mindpark.se/joakim/">Joakim Jardenberg</a> påpekar i ett <a href="http://mindpark.se/2008/05/18/magnus-karlsson-oppnar-upp-smalandsposten/">blogginlägg</a>. Se nu till att hålla grytan kokande. Smålandspostens initiativ är en direkt utmaning till andra chefredaktörer, vd:ar och vanligt folk att släppa fram transparensen.<br /><br />Kolla sändningen från Bambuser.com:<br /><object id="bplayer" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" width="320" height="276"><embed name="bplayer" src="http://bambuser.com/r/player.swf" type="application/x-shockwave-flash" flashvars="username=smalandsposten&context=external" width="320" height="276" allowfullscreen="true"></embed><param name="movie" value="http://bambuser.com/r/player.swf"></param><param name="flashvars" value="username=smalandsposten&context=external"></param><param name="allowfullscreen" value="true"></param></object>Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-28116025966111026322008-05-04T21:41:00.002+02:002008-05-04T21:44:04.515+02:00Långa nertider för svenska mediasajter i aprilFör drygt en månad sedan gjorde Networkers.se en <a href="http://www.networkers.se/2008/03/f-nttidningar-klarar-full-upptid.html">sammanställning</a> över hur det stod till med tillgängligheten för ett 20-tal svenska nättidningar. Siffrorna som redovisades var allt annat än smickrande för mediehusen, CMS- och driftsleverantörerna. Från en redan dålig tillgänglighetsnivå har siffrorna blivit ännu sämre i april. Det visar statistik från <a href="http://pingdom.com/">Pingdom</a>.<br /><br />Till de allra sämsta hör mina egna webbplatser inom <a href="http://www.gotamedia.se/">Gota Media</a> (<a href="http://barometern.se/">Barometern.se</a>, <a href="http://blt.se/">BLT.se</a>, <a href="http://bt.se/">BT.se</a> och <a href="http://smp.se/">SMP.se</a>). Dessa nättidningar hade över åtta timmars nertid i april, vilket är en stor besvikelse. Det var i samband med ett planerat arbete för att utöka ett filsystem som flera saker gick snett och antalet nertidstimmar rasslade i väg. Visserligen skedde en stor del av arbetet nattetid och därför var det få läsare som märkte något, men antalet nertidstimmar är ändå pinsamt många.<br />Vår CMS-kollega <a href="http://svd.se/">SvD.se</a>, som också använder publiceringssystemet <a href="http://escenic.com/">Escenic</a>, hade också en bekymmersam månad med nästan lika mycket nertid som Gota Media. Det får också effekt på tillgängligheten mätt per publiceringssystem. De sex Escenicsajterna hade i genomsnitt 253 minuters nertid (50 min föregående mätperiod). Som jämförelse kan nämnas att <a href="http://polopoly.com/">Polopoly</a>sajterna hade 122 minuters nertid i april.<br /><br />Mycket stora problem under mätperioden hade även <a href="http://skanemedia.se/">Skånemedia</a> med titlarna <a href="http://kristianstadsbladet.se/">Kristianstadsbladet.se</a>, <a href="http://trelleborgsallehanda.se/">Trelleborgsallehanda.se</a> och <a href="http://ystadsallehanda.se/">Ystadsallehanda.se</a>. Mätverktyget Pingdom noterade över ett dygns nertid. Skånemedia <a href="http://www.networkers.se/2008/01/sknemedia-slpper-nya-nttidningar.html">lanserade nyligen</a> tre nya sajter på <a href="http://saxotech.se/">Saxotechs</a> publiceringsverktyg och problemen i april ser ut att vara spårade till en forummodul som nu ses över.<br /><br />Bäst i klassen i april var <a href="http://na.se/">NA.se</a> tillsammans med <a href="http://sydostran.se/">Sydostran.se</a> som hade hundraprocentig tillgänglighet. Den senare hade full upptid även vid förra mätningen.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Topp 5 upptid, 1-30 april 2008</span><br />1) NA.se och Sydostran.se, 100% (0 min)<br />2) Aftonbladet.se, 99,97% (15 min)<br />3) ST.nu, 99.95% (20 min)<br />4) GD.se, HN.se, NT.se, 99.94% (25 min)<br />5) Corren.se, 99.91% (40 min)<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Botten 5 upptid, 1-30 april 2008</span><br />1) Kristianstadsbladet.se, 96.48% (1 dag, 1 tim, 20 min)<br />2) Ostran.se, 98.75% (8 tim, 59 min)<br />3) Barometern.se, 98.86% (8 tim, 10 min)<br />4) SvD.se, 98.95% (7 tim, 30 min)<br />5) DT.se, 99.33% (4 tim, 50 min)<br /><br />Alla mätstatistik som jag samlat via Pingdom finns <a href="http://www.pingdom.com/reports/arlkv1bqyb2b/">här</a>. En sammanfattning av siffrorna finns <a href="http://spreadsheets.google.com/pub?key=pxSdsBFygC8ci1CmtV7KbHg&gid=2">här</a> (via Google Docs)Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-11805895052381858852008-04-29T08:12:00.000+02:002008-04-29T08:12:52.674+02:00Ge mig hela texten i RSS-flödet!För ungefär ett halvår sedan grubblade jag på om <a href="http://www.gotamedia.se">Gota Medias</a> nättidningar (<a href="http://barometern.se">Barometern.se</a>, <a href="http://blt.se">BLT.se</a>, <a href="http://bt.se">BT.se</a> och <a href="http://smp.se">SMP.se</a>) borde visa hela artikeltexten eller bara rubrik och ingress i sina <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/RSS">RSS</a>-flöden. Jag valde en slags medelväg. I RSS-flöden för våra bloggare visar vi allt. Alla andra RSS-flöden förser vi enbart med rubrik och ingress.<br />Bakom beslutet låg förmodligen någon slags rädsla, en rädsla att gå miste om besökare/sidvisningar och därmed annonsintäkter på våra nättidningar. Hela artikeltexter i RSS-flöden gör det också enklare för den som möjligen vill stjäla våra artiklar. <br />Jag verkar inte vara ensam om att se farorna. När jag letar runt bland svenska nättidningar kan jag inte hitta någon som publicerar hela artiklar i nyhets-RSS:er. Vissa publicerar knappt en ingress (läs exempelvis <a href="http://aftonbladet.se/">Aftonbladet.se</a>) medan andra (läs exempelvis SvD.se) har valt en nästan ännu sämre modell som innebär att ingressen kapas efter ett bestämt antal tecken.<br /><br />Nu gör jag en kovänding. Jag är beredd att tänka om. Jag vill ha hela artikeltexten i RSS-flödet. Det finns inget att frukta. Tvärtom <a href="http://labnol.blogspot.com/2006/12/do-you-publish-full-text-feeds-or.html">vittnar publicister</a> att antalet besök/sidvisningar ökar i stället för minskar. Här är några skäl som förhoppningsvis hjälper mig och er att ta steget till fullständiga RSS-flöden:<br /><br />• Att vara schysst mot läsare/kunder lönar sig i längden eller som <a href="http://google.com">Google</a> säger: "<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Don%27t_be_evil">don't be evil</a>". Det är alltid fel att tvinga läsaren till olika saker på webben. Genom att inte publicera artikeltexten i RSS-flödet tvingas läsaren att klicka sig vidare för att läsa.<br /><br />• Låt oss vara ärliga och erkänna att det är en lång väg att vandra till RSS blir populärt och välkänt hos den stora massan. RSS är fortfarande ett redskap för nördar, bloggare och professionella informationssökare. Dessa människor är också duktiga på att sprida information, ofta genom att länka till andra eller via mejl, länksajter som <a href="http://www.blogger.com/del.icio.us">del.icio.us</a> eller via länkdelningsfunktioner som finns i exempelvis <a href="http://google.com/reader">Google Reader</a>. Genom att låta RSS-användarna enkelt nå din information kan du också räkna med att få creed tillbaka i form av inkommande länkar. Det är i sig positivt för din status hos sökmotorerna. Genom att inte publicera hela artikeln i RSS-flödet är risken stor att RSS-användaren faktiskt missar nyheter i stället för att sprida dem vidare till vänner och bekanta.<br /><br />• Det finns fortfarande situationer när möjligheten till internetuppkoppling saknas. På flyget exempelvis. RSS-läsaren låter dig tanka ner artiklarna och läs offline. Om du då bara erbjuder rubrik och ingress gör du läsaren sur i stället för glad.<br /><br />• RSS-användarna har fortfarande anledning att komma till din sajt även om du publicerar hela artikeltexten. Glöm inte att artikeltexten bara är en byggsten av nyheten, <a href="http://www.networkers.se/2008/04/martin-jnsson-i-fula-soffan.html">inte hela huset</a> som bloggaren och medieanalytikern <a href="http://blogg.svd.se/reklamochmedier?id=6954">Martin Jönsson</a> nyligen poängterade. Även RSS-användarna vill läsa artikelkommentarer, se på video och lyssna på ljud.<br /><br />• Genom att publicera hela artikeltexter i RSS-flödet så lever dina nyheter längre. När en nyhet lämnar startsidan eller avdelningssidan på din webbplats är risken stor att den dör och blir liggande i ett oändligt arkiv. I bästa fall kan nyheten hittas via en bra sökfunktion. I RSS-läsaren lever nyheten under en längre tid och därmed ökar tillgängligheten. <br /><br />Fortfarande inte övertygad? Missa inte att läsa mer om hela artikeltexter i RSS-flöden via länkarna:<br /><a href="http://www.vanseodesign.com/blog/blogging/do-you-prefer-full-or-partial-feeds/">• Do you prefer full or partial feeds?</a><br />• <a href="http://scobleizer.com/2006/02/22/blog-herald-doesnt-understand-why-full-text-feeds-work/">Blog Herald doesn't understand why full text feeds work</a><br />• <a href="http://www.seomoz.org/ugc/dont-make-me-clink-5-reasons-you-should-publish-full-rss-feeds">Don't make me clink - 5 reasons you should publish full rss feeds</a><br />• <a href="http://labnol.blogspot.com/2006/12/do-you-publish-full-text-feeds-or.html">Do you publish full text feeds or partial feeds?</a>Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-69254181781311238872008-04-28T20:12:00.002+02:002008-04-28T20:44:22.841+02:00Martin Jönsson i fula soffanSveriges vassaste medieanalytiker <a href="http://blogg.svd.se/reklamochmedier?id=6954">Martin Jönsson</a> på <a href="http://svd.se">Svenska Dagbladet</a> besökte nyligen den <a href="http://farm3.static.flickr.com/2210/2229889245_781f6ba009.jpg?v=0">fula soffan</a> hos <a href="http://mindpark.se">Mindpark</a> i Helsingborg. Mitt anteckningsblock och jag var där och lyssnade tillsammans med ett stort gäng nya medier-människor från Mindparks ägargrupp. <a href="http://mindpark.se/sandra/">Sandra Jakob</a> intervjuade och hela paketet direktsändes via <a href="http://alpha.bambuser.com/">Bambuser</a> vilket <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1175865.svd">SvD.se</a> snabbt uppmärksammade. Videomaterialet är omfattande och uppdelat i tre längre klipp: <a href="http://alpha.bambuser.com/channel/jardenberg/video/16534?page=">1</a>, <a href="http://alpha.bambuser.com/channel/jardenberg/video/16548?page=">2</a>, <a href="http://alpha.bambuser.com/channel/jardenberg/video/16549?page=">3</a>. Ljudet är inte tipp-topp och för den som inte orkar igenom hela materialet följer här ett antal lösryckta citat från Jönsson-intervjun:<br /><br />– Bloggandet tvingar en själv att hålla kontakt och bevaka omvärlden. Man tvingar sig att arbeta lite mer.<br /><br />– Webben är för "textig". Nyheten är inte hela huset utan en byggsten.<br /><br />– Jag tror inte att det är till nackdel för tidningen att låta reportrar ta diskussionen med läsarna i stället för bara chefredaktören.<br /><br />– Vi har fortfarande rekordmarginaler i dagspressen trots att upplagan dyker. Drygt 80 procent läser en dagstidning, men tar man bort gratisläsarna är det bara cirka 50 procent kvar.<br /><br />– Pappret måste vara relevant för mig som läsare, det är papper 3.0. Tidningen måste innehålla mindre spill. Undersökningar visar att folk läser cirka 2-10 procent av innehållet.<br /><br />– Vidga frågan till att vad kan man ta betalt för "överhuvudtaget" inte bara på nätet. Det handlar inte bara om att ta betalt utan om upplevelsen om vad det är värt. Folk bryr sig inte vad det kostar, bara om det är värt det. Premiuminnehåll går att ta betalt för. Lättkopierat allmäninnehåll går inte att ta betalt för. I längden tror jag inte Aftonbladet Plus håller. Pay per view håller så länge som det inte finns ett material som är bättre på nätet. Allt beror på vad du har i förhållande till vad andra har.<br /><br />– Jag tror mycket på att man kan blanda gratis och betalt innehåll. Det är inget som säger att det som är gratis alltid ska vara gratis. Det kan vara varumärkesbyggande. Det finns en betalningsvilja för det som är relevant. Vi måste sluta vara så starkt beroende av upplageintäkterna.<br /><br />– Jag tror alla medieföretag tvingas till att ha en mer flexibel inställning till upphovsrätten. Om läsare gör intrång i upphovsrätten bryr jag mig inte lika mycket om det som om någon annan gör det. Vi kan inte ha den benhårda inställningen till upphovsrätten.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-19934327808730316432008-04-28T20:06:00.001+02:002008-04-28T20:07:02.059+02:00Teliasonera måste sluta låtsas vara innehållsleverantörÄven om det pratas stora uppsägningar på <a href="http://teliasonera.se">Teliasonera</a> finns där stora resurser. Rimligen också kloka och smarta människor. Därför är det svårt att förstå varför Teliasonera titt som tätt kör av vägen och i vissa fall över sina kunder och användare när det handlar om webbfrågor.<br /><br />Vi har alla Teliasoneras <a href="http://www.teliasonera.se/press/pressreleases/item.page?prs.itemId=304412">Surf Open</a> i färskt minne som senare förvandlades till <a href="http://surfclosed.wordpress.com/">Surf Closed</a> när mediesverige gick ut i en samlad bojkott mot Teliasoneras transkodningsteknik för mobil enheter. Surf Open förvanskade och filtrerade i vissa fall bort viktig information och annonser från mediehusens nättidningar. Som grädde på moset, skulle man kanske kunna säga, så lade Teliasonera in sina egna annonser.<br /><br />Om Teliasoneras nästa avåkning läser jag i <a href="http://cs.idg.se">Computer Sweden</a>. I en <a href="http://computersweden.idg.se/2.2683/1.158278">artikel</a> om det mobila internet (vad är det egentligen?) uttalar sig ännu en gång en Teliasonera-chef som om han kom från en annan planet. Bengt Olsson är informationschef för produktledningen för mobila tjänster på svenska Teliasonera och berättar att företagets musiktjänst är väldigt populär. Problemet är bara att tjänsten endast är öppen för Teliasoneras egna abonnenter.<br />– Om man är kund hos någon annan får man byta abonnemang. Det är enkelt att gör i dag, säger Bengt Olsson till Computer Sweden.<br />Det är nu det börjar ryka ur mina öron. Går det att mer tydligt peka finger åt sina blivande kunder än så? Förmodligen inte. I nästa andetag ramlar nästa groda ur munnen på herr Olsson:<br />– Det mobila internet och det stora internet är två olika system.<br />Lägg därtill det vansinniga i att Teliasoneras abonnenter surfar billigare endast om de använder länkar via Surfport. Därmed styr Teliasonera indirekt vilka mobilsajter som får trafik och inte, ett slags censurorgan.<br /><br />Med Teliasoneras inställning kan vi snart vänta oss låsta internetabonnemang, alltså surfabonnemang som ger tillåtelse att besöka låt säga <a href="http://aftonbladet.se">Aftonbladet.se</a> och <a href="http://expressen.se">Expressen.se</a>. Vill du däremot även besöka <a href="http://dn.se">DN.se</a>, <a href="http://svd.se">SvD.se</a> och <a href="http://gp.se">GP.se</a> kostar det extra. För att slippa extrakostnaden kan du installera Teliasoneras egen webbläsare, men då får du i gengäld räkna med att din surfning avbryts var femte minut för reklampaus.<br /><br />Alla utom Teliasonera hör hur dumt det låter. Att vara innehållsleverantör på webben kräver kunskap och känsla. Att bygga nätverk, köra servrar och drifta mobiltelefonisystem är en helt annan grej. Det senare har Teliasonera stor erfarenhet av. Snälla Teliasonera... sluta låtsas vara en innehållsleverantör.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-56436412078243298632008-04-21T08:55:00.006+02:002008-04-21T20:54:54.937+02:00Tidningsutgivarnas webbplats attackeradJust nu känner vi inte igen webbplatsen Tidningsutgivarnas webbplats, <a href="http://tu.se/">TU.se</a>. Enligt ett meddelande på sajten har <span style="font-style: italic;">"Tidningsutgivarnas webbsajter har blivit attackerade"</span>.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Uppdaterad 080421:</span> Däremot har VD Anna Serners <a href="http://annaserner.wordpress.com/">blogg</a> klarat sig. Å andra sidan ligger bloggen hos Wordpress vilket säkert uppskattas av <a href="http://wordpressklubben.se/">Wordpressklubben</a>. <a href="http://uptime.netcraft.com/up/graph?site=www.tu.se">Netcraft</a> säger att TU.se finns hos Zoodoit AB i låda som är märkt med Windows Server 2003 och webbservern MS IIS/6.0. Publiceringssystem verkar av allt att döma vara <a href="http://www.mogul.se/Startsida-EN/Products/">Edrum</a>.<br />TU:s nättidning <a href="http://medievarlden.se/">Medievarlden.se</a> och <a href="http://po.se/">Pressombudsmannens</a> webbplatser är också utslagna av attacken. <a href="http://tidningeniskolan.se/">Tidningeniskolan.se</a> och <a href="http://dagspress.se/">Dagspress.se</a> likaså, skriver TU i ett mejl. Även <a href="http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=160885">Dagens Media</a> och <a href="http://www.resume.se/nyheter/2008/04/21/hackerattack-mot-tidningsu/">Resumé</a> följer upp attacken i ett par artiklar.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-74752085702255351432008-03-24T15:34:00.003+01:002008-03-24T20:56:36.309+01:00Få nättidningar klarar full upptidBara tre av 25 undersökta svenska nättidningar hade hundra procent upptid under perioden första till 20 mars i år. Det visar en undersökning som jag gjort med hjälp av <a href="http://pingdom.com/">Pingdom</a>.<br />Bäst i klassen var <a href="http://vk.se/">VK.se</a> tillsammans med <a href="http://sydostran.se/">Sydostran.se</a> och <a href="http://st.nu/">ST.nu</a>. I botten hamnade tidningar som <a href="http://svd.se/">SvD.se</a>, <a href="http://hn.se/">HN.se</a> och <a href="http://ostran.se/">Ostran.se</a>.<br />Mätresultatet grupperat per publiceringssystem visar att <a href="http://escenic.com/">Escenic</a> hade mer nertid än exempelvis konkurenten <a href="http://polopoly.com/">Polopoly</a>, om man undantar <a href="http://idg.se/">IDG.se</a> som använder Polopoly men utsattes för en <a href="http://www.idg.se/2.1085/1.148906">överbelastningsattack</a> under mätperioden. Escenicsajterna hade i genomsnitt 50 minuters nertid under testperioden, vilket får betraktas som oacceptabelt. Polopolysajterna, med IDG.se undantagen, hamnade på 17 minuter.<br /><br />Pingdom är en webbtjänst som erbjuder övervakning av webbplatsers tillgänglighet, men också responstiden på en webbsida. I samtliga fall har jag låtit Pingdom mäta på webbplatsernas startsida. En sak är slående. Responstiden på startsidan skiljer väldigt mycket mellan de undersökta nättidningarna. Från cirka 400 millisekunder upp till en bra bit över två sekunder.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Topp 5 upptid, 1-20 mars 2008</span><br />1) <a href="http://vk.se/">VK.se</a>, <a href="http://sydostran.se/">Sydostran.se</a> och <a href="http://st.nu/">ST.nu</a>, 100% (0 min nertid)<br />2) <a href="http://hd.se/">HD.se</a>, <a href="http://dn.se/">DN.se</a>, <a href="http://gd.se/">GD.se</a>, <a href="http://sydsvenskan.se/">Sydsvenskan.se</a> och <a href="http://tjenis.se/">Tjenis.se</a>, 99,98% (5 min)<br />3) <a href="http://ekuriren.se/">Ekuriren.se</a>, 99,96% (10 min)<br />4) <a href="http://aftonbladet.se/">Aftonbladet.se</a>, <a href="http://barometern.se/">Barometern.se</a>, <a href="http://expressen.se/">Expressen.se</a> och <a href="http://kristianstadsbladet.se/">Kristianstadsbladet.se</a>, 99,95% (15 min)<br />5) <a href="http://na.se/">NA.se</a>, 99,91% (25 min)<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Botten 5 upptid, 1-20 mars 2008</span><br />1) <a href="http://idg.se/">IDG.se</a>, 95,25% (22 tim, 19 min nertid)<br />2) <a href="http://hn.se/">HN.se</a>, 96,26% (17 tim, 35 min)<br />3) <a href="http://ostran.se/">Ostran.se</a>, 99,13% (4 tim, 5 min)<br />4) <a href="http://norran.se/">Norran.se</a>, 99,52 (2 tim, 15 min)<br />5) <a href="http://svd.se/">SvD.se</a>, 99,72 (1 tim, 20 min)<br /><br />Alla mätstatistik som jag samlat via Pingdom finns <a href="http://www.pingdom.com/reports/arlkv1bqyb2b/">här</a>. En sammanfattning av siffrorna finns <a href="http://spreadsheets.google.com/pub?key=pxSdsBFygC8ci1CmtV7KbHg&gid=0">här</a> (via Google Docs)Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-6288746357571527242008-03-16T20:59:00.003+01:002008-03-16T20:55:59.930+01:00BLT.se direktsänder kvalhockeyn<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2orpw4D9SMRrJX-63ZNhWvEgfOO4FkOAxbKIJir3XQz4Rk1Vy7AGqLJ-TzqksX36DcvkcwQzxqm6moH_uMbJ0kLN2Cv23kXFBt3t9PgTxHPYNY7YuwD37aiK41Q5BsGGsxIXNoOvYT1HB/s1600-h/blt-se.png"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 348px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2orpw4D9SMRrJX-63ZNhWvEgfOO4FkOAxbKIJir3XQz4Rk1Vy7AGqLJ-TzqksX36DcvkcwQzxqm6moH_uMbJ0kLN2Cv23kXFBt3t9PgTxHPYNY7YuwD37aiK41Q5BsGGsxIXNoOvYT1HB/s400/blt-se.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5178422301057457058" border="0" /></a><br /><br />Är <a href="http://www.blt.se/sporten/karlskrona-har-fatt-en-dromstart%28533534%29.gm">BLT.se</a> första nättidningen i landet när de med video direktsänder ett evenemang på webben? Förmodligen inte, men det är ändå fortfarande ganska ovanligt. Inom kort kommer det att vara vardagsmat. Och det kan vara den svenska sajten <a href="http://bambuser.com/">Bambuser.com</a> med grundaren <a href="http://www.facebook.com/people/Mns_Adler/685750149">Måns Adler</a> i spetsen som gör det möjligt.<br /><br />Det är hockeyfeber i Blekinge just nu. Kvalserien till division 1 är i full gång. Två lokala lag - <a href="http://www.khk.se/">Karlskrona HK</a> och <a href="http://www.morrumhockey.com/">Mörrum GoIS</a> - slåss om en plats i division 1 nästa säsong. Den största lokaltidningen i trakten följer självklart lagen och matcherna, men internetkoordinatorn på BLT.se, <a href="http://www.facebook.com/profile.php?id=678732321&ref=ts">Jerry Backlund</a>, ville göra något extra för sina besökare. Valet föll på Bambuser, som skapat en mycket spännande tjänst där vem som helst kan direktsända video på nätet med hjälp av sin mobiltelefon eller sin webbkamera.<br />- Vi testar helt enkelt om direktsänd video på nätet fungerar i praktiken, säger Backlund till Networkers.se.<br /><br />Som tittare noterar jag att tekniken fortfarande är lite skakig, men så har Bambuser fortfarande alfastatus. KHK:s senaste match mot Västerviks IK på Bambuser finns <a href="http://alpha.bambuser.com/channel/bakke/video/9120">här</a>. På onsdag är det derby när Mörrum möter Karlskrona. Kanske blir det en ny Bambuser-sändning då.<br />Dessutom jobbar BLT:s fotografer med trådlösa sändare på sina kameror och låter bilderna gå rakt ut på nätet i ett bildspel som hela tiden uppdateras. Rapporteringen kompletteras också med reportrar som refererar.<br /><br />För några veckor sedan direktsände <a href="http://www.jagbloggar.se/">Mattias Pehrsson</a> på <a href="http://skanemedia.se/">Skånemedia</a> när han <a href="http://alpha.bambuser.com/channel/masse/video/5810">åkte Vasaloppet</a>. Och nu Jerry Backlund som sänder från hockeyn. Direktsänd nätvideo från privatpersoner kommer att explodera i användning, kanske redan under senare delen av året men förmodligen framför allt under nästa år när videotjänsterna får stöd för fler mobiltelefonmodeller. I stort sett alla har en mobiltelefon som rimligen har kapacitet att sända video. I ett <a href="http://www.whatsnext.se/2008/03/11/bambuser-sandningsbussen-i-fickan/">samtal</a> med Tomas Wennström på bloggen <a href="http://whatsnext.se/">Whatsnext.se</a> pratar Måns Adler bland annat om framtiden. Bambuser har kommit en bra bit med sin tjänst andra som också kan nämnas är <a href="http://flixwagon.com/">Flixwagon</a>, <a href="http://www.comvu.com/">Comvu</a>, och <a href="http://qik.com/">QIK.</a><br /><br />Själv ser jag redan fram mot den dagen när vi har hundra åskådare i publiken som direktsänder varje match i fotbollsallsvenskan eller hockeyns elitserie. Hur de som i dag köper och betalar för sändningsrättigheter ska tackla den saken blir intressant. Förmodligen reagerar de med ryggmärgen, det blir förbud och hot om stämning för den som livesänder matchen via sin mobil.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-6538139854216660472008-03-05T22:12:00.005+01:002008-03-05T22:29:22.784+01:00Skärpning, leverantörer!Den uppmaningen riktar <a href="http://amo.jaiku.com">Anders M Olausson</a>, teknisk chef på Helsinborgs Dagblad Nya Medier, i <a href="http://hdpunktse.blogspot.com/2008/03/leverantrer-skrp-er.html">utvecklarbloggen</a> för HD.se. Tyvärr måste jag hålla med honom. Allt för ofta möts vi som jobbar med nättidningar (och förmodligen många andra) av leverantörer som inte förstår kraven kring webbtjänster. I bland blir det nästan pinsamt. Det kan handla om leverantörer som inte vet vad validerade webbsidor innebär eller inte förstår varför det är problem med lösningar som kräver plugins som inte finns till Mac. Därför har Anders M Olausson tagit initiativ till att skapa ett generellt kravdokument som ska säkerställa kvalitén på nättidningarnas webbtjänster till nytta för både beställare och leverantör.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3462020068151566096.post-25206864949652621572008-03-05T21:50:00.009+01:002008-03-13T11:05:30.037+01:00Sökes: Ny jobbarkompis<object height="355" width="425"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/jKYPG0GWEUs"><param name="wmode" value="transparent"><embed src="http://www.youtube.com/v/jKYPG0GWEUs" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" height="355" width="425"></embed></object><br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Sökes:</span> Duktig kollega (läs systemutvecklare) som gillar kodning (Java/JSP, PHP, Javascript/Ajax, XHTML, CSS och SQL) och coola webblösningar.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Finnes:</span> Trevligt, socialt och omtänksamt lejon och tillika utvecklare på Gota Media i Kalmar. 30+ men fortfarande ung i sinnet. Sitter på massor av spännade utvecklingsprojekt kring Gota Medias nättidningar (<a href="http://barometern.se/">Barometern.se</a>, <a href="http://blt.se/">BLT.se</a>, <a href="http://bt.se/">BT.se</a> och <a href="http://smp.se/">SMP.se</a>)<br /><br /><br />Vill du jobba med mig?<br /><a href="mailto:rickard.radestrom@gotamedia.se">Vänd</a> dig i förtroende till oss på Gota Media.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Uppdaterad 080313:</span> Det är inte bara vi på Gota Media som söker webbtekniskt folk. Det coola gänget på Helsingborgs Dagblad behöver också <a href="http://hdpunktse.blogspot.com/2008/03/webbutvecklare-skes-tillmarknadsavdelni.html">hjälp</a>. Undra om det ingår gratis <a href="http://www.coca-cola.se/">Coca-Cola</a> och fria <a href="http://quake.com/">Quake</a>-licenser i anställningen? I ett avtal jag hade en gång i tiden ingick just det.Fredrik Nygrenhttp://www.blogger.com/profile/10193097062405898600noreply@blogger.com0