måndag 13 oktober 2008

Inblick i framtidens webb på FOWA

Future of Web Apps, FOWA, i London är slut. För den här gången. Det har varit några intressanta dagar och en underhållande final med livesändning från Diggnation som något slags avslutande fyrverkeri.
Att vara på FOWA är ungefär som att vara på en musikfestival. Stjärnorna på FOWA har i sin krets samma status som Metallica på Hultsfredsfestivalen. Mest intresse i år lockade Mark Zuckerberg, Facebooks grundare, och Kevin Rose, grundare av sajter som Revision3 och Pownce. Lägg därtill föreläsare och utställare från företag som Google, Microsoft och Adobe. Tungt, för att inte säga blytungt startfält.

Det har blivit dags att summera FOWA. När jag blickar tillbaka upptäcker jag att ett antal nyckelord/modeord/buzz som återkommer i den ena föreläsningen efter den andra. Hetaste orden från den framtida webben just nu är:

OpenID
Brad Fitzpatrick inledde 1995 utveckling av ett protokoll/teknik som låter användaren ha en och samma inloggning till flera webbplatser. Tekniken bygger på en decentraliserad modell och är en öppen standard. En openID-identitet är i form av en URL. Enligt uppgifter på FOWA finns det i dag 25 000 webbplatser som använder openID för att hantera inloggningar/identiteter. De stora webbföretagen som Google, Yahoo, och MySpace har stöd för tekniken. Och betydligt fler väntas hoppa på openID-tåget. Kurvan över antalet webbplatser med openID pekar brant uppåt.
För egen del hoppas jag närmast att leverantörer av abonnemangssystem för papperstidningar bygger in openID-stöd, så att prenumeranter exempelvis kan administrera sin prenumeration via webben.

OAuth
Är en öppen teknik som kan användas till att ge användaren önskad behörighet på en webbplats. Kan med gott resultat användas tillsammans med openID (men inte nödvändigtvis), då har openID rollen att kontrollera att användaren är den han/hon utger sig för att vara medan OAuth ser till att användaren får rätt rättigheter utan att privata uppgifter såsom lösenord exponeras.

Cloud Computing
Google Apps är kanske det mest lysnade exemplet på cloud computing. Det betyder i praktiken att webbtjänster och webbplatser läggs i ett eller flera stora klusterliknande miljöer på internet. Microsoft avslöjade nyligen att de beslutat bygga Windows Cloud. Krävs ingen vild gissning av vad det datormolnet kan komma att innehålla på sikt. Företag som Amazon erbjuder också cloud-lösningar för den som vill lagra sin webbtjänster centralt i datormolnet. Frågan är vilken svensk nättidning som blir först att ta steget ut i molnet? SvD.se kanske...

Mobile
Jag hör den ena föreläsaren efter den andra prata om mobilens förträfflighet och dess stora affärspotential på webben. Nu finns äntligen telefonerna (iPhone och Android) som gör internetupplevelsen behaglig. Ändå går år efter år och internetanvändningen i mobilen känns fortfarande mest som en nördgrej.
Tony Fish från AMF Ventures sätter fingret på en öm punkt när han menar att anledning till att internetanvändningen i mobilen inte lyfter beror på att stora delar av utvecklingen kring mobilerna är stängd. Det är stängda mobil-OS, stängda mobil-applikationer, stängda mobilnät och operatörer som inte förstår sin egen roll.

Scale
Den ena webbplatsen efter den andra råkar ut för växtvärk. Nättidningar som dubblerar sin trafik på något år eller social webbtjänster som fullständigt exploderar av antal användare är vardagsmat. Mark Zuckerberg står på scenen och säger att Facebook nu har över 100 miljoner användare. Respekt.
Blain Cook från Yahoo/Twitter och Joe Stump från Digg.com berättade underhållande om varför det ena programspråket efter det andra "sucks" när det kommer till att skala upp webbanläggningen. Det är input/output, IO, som är nyckeln till att skala upp, menar Stump/Cook, inte programspråket.

Open Stack
En bunt öppna tekniker ser ut att bli vägledande för nya webbplatser. Sedan tidigare har vi lärt oss förkortningar som LAMP/MAMP (Linux/Mac, Apache, MySQL och PHP). Open stack är en verktygslåda av komponenter för att bygga robusta och sociala webbplatser. I begreppet "open stack" kan bland annat följande räknas in: openID, OAuth, Open Social från Google, XRDS-Simple, och Portable Contacts.

Expressen.se kidnappad av nazidomän

Den som surfar till www.siegheil.se/noje/ hamnar på en webbplats som är en spegel av Expressens nöjessajt. Även andra avdelningar under Expressen.se har kidnappats av samma sajt. Ytterligare ett exempel är www.siegheil.se/sport/.

Domänen www.siegheil.se, som registrerades vid årsskiftet, ägs enligt Stiftelsen för Internetinfrastruktur av en privatperson, sannolikt folkbokförd i Blekinge. Samma person verkar ironiskt nog även vara ägare till domänen Copyme.se. Domänen Siegheil.se är knuten till det svenska webbhotellet Loopia.se.

Det är oklart hur länge Siegheil.se har speglat Expressens sajt, men Google hittar åtminstone drygt ett hundratal sidor indexerade för Siegheil.se.

Som publicist går det egentligen inte att skydda sig mot kopieringen av det här slaget förrän skadan är skedd (om man nu anser att det är en skada...), alltså när klonen är online. I det läget finns det både tekniska och juridiska verktyg att ta till för att stoppa klonen.
Frågan man kan ställa sig är också vilken vinst den som utfört tilltaget förväntar sig. Kanske hoppas kidnapparen på att dra trafik och renommé till sitt eget domännamn genom att "låna" material från någon annan.

Återstår att se hur Thomas Mattsson och de andra på Expressen ser på tilltaget.

Uppdaterad kl 23:34: Gunnar R Johansson på Expressen förtydligar att det som hänt är att DNS-namnet Siegheil.se har pekats mot samma IP-nummer som Expressen.se.

fredag 3 oktober 2008

Fortsatt dåliga upptider för många mediesajter

Under våren granskade Networkers.se tillgängligheten för ett 20-tal svenska mediasajter. Det är dags att göra ett nytt månadsbokslut. Resultatet är ömsom vin ömsom vatten. Tre svenska nättidningar kan stoltsera med hundraprocentig upptid i september. Grattis Sydsvenskan.se, ST.nu och Sydostran.se.

Vänder vi på listan känner vi igen resultatet från i våras. SvD.se dras fortfarande med stora driftsstörningar. Webbplatsen går i stort sett ner någon eller några gånger varje dygn. Faktum är att nertiden för SvD.se är radikalt sämre jämfört med mätningarna i mars (1 tim, 20 min) och april (7 tim, 30 min). Mätverktyget Pingdom.com har uppmätt nästan 22 timmars otillgänglighet för SvD.se i september.
Även Ostran.se i Kalmar har dragits med stora störningar ända sedan i somras. Östra Småland/Nyheterna inkasserade nästan 15 timmars nertid i september.

På min hemmaplan, alltså för Gota Medias nättidningar, blev det inte heller några siffror att skryta med. Totalt nästan fyra timmars nertid, men om det är till någon tröst så var större delen av nertiden ett planerat driftstopp nattetid.

Värt att notera är också att vanligtvis stabila HD.se vacklat under sommarmånaderna och in på hösten. Tre och en halv timma saknas i september för att HD.se ska nå full upptid.

En summering av nertiden per publiceringssystem visar att Escenic återigen toppar den föga smickrande listan över CMS med mest nertid. Konkurrent Polopoly har i genomsnitt betydligt färre minuters nertid.

Hela sammanställningen kan ses här.

onsdag 1 oktober 2008

Aftonbladets Tagga är dömt att misslyckas

Med buller och bång lanserar Aftonbladet i dag en teknik som man valt att kalla "Tagga". Principen är att du med din mobiltelefon fotograferar en kod (ungefär som en streckkod) i papperstidningen och skickas sedan till något slags mervärde som inte fungerade att visa i papperstidningen. Det kan vara ett videoklipp, en lokal väderprognos, aktuella börskurser eller något annat.

Jag förstår att det finns en våt dröm om att försöka koppla ihop papperstidningen och webben eller Aftonbladets mobilsajten i det här fallet. Inget fel med det. Hur de olika kanalerna ska kunna samspela är något av en ödesfråga som alla mediehus lägger pannan i djupa veck för att hitta lösningar kring.
Som idé kan jag tycka att Aftonbladets Tagga-funktion är lite smårolig. Tyvärr är glädjen jag känner kortvarig. Funktionen påminner mig om läspennan som i slutet på 90-talet läste streckkoder och dirigerade min webbläsare till produktens webbplats.
Det är trist att behöva dissa initiativ som i grunden är ett försöka att hitta ökad interaktiviteten med användarna och syftar till att fläta ihop mediekanalerna. Tråkigt nog ser jag i min spåkula att projektet är dömt att misslyckas.

Tagga-lösningen är för omständig att använda i nyhetsbranschen. För det första måste användare har en mobiltelefon som har stöd för Tagga-applikationen. Användaren måste tanka hem ett program, starta programmet och därefter ta en någorlunda lyckad bild och helst i bra ljus, webbläsaren i telefonen ska starta och först då kan användaren bli skickad till en videosnutt eller annat innehåll. Det verkar inte heller som bilden/taggen sparas på något sätt. Så nästa gång du vill besöka samma innehåll gäller det att du har papperstidningen inom räckhåll, om du inte väljer att bokmärka i din mobila webbläsare förstås.
Missförstå mig rätt. Jag är inte emot tekniken som sådan, men sammanhanget känns inte rätt. Liknande försök i Japan, fast i andra sammanhang, har fungerat bra. Ett sådant sammanhang är möjligheten att få livsmedelsinformation när du handlar i butiken.

Jag gillar taggar som idé. Men varför, om man nu vill ha kopplingen mellan pappret och mobilsajten, inte bara ha en enkel texttagg i tidningen och sedan ett taggmoln över dagens taggar på mobilsajten. Alltså ingen kamera, ingen Tagga-applikation.
Jag kan inte heller låta bli att fundera över att det rimligen är ganska många som besöker mobilsajten, men som aldrig köper papperstidningen. Mycket tveksamt om Tagga får dem att investera några slantar i en papperstidning.

Tanken att ha taggar i papperstidningen för att användarna ska hitta innehållet på mobilsajten andas någon slags bak-och-fram-känsla. Jag kan tycka att det känns som man gjort något fundamentalt fel med mobilsajten, om det krävs en slags länk i papperstidningen för att besökaren ska hitta till innehållet.

Taggar är av tradition användarnas redskap för att orientera sig. I Aftonbladets tagg-lösning utgår man som så många andra gånger i gammelmedia från sig själva. Tidningen bestämmer taggarna och användarna uppmanas följa. Läsarna kan inte dela taggar med varandra eller ens avgöra vad som ska taggas. I en tid när social medier och läsarmedverkan är på allas läppar känns därför tänket bakom Aftonbladets Tagga omodernt.

Andra om Aftonbladets Tagga-projekt:
• Action i mediebranschen
Genväg eller senväg?
Medievärlden Bambusade från presskonferensen
Internetworld: Aftonbladet knyter ihop papper och mobil