tisdag 9 december 2008

Varannan svensk nättidning öppen för attack

Säkerhetsforskaren Dan Kaminsky rapporterade i somras om en allvarlig säkershetslucka i DNS-systemet, alltså systemet som översätter ett domännamn till ett IP-nummer. Den så kallade Kaminskybuggen är allvarlig eftersom den öppnar för hackers att förflytta en besökare som är på väg till en nättidning till en helt annan server, en server som exempelvis finns under hackerns kontroll. Det kan i praktiken innebära att besökaren hamnar på en fejkad nättidning med manipulerade nyheter.

Stiftelsen för Internetinfrastruktur, .SE, går nu ut i uppmaning till alla webbplatsägare att kontrollera att deras DNS-servrar inte är sårbara för den så kallade Kaminskybuggen. En särskild webbplats har skapats där sajtägare kan kontrollera statusen på sin DNS-servrar.

En genomgång som Networkers.se har gjort visar att ett stort antal svenska nättidningar lider av Kaminskybuggen. Av ett 40-tal undersökta webbplatser är över hälften av webbplatsern sårbara, vilket måste anses vara alarmerande. Hela lista med undersökta nättidningar finns här.

Kaminskybuggen kan åtgärdas relativt enkelt. Första steget är uppgradera DNS-mjukvaran (exempelvis Bind). I förlängningen bör DNS-servrarna också kompletteras med DNSSEC, en metod som säkerställer att DNS-servern får information från rätt avsändare.

lördag 15 november 2008

Papperstidningen räddas inte av ransonering på webben

Ett par mediehus (Barometern-OT och Blekinge Läns Tidning) har nyligen börjat ransonera innehållet som publiceras på dess webbplatser. Det skulle förvåna mig om inte samma diskussion förs i flera andra mediehus. Alla söker en väg där papperstidningen och nättidningen kan samexistera utan att kannibalisera på varandra. I förlängningen handlar det förstås om att försöka rädda pappersupplagan.

Sydsvenska Dagbladet har jobbat fram en publiceringstrappa (se Bambusersänding med Karin Zillén, tf redaktionschef) för hur materialet på webben ska hanteras. Den kanske enklaste lösningen att skilja nät- och papperstidning åt är att utgå från publiceringstekniken. Webb-tv, bildspel, chattar och interaktivitet blir naturligt en del av nättidningen. Egna nyheter, krönikor, reportage och längre nyheter blir förbehållet papperstidningen. Tyvärr är lösningen inte så enkel. Det visar följande tre exempel från senaste veckan:

• Barometern (papperstidningen) publicerade ett stort reportage över ett uppslag med en hälsoprofessor. Webbanvändarna fick nöja sig med en kort ingress, men inbjöds i stället till att chatta med hälsoprofessorn. Knappt tio chattfrågor ramlade in. Det kan inte sägas tydligare – det går inte att öppna en debatt i papperstidningen och sedan tro att debatten ska ta fart på nätet. För att debatten ska ta fart på nätet måste självklart bakgrunden till debatten finns i samma medium.

• Ett mycket känslosamt och djupt reportage med familjen till en pojke som omkom i samband med en hotellbrand publiceras över tre sidor i Barometern. På webben raskas historien av på tio korta meningar och ett bildspel. Det är inget fel på bildspelet, men tyvärr lyfter det inte och berör inte heller webbanvändaren eftersom bakgrunden med känslor och stämningar ransonerats bort.

• På BLT.se spelar i veckan tre lokala hockeylag seriematch. Alla tre referaten avslutas med "Läs mer i papperstidningen". Och hos konkurrenten Sydostran.se tas webbanvändaren emot på samma sätt. Det är inte svårt att förstå hur den utflyttade blekingebon reagerar som inte har någon möjlighet att läsa papperstidningen. Pappersprenumeranten som inte hann läsa tidningen i morse innan det var dags att lämna på dagis och åka till jobbet kan inte heller läsa hela referatet på lunchen när han bänkar sig framför datorn på jobbet.

Det finns i huvudsak två olika sätt att låsa in publicerat material. Antingen tvingar man webbanvändaren att logga in efter att ha betalt några slantar. Alternativt publiceras artikeln enbart i papperstidningen. Inget av sätten har visat sig särskilt framgångsrikt i den medievärld vi lever i för närvarande.
För några år sedan beslöt tidningen Verdens Gang i Norge att ransonera sitt innehåll på webben i ett försök att vända papperstidningens upplagetrenden. Flera åtgärder vidtogs. Bland annat blev featurematerial och krönikor exklusivt för pappret. Reaktionen lät inte vänta på sig. Upplagan fortsatta ännu brantare neråt samtidigt som uppgången på webben tappade fart.
Dagens Industri testade ett tag med att låsa in artiklar som endast kunde öppnas av betalande prenumeranter. Effekten blev som väntat - inget hände med pappersupplagan däremot sjönk webben som en sten.
Jönköpings-Posten envisas år efter år med att inte ha någon nättidning, ett strategiskt misstag. De senaste upplagesiffrorna visar att JP:s upplaga rasar brant utför med -1 100 exemplar. Det är uppenbart att det inte är nättidningens fel att pappersupplagan pekar neråt. JP tappar sin publik, alltså förutsättningen för intäkter och annonsförsäljning. Samtidigt har alla andra mediehus som byggt upp en nätupplaga aldrig haft större publik än i dag.

Publiken är känslig och har alltid ett annat alternativ att välja på om deras husorgan missköter sig. Därför är det ett misstag att ransonera innehållet på webben.

Uppdaterad kl 23:09: Ett par intressanta debatter i ämnet har ägt rum på Jaiku den senaste tiden. Missa inte "framtidsscenario" och "fel, fel, fel...". Även Joakim Jardenberg på Mindpark suckar över det som händer kring ransonering på webben i ett blogginlägg.

måndag 13 oktober 2008

Inblick i framtidens webb på FOWA

Future of Web Apps, FOWA, i London är slut. För den här gången. Det har varit några intressanta dagar och en underhållande final med livesändning från Diggnation som något slags avslutande fyrverkeri.
Att vara på FOWA är ungefär som att vara på en musikfestival. Stjärnorna på FOWA har i sin krets samma status som Metallica på Hultsfredsfestivalen. Mest intresse i år lockade Mark Zuckerberg, Facebooks grundare, och Kevin Rose, grundare av sajter som Revision3 och Pownce. Lägg därtill föreläsare och utställare från företag som Google, Microsoft och Adobe. Tungt, för att inte säga blytungt startfält.

Det har blivit dags att summera FOWA. När jag blickar tillbaka upptäcker jag att ett antal nyckelord/modeord/buzz som återkommer i den ena föreläsningen efter den andra. Hetaste orden från den framtida webben just nu är:

OpenID
Brad Fitzpatrick inledde 1995 utveckling av ett protokoll/teknik som låter användaren ha en och samma inloggning till flera webbplatser. Tekniken bygger på en decentraliserad modell och är en öppen standard. En openID-identitet är i form av en URL. Enligt uppgifter på FOWA finns det i dag 25 000 webbplatser som använder openID för att hantera inloggningar/identiteter. De stora webbföretagen som Google, Yahoo, och MySpace har stöd för tekniken. Och betydligt fler väntas hoppa på openID-tåget. Kurvan över antalet webbplatser med openID pekar brant uppåt.
För egen del hoppas jag närmast att leverantörer av abonnemangssystem för papperstidningar bygger in openID-stöd, så att prenumeranter exempelvis kan administrera sin prenumeration via webben.

OAuth
Är en öppen teknik som kan användas till att ge användaren önskad behörighet på en webbplats. Kan med gott resultat användas tillsammans med openID (men inte nödvändigtvis), då har openID rollen att kontrollera att användaren är den han/hon utger sig för att vara medan OAuth ser till att användaren får rätt rättigheter utan att privata uppgifter såsom lösenord exponeras.

Cloud Computing
Google Apps är kanske det mest lysnade exemplet på cloud computing. Det betyder i praktiken att webbtjänster och webbplatser läggs i ett eller flera stora klusterliknande miljöer på internet. Microsoft avslöjade nyligen att de beslutat bygga Windows Cloud. Krävs ingen vild gissning av vad det datormolnet kan komma att innehålla på sikt. Företag som Amazon erbjuder också cloud-lösningar för den som vill lagra sin webbtjänster centralt i datormolnet. Frågan är vilken svensk nättidning som blir först att ta steget ut i molnet? SvD.se kanske...

Mobile
Jag hör den ena föreläsaren efter den andra prata om mobilens förträfflighet och dess stora affärspotential på webben. Nu finns äntligen telefonerna (iPhone och Android) som gör internetupplevelsen behaglig. Ändå går år efter år och internetanvändningen i mobilen känns fortfarande mest som en nördgrej.
Tony Fish från AMF Ventures sätter fingret på en öm punkt när han menar att anledning till att internetanvändningen i mobilen inte lyfter beror på att stora delar av utvecklingen kring mobilerna är stängd. Det är stängda mobil-OS, stängda mobil-applikationer, stängda mobilnät och operatörer som inte förstår sin egen roll.

Scale
Den ena webbplatsen efter den andra råkar ut för växtvärk. Nättidningar som dubblerar sin trafik på något år eller social webbtjänster som fullständigt exploderar av antal användare är vardagsmat. Mark Zuckerberg står på scenen och säger att Facebook nu har över 100 miljoner användare. Respekt.
Blain Cook från Yahoo/Twitter och Joe Stump från Digg.com berättade underhållande om varför det ena programspråket efter det andra "sucks" när det kommer till att skala upp webbanläggningen. Det är input/output, IO, som är nyckeln till att skala upp, menar Stump/Cook, inte programspråket.

Open Stack
En bunt öppna tekniker ser ut att bli vägledande för nya webbplatser. Sedan tidigare har vi lärt oss förkortningar som LAMP/MAMP (Linux/Mac, Apache, MySQL och PHP). Open stack är en verktygslåda av komponenter för att bygga robusta och sociala webbplatser. I begreppet "open stack" kan bland annat följande räknas in: openID, OAuth, Open Social från Google, XRDS-Simple, och Portable Contacts.

Expressen.se kidnappad av nazidomän

Den som surfar till www.siegheil.se/noje/ hamnar på en webbplats som är en spegel av Expressens nöjessajt. Även andra avdelningar under Expressen.se har kidnappats av samma sajt. Ytterligare ett exempel är www.siegheil.se/sport/.

Domänen www.siegheil.se, som registrerades vid årsskiftet, ägs enligt Stiftelsen för Internetinfrastruktur av en privatperson, sannolikt folkbokförd i Blekinge. Samma person verkar ironiskt nog även vara ägare till domänen Copyme.se. Domänen Siegheil.se är knuten till det svenska webbhotellet Loopia.se.

Det är oklart hur länge Siegheil.se har speglat Expressens sajt, men Google hittar åtminstone drygt ett hundratal sidor indexerade för Siegheil.se.

Som publicist går det egentligen inte att skydda sig mot kopieringen av det här slaget förrän skadan är skedd (om man nu anser att det är en skada...), alltså när klonen är online. I det läget finns det både tekniska och juridiska verktyg att ta till för att stoppa klonen.
Frågan man kan ställa sig är också vilken vinst den som utfört tilltaget förväntar sig. Kanske hoppas kidnapparen på att dra trafik och renommé till sitt eget domännamn genom att "låna" material från någon annan.

Återstår att se hur Thomas Mattsson och de andra på Expressen ser på tilltaget.

Uppdaterad kl 23:34: Gunnar R Johansson på Expressen förtydligar att det som hänt är att DNS-namnet Siegheil.se har pekats mot samma IP-nummer som Expressen.se.

fredag 3 oktober 2008

Fortsatt dåliga upptider för många mediesajter

Under våren granskade Networkers.se tillgängligheten för ett 20-tal svenska mediasajter. Det är dags att göra ett nytt månadsbokslut. Resultatet är ömsom vin ömsom vatten. Tre svenska nättidningar kan stoltsera med hundraprocentig upptid i september. Grattis Sydsvenskan.se, ST.nu och Sydostran.se.

Vänder vi på listan känner vi igen resultatet från i våras. SvD.se dras fortfarande med stora driftsstörningar. Webbplatsen går i stort sett ner någon eller några gånger varje dygn. Faktum är att nertiden för SvD.se är radikalt sämre jämfört med mätningarna i mars (1 tim, 20 min) och april (7 tim, 30 min). Mätverktyget Pingdom.com har uppmätt nästan 22 timmars otillgänglighet för SvD.se i september.
Även Ostran.se i Kalmar har dragits med stora störningar ända sedan i somras. Östra Småland/Nyheterna inkasserade nästan 15 timmars nertid i september.

På min hemmaplan, alltså för Gota Medias nättidningar, blev det inte heller några siffror att skryta med. Totalt nästan fyra timmars nertid, men om det är till någon tröst så var större delen av nertiden ett planerat driftstopp nattetid.

Värt att notera är också att vanligtvis stabila HD.se vacklat under sommarmånaderna och in på hösten. Tre och en halv timma saknas i september för att HD.se ska nå full upptid.

En summering av nertiden per publiceringssystem visar att Escenic återigen toppar den föga smickrande listan över CMS med mest nertid. Konkurrent Polopoly har i genomsnitt betydligt färre minuters nertid.

Hela sammanställningen kan ses här.

onsdag 1 oktober 2008

Aftonbladets Tagga är dömt att misslyckas

Med buller och bång lanserar Aftonbladet i dag en teknik som man valt att kalla "Tagga". Principen är att du med din mobiltelefon fotograferar en kod (ungefär som en streckkod) i papperstidningen och skickas sedan till något slags mervärde som inte fungerade att visa i papperstidningen. Det kan vara ett videoklipp, en lokal väderprognos, aktuella börskurser eller något annat.

Jag förstår att det finns en våt dröm om att försöka koppla ihop papperstidningen och webben eller Aftonbladets mobilsajten i det här fallet. Inget fel med det. Hur de olika kanalerna ska kunna samspela är något av en ödesfråga som alla mediehus lägger pannan i djupa veck för att hitta lösningar kring.
Som idé kan jag tycka att Aftonbladets Tagga-funktion är lite smårolig. Tyvärr är glädjen jag känner kortvarig. Funktionen påminner mig om läspennan som i slutet på 90-talet läste streckkoder och dirigerade min webbläsare till produktens webbplats.
Det är trist att behöva dissa initiativ som i grunden är ett försöka att hitta ökad interaktiviteten med användarna och syftar till att fläta ihop mediekanalerna. Tråkigt nog ser jag i min spåkula att projektet är dömt att misslyckas.

Tagga-lösningen är för omständig att använda i nyhetsbranschen. För det första måste användare har en mobiltelefon som har stöd för Tagga-applikationen. Användaren måste tanka hem ett program, starta programmet och därefter ta en någorlunda lyckad bild och helst i bra ljus, webbläsaren i telefonen ska starta och först då kan användaren bli skickad till en videosnutt eller annat innehåll. Det verkar inte heller som bilden/taggen sparas på något sätt. Så nästa gång du vill besöka samma innehåll gäller det att du har papperstidningen inom räckhåll, om du inte väljer att bokmärka i din mobila webbläsare förstås.
Missförstå mig rätt. Jag är inte emot tekniken som sådan, men sammanhanget känns inte rätt. Liknande försök i Japan, fast i andra sammanhang, har fungerat bra. Ett sådant sammanhang är möjligheten att få livsmedelsinformation när du handlar i butiken.

Jag gillar taggar som idé. Men varför, om man nu vill ha kopplingen mellan pappret och mobilsajten, inte bara ha en enkel texttagg i tidningen och sedan ett taggmoln över dagens taggar på mobilsajten. Alltså ingen kamera, ingen Tagga-applikation.
Jag kan inte heller låta bli att fundera över att det rimligen är ganska många som besöker mobilsajten, men som aldrig köper papperstidningen. Mycket tveksamt om Tagga får dem att investera några slantar i en papperstidning.

Tanken att ha taggar i papperstidningen för att användarna ska hitta innehållet på mobilsajten andas någon slags bak-och-fram-känsla. Jag kan tycka att det känns som man gjort något fundamentalt fel med mobilsajten, om det krävs en slags länk i papperstidningen för att besökaren ska hitta till innehållet.

Taggar är av tradition användarnas redskap för att orientera sig. I Aftonbladets tagg-lösning utgår man som så många andra gånger i gammelmedia från sig själva. Tidningen bestämmer taggarna och användarna uppmanas följa. Läsarna kan inte dela taggar med varandra eller ens avgöra vad som ska taggas. I en tid när social medier och läsarmedverkan är på allas läppar känns därför tänket bakom Aftonbladets Tagga omodernt.

Andra om Aftonbladets Tagga-projekt:
• Action i mediebranschen
Genväg eller senväg?
Medievärlden Bambusade från presskonferensen
Internetworld: Aftonbladet knyter ihop papper och mobil

måndag 8 september 2008

Skapa säker kontakt med dina läsare

Under rubriken "Här är medierna du inte ska tipsa" listade Resume.se tidigare i somras svenska mediehus som har mejlservrar placerade utomlands (kuriosa: Resume, som har sina mejlservrar i Danmark, glömde dock att lista sig själva). Listan bygger på en sammanställning gjord av Networkers.se som visar att ungefär hälften av de undersökta mediehusen har mejlfunktionalitet placerad utomlands. Det innebär att FRA har möjlighet att avlyssna exempelvis inkommande tips till tidningen.
Tyvärr gäller problemet inte bara mediehusen på listan. Oavsett vilket mediehus du kontaktar löper du risk att bli avlyssnad eftersom det snarare är regel än undantag att mejl tar vägen utanför Sveriges gränser.

Mediehusens ödesfråga stavas trovärdighet. Därför måste den som jobbar med journalistik och användarkontakter hela tiden ligga i framkant för att - så långt det är möjligt - garantera att information som lämnas i förtroende också behandlas med respekt och ödmjukhet.
Jag önskar att mediehusens utveckling hade kommit längre i fråga om digital kommunikation med sina användare. I ord ställer säkert varje mediehus upp på att ta sina användars säkerhet på allvar. I handling är det tyvärr illa, visar en snabb genomgång.

Mediehusen kan vidta en rad åtgärder för säkra kommunikationen med användarna, inte sällan handlar det om enkla och billiga lösningar. I samarbete med Noah Williamsson, utvecklare på HD.se, har Networkers.se tagit fram en checklista med förslag som skapar säkrare användarkontakter.

• Information. Var öppen och berätta för dina läsare/användare/tittare/lyssnare om vikten av säker kommunikation. Utarbeta och förankra en tydlig policy (disclaimer) som beskriver hur ert mediehus hanterar och förvarar information och vilka garantier ni utfäster gentemot era användare.

• Mediehusen lever av tvåvägskommunkation med sina användare. Risken för misstag, läckage eller sabotage av information finns därmed i två ändar. Utbilda därför inte bara egen personal kontinuerligt utan även dina användare i säker kommunikation. Utveckla läsarskolor, bjud in till seminarier och lär dina användare att exempelvis skicka krypterad e-post.

• Öppna hela din webbplats för https, alltså krypterad kommunikation mellan webbläsaren och webbservern. Av ett 20-tal testade nättidningar hittade jag bara en webbplats som hanterar https (SSL) över hela sajten - HD.se. Krypterad trafik är särskilt angeläget i situationer där användaren skickar information till webbplatsen (läsarkommentarer, nyhetstips, forum, omröstningar osv). Många nättidningar slarvar med https-stödet däribland Aftonbladet, Expressen och tyvärr också tidningarna jag själv är ambassadör för.

• Krypterad e-post. Hur ska användarna kunna skicka krypterad e-post till din redaktion om de inte känner till era publika krypteringsnycklar? Publicera mediehusets krypterade nycklar inte bara via nyckelservrar utan även på er webbplats och informera och utbilda dina användare i PGP/GPG.

• SMTP STARTTLS. Protokoll SMTP används för utgående e-post. Med TLS kan mejlservrar utbyta information med varandra över en krypterad förbindelse.

• Säker namnuppslagning via DNS. Det är de så kallade DNS-servrarna som översätter domännamnet (exempelvis networkers.se) till ett IP-nummer och en fysisk server. DNS-systemet spelar alltså en central roll på internet. Tekniken DNSSEC försvårar för den som vill ta kontroll över en DNS för att exempelvis styra om trafiken till en egen server.

• Och så finns det små åtgärder. Vi är några stycken som i dag i en debattartikelMedievarlden.se föreslår att medarbetare inom TU:s medelmsföretag avslutar alla mejl med uppmaningen att mejlet kan vara utsatt för "statligt godkänd signalspaning". TU:s vd, Anna Serner, verkar uppskatta idén.

fredag 18 juli 2008

Stora störningar på Ostran.se sedan i går


Jag lider med vännerna på Östra Småland i Kalmar. Deras webbplats, Ostran.se, har inte varit sig lik på ett par dagar. Såvitt jag har kunnat se har sajten varit ur funktion åtminstone sedan i går förmiddag. Då syntes meddelandet ovan om systemunderhåll. Fram tills alldeles nyligen visades bara en tom sida med en kataloglänk och en länk till en sida med utskrift av känslig systeminformation (PHP-info). Det senare en smula allvarligt eftersom det kan nyttjas av någon som vill skada webbplatsen.
Östran och systertidningen Nyheterna använder sig av publiceringssystemet Ez Publish och sajten är uppbyggd av företaget Novitell AB.
För en stund sedan laddade Ostran.se som vanligt igen för att bara några minuter senare inte ladda alls.

söndag 15 juni 2008

Var annat mediehus riskerar att avlyssnas

Trogna läsare av Networkers.se vet att bloggen är strikt inriktad på nättidningar och deras verksamhet och utveckling. Antalet blogginlägg utanför det ämnet är få. Det här är ett sådant undantag. Ämnet är för viktigt för att inte tas upp och jag har inte heller sett att någon annan gjort en liknande kartläggning (även om det nästan är omöjligt att överblicka allt som skrivits i ämnet av bloggosfären).

Det gäller frågan om Försvarets Radionanstalt ska få möjlighet att avlyssna mejl, fax och telefonsamtal i kabel som passerar landets gränser. En minst sagt het potatis - åtminstone i nätdebatten. På onsdag, den 18 juni, ska riksdagen ta beslut i frågan. I samma forum hålls dagen innan en debatt i frågan.

Enligt förslaget, som kan stoppas med så lite som om fyra ledamöter säger nej, ska datatrafik endast avlyssnas mellan personer i Sverige och utlandet.
Networkers.se har kartlagt mejlservrarnas placering för nästan ett 50-tal svenska mediehus. Resultatet visar att varannan mejlserver är placerad utanför Sverige. Det öppnar dörren för FRA att avlyssna trafiken till mediehusen. Därmed kan ett stort antal svenska tidningar inte heller garantera att den som tar kontakt med en tidning verkligen förblir anonym, en rättighet som skyddas av svensk grundlag.

Alla domäner på internet som kan ta emot e-post har ett eller flera så kallade MX-records registrerade. MX-recordet talar om vilken server som är ansvarig för att ta emot e-post för, låt säga, fornamn.efternamn@svt.se. MX-recordet pekar på ett IP-nummer. Ganska ofta kan ett IP-nummer lokaliseras geografiskt genom tjänster som exempelvis Hostip.info.
Networkers.se har analyserat MX-record och deras tillhörande IP-nummer och funnit att 24 av 46 svenska mediehus har sin e-postmottagning baserad utomlands. Skälet till det är ofta att mediehusen nyttjar externa tjänster för att "tvätta" sin inkommande e-post från reklam och annat otyg. Efter tvättningen skickas e-posten vanligen vidare in i mediehusets eget e-postsystem. Den resan öppnar alltså dörren för FRA som kan avlyssna innehållet, om inte riksdagen på onsdag gör det enda rätta - säger nej till förslaget.
Bland mediehusen som riskerar att få sin e-post avlyssnad kan nämnas Sverige Television, Helsingborgs Dagblad, Uppsala Nya Tidning, Barometern-OT och Expressen.

Kolla om ditt mediehus riskerar att avlyssnas. Hela listan finns här.

Uppdaterad 080618: Nu går drevet. Allt fler nättidningar har uppfattat faran kring källskyddet och hänvisar till Networkers kartläggning. Här är fler sajter som har tagit upp tråden:
• HD.se: Vart annat mediehus riskerar att avlyssnas
• Medievärlden.se: Varannat mediehus riskerar avlyssning
• SMP.se: Övervakade medier?
• Resume.se: Här är medierna du inte ska tipsa
• Tidningarnas Telegrambyrå, TT: GP.se, Corren.se, UNT.se, Sydsvenskan.se osv...
• Reportagebloggen: Konkretiserande journalistik om FRA

onsdag 4 juni 2008

Flytta på er klantskallar!

Tomas Wennström med bloggen What's Next utmanar Sveriges mediehus i något som han kallar Hack The News. På en månad och med hjälp av tre programmerare vill han han bygga en "nyhetssajt, på riktigt". En stor hyllningskör av bloggare och läsarkommentarer ställer samstämmigt upp bakom initiativet.

Jag gillar också utmaningar. Och jag blir positivt provocerad av att någon i princip skär halsen av alla yrkesgrupper som jobbar och har jobbat med utvecklingen av de svenska nättidningarna de senaste åren. Det Tomas Wennström i praktiken säger är:
– Flytta på er klantskallar! Det ni har åstadkommit på 10-15 år (ungefär så länge som de svenska nättidningarna funnits) kan jag fixa på en månad. Det kommer dessutom bli bättre än det ni har gjort.

Jag är alltså en av klantskallarna. Det inser jag utan problem. Men den här utmaningen haltar betänkligt. Svenska nättidningar är bara i sin linda. Mycket kan förbättras och visst är mediehusens chefshiearkier och byråkrati inte sällan ett hinder för snabba puckar och utveckling i allmänhet. De innovativa och nytänkande idéerna kommer underifrån. Av tradition har tidningsbranschen varit dålig på att fånga dem. Ta bara startsträckan innan mediehusen på allvar insåg nyttan med webben.
En snabb blick i bakspegeln ställd i relation till var vi är i dag visar att mediehusen faktiskt är på gång där ute på nätet. Tåget rör på sig. Jag ser inte någon akut kris i det som nättidningarna hittills åstadkommit. Antalet besökare per webbplats ökar inte sällan med 25-30 procent årligen och intäkterna är på väg upp, om än från en väldigt låg nivå i förhållande till papperstidningen.
Mot den bakgrunden känns det främmande att såga Sveriges nättidningar i en enda stor klump. Utmaningen har fel fokus när den andas väldigt mycket teknik och redaktionellt innehåll. Den stora utmaningen ligger i att öka intäkterna.

Handen på hjärtat, hur ofta får du mejl från besökare som tycker att din nättidning är helt kass? På Gota Media får vi det väldigt sällan. Det tar jag som ett hyfsat kvitto på att vi redan gör "nyhetssajter, på riktigt". Svenska nättidningar har i allmänhet nått en bra grund att stå på. I nästa utvecklingsfas ser jag framför allt två underutvecklade områden som bör prioriteras vid sidan av intäkterna. Hur ska nättidningarna bli en del av den sociala webben? Att länka till bloggare och sociala sajter som Facebook, Myspace, Pusha och de andra är inte socialt i någon större mening. Det andra området är personlisering. Webbplatserna måste bli smartare. Ge besökaren det som hon/han önskar sig, inte det vi tror att besökaren vill ha.

torsdag 22 maj 2008

Välkommen nya UT.se

Det är en stor dag för mina vänner i Ulricehamn i dag. För någon timma sedan släpptes skynket för nya UT.se och dessutom är gänget på Ulricehamns Tidning från och med i dag inkvarterade i nya lokaler på Bogesundsgatan 11. De senaste 87 åren har UT huserat på Storgatan 31, en epok går i graven och en ny börjar.

Nya UT.se blir därmed den femte sajten ut i Gota Medias webbmiljö som bygger på publiceringssystemet Escenic. UT.se är i stort sett en kloning av ramverket som används för Barometern.se, BLT.se, BT.se och SMP.se. Den grafiska profilen och innehållet är däremot unikt för UT.se.

onsdag 21 maj 2008

Premiär för Gota Medias mobila sajter


Jag tror året var 2002. På ett antal hobbytimmar snickrade jag ihop några WAP-sajter för dåvarande Sydostpress AB:s nättidningar (Barometern.se, BLT.se och SMP.se). Tekniken och innehållet var starkt begränsat och tjänsten var ganska tafflig i allmänhet. När Gota Media bytte publiceringssystem (Escenic) sent i höstas drog den gamla mobiltjänsten sin sista suck. Reaktionen från läsarna kom direkt. Oväntat många hörde av sig och uttryckte sin saknad av mobilsajterna. Det tog oss några månader att få ordning på allt runt vår nya webbmiljö, men nu är vi äntligen tillbaka. I mobilen.

Under projektledning av eminente Mathias Carlsson, Smålandsposten/Gota Media och tillsammans med det duktiga gänget på Mobiletech och Mogul är vi tillbaka i ett mobilanpassat format. Lokala nyheter, bloggare, lunchguide, platsannonser och ett kalendarium finns med från start. Hade också önskat att vi hunnit lösa att "vanliga" webblänkar som öppnas från mobilen skickas vidare till mobilsajten i stället för till den vanliga sajten, något som bland annat Mindparks Joakim Jardenberg efterlyst. Vi har en del tankar kring hur det kan lösas, men det tar nog ett tag innan vi är hamn. Ha tålamod! Å andra sidan minskar behovet drastiskt när iPhone gör officiell entré i Sverige inom några veckor (vågar vi hoppas?).

Lokala nyheter i mobilen från Blekinge: mobil.blt.se
Kalmar län och Öland: mobil.barometern.se
Sjuhärad: mobil.bt.se
Kronoberg: mobil.smp.se

Varsågod! Hela texten i RSS-flödet

Fem goda skäl till varför nättidningar bör publicera hela artiklarna, alltså inklusive all brödtext, i sina RSS-flöden listade jag härNetworkers.se för några veckor sedan. Blogginlägget fick ett positivt mottagande. Ändå är det fortfarande få nättidningar som erbjuder sina läsare den servicen. Fokus.se är en sajt som vågat. Nu ställer sig också Gota Medias nättidningar (Barometern.se, BLT.se, BT.se och SMP.se) i samma hörn. Från och med i dag rullar vi ut hela artikeltexten i samtliga RSS-flöden, inte bara för våra bloggare vilket annars brukligt för många nättidningar.

tisdag 20 maj 2008

Transparensbollen rullar vidare hos Gota Media

I måndags kunde den som ville lyssna till när nöjesredaktionen på Smålandsposten planerade veckans nöjes- och Galejsidor. Redaktionen sände sitt morgonmöte live via Bambuser.com. Uppskattningsvis ett 30-tal personer följde sändningen till och från och det var periodvis bra drag i den intilliggande chatten.

I en bloggpost dagen innan önskade jag att grytan skulle hållas kokande och att Smålandspostens initiativ skulle ses som en direkt utmaning till andra chefredaktörer, vd:ar och vanligt folk. Jag blev bönhörd snabbare än jag kunde ana. Kerstin Johansson, chefredaktör på Blekinge Läns Tidning, systertidning till Smålandsposten, hänger på. I morgon, den 21 maj, får BLT:s besökare kika in när nyhetsredaktionen diskuterar nyhetsarbetet. Sändningen, som du kan se via spelaren nedan, börjar klockan 09.30.

söndag 18 maj 2008

Transparens med Bambuser på Smålandsposten

Välkommen in!
I morgon, 19 maj, klockan 10 öppnar Smålandpostens nöjesredaktion dörren till sitt redaktionsmöte. Med hjälp av Bambuser.com direktsänder Kristina Bingström, Jonas Allgulin och Tuva Klinthäll med flera sitt samtal och planeringen kring veckans nöjes- och Galejsidor, ungefär som Aktuellts Öppna redaktion fast i lite mindre format.

Äntligen känner jag inför chefredaktör Magnus Karlssons beslut. I sin blogg skriver han att det kan vara besvärligt att komma in på Smålandsposten på grund av plexiglad och kodlås. Med hjälp av nätet vill han komma närmare läsarna:
– Jag tror att nätet kan hjälpa oss om vi använder det rätt. Ett led i det är att vara öppna med vad vi gör och vad vi planerar, skriver Karlsson i bloggen.

Ett ytterst litet steg kan tyckas i kretsar där transparensen redan kommit långt. För Smålandsposten och Gota Media är det däremot ett jättekliv. Och jag inbillar mig att beslutet var långt i från självklart. Men det börjar "puttra i gryta" som Mindpark Joakim Jardenberg påpekar i ett blogginlägg. Se nu till att hålla grytan kokande. Smålandspostens initiativ är en direkt utmaning till andra chefredaktörer, vd:ar och vanligt folk att släppa fram transparensen.

Kolla sändningen från Bambuser.com:

söndag 4 maj 2008

Långa nertider för svenska mediasajter i april

För drygt en månad sedan gjorde Networkers.se en sammanställning över hur det stod till med tillgängligheten för ett 20-tal svenska nättidningar. Siffrorna som redovisades var allt annat än smickrande för mediehusen, CMS- och driftsleverantörerna. Från en redan dålig tillgänglighetsnivå har siffrorna blivit ännu sämre i april. Det visar statistik från Pingdom.

Till de allra sämsta hör mina egna webbplatser inom Gota Media (Barometern.se, BLT.se, BT.se och SMP.se). Dessa nättidningar hade över åtta timmars nertid i april, vilket är en stor besvikelse. Det var i samband med ett planerat arbete för att utöka ett filsystem som flera saker gick snett och antalet nertidstimmar rasslade i väg. Visserligen skedde en stor del av arbetet nattetid och därför var det få läsare som märkte något, men antalet nertidstimmar är ändå pinsamt många.
Vår CMS-kollega SvD.se, som också använder publiceringssystemet Escenic, hade också en bekymmersam månad med nästan lika mycket nertid som Gota Media. Det får också effekt på tillgängligheten mätt per publiceringssystem. De sex Escenicsajterna hade i genomsnitt 253 minuters nertid (50 min föregående mätperiod). Som jämförelse kan nämnas att Polopolysajterna hade 122 minuters nertid i april.

Mycket stora problem under mätperioden hade även Skånemedia med titlarna Kristianstadsbladet.se, Trelleborgsallehanda.se och Ystadsallehanda.se. Mätverktyget Pingdom noterade över ett dygns nertid. Skånemedia lanserade nyligen tre nya sajter på Saxotechs publiceringsverktyg och problemen i april ser ut att vara spårade till en forummodul som nu ses över.

Bäst i klassen i april var NA.se tillsammans med Sydostran.se som hade hundraprocentig tillgänglighet. Den senare hade full upptid även vid förra mätningen.

Topp 5 upptid, 1-30 april 2008
1) NA.se och Sydostran.se, 100% (0 min)
2) Aftonbladet.se, 99,97% (15 min)
3) ST.nu, 99.95% (20 min)
4) GD.se, HN.se, NT.se, 99.94% (25 min)
5) Corren.se, 99.91% (40 min)

Botten 5 upptid, 1-30 april 2008
1) Kristianstadsbladet.se, 96.48% (1 dag, 1 tim, 20 min)
2) Ostran.se, 98.75% (8 tim, 59 min)
3) Barometern.se, 98.86% (8 tim, 10 min)
4) SvD.se, 98.95% (7 tim, 30 min)
5) DT.se, 99.33% (4 tim, 50 min)

Alla mätstatistik som jag samlat via Pingdom finns här. En sammanfattning av siffrorna finns här (via Google Docs)

tisdag 29 april 2008

Ge mig hela texten i RSS-flödet!

För ungefär ett halvår sedan grubblade jag på om Gota Medias nättidningar (Barometern.se, BLT.se, BT.se och SMP.se) borde visa hela artikeltexten eller bara rubrik och ingress i sina RSS-flöden. Jag valde en slags medelväg. I RSS-flöden för våra bloggare visar vi allt. Alla andra RSS-flöden förser vi enbart med rubrik och ingress.
Bakom beslutet låg förmodligen någon slags rädsla, en rädsla att gå miste om besökare/sidvisningar och därmed annonsintäkter på våra nättidningar. Hela artikeltexter i RSS-flöden gör det också enklare för den som möjligen vill stjäla våra artiklar.
Jag verkar inte vara ensam om att se farorna. När jag letar runt bland svenska nättidningar kan jag inte hitta någon som publicerar hela artiklar i nyhets-RSS:er. Vissa publicerar knappt en ingress (läs exempelvis Aftonbladet.se) medan andra (läs exempelvis SvD.se) har valt en nästan ännu sämre modell som innebär att ingressen kapas efter ett bestämt antal tecken.

Nu gör jag en kovänding. Jag är beredd att tänka om. Jag vill ha hela artikeltexten i RSS-flödet. Det finns inget att frukta. Tvärtom vittnar publicister att antalet besök/sidvisningar ökar i stället för minskar. Här är några skäl som förhoppningsvis hjälper mig och er att ta steget till fullständiga RSS-flöden:

• Att vara schysst mot läsare/kunder lönar sig i längden eller som Google säger: "don't be evil". Det är alltid fel att tvinga läsaren till olika saker på webben. Genom att inte publicera artikeltexten i RSS-flödet tvingas läsaren att klicka sig vidare för att läsa.

• Låt oss vara ärliga och erkänna att det är en lång väg att vandra till RSS blir populärt och välkänt hos den stora massan. RSS är fortfarande ett redskap för nördar, bloggare och professionella informationssökare. Dessa människor är också duktiga på att sprida information, ofta genom att länka till andra eller via mejl, länksajter som del.icio.us eller via länkdelningsfunktioner som finns i exempelvis Google Reader. Genom att låta RSS-användarna enkelt nå din information kan du också räkna med att få creed tillbaka i form av inkommande länkar. Det är i sig positivt för din status hos sökmotorerna. Genom att inte publicera hela artikeln i RSS-flödet är risken stor att RSS-användaren faktiskt missar nyheter i stället för att sprida dem vidare till vänner och bekanta.

• Det finns fortfarande situationer när möjligheten till internetuppkoppling saknas. På flyget exempelvis. RSS-läsaren låter dig tanka ner artiklarna och läs offline. Om du då bara erbjuder rubrik och ingress gör du läsaren sur i stället för glad.

• RSS-användarna har fortfarande anledning att komma till din sajt även om du publicerar hela artikeltexten. Glöm inte att artikeltexten bara är en byggsten av nyheten, inte hela huset som bloggaren och medieanalytikern Martin Jönsson nyligen poängterade. Även RSS-användarna vill läsa artikelkommentarer, se på video och lyssna på ljud.

• Genom att publicera hela artikeltexter i RSS-flödet så lever dina nyheter längre. När en nyhet lämnar startsidan eller avdelningssidan på din webbplats är risken stor att den dör och blir liggande i ett oändligt arkiv. I bästa fall kan nyheten hittas via en bra sökfunktion. I RSS-läsaren lever nyheten under en längre tid och därmed ökar tillgängligheten.

Fortfarande inte övertygad? Missa inte att läsa mer om hela artikeltexter i RSS-flöden via länkarna:
• Do you prefer full or partial feeds?
Blog Herald doesn't understand why full text feeds work
Don't make me clink - 5 reasons you should publish full rss feeds
Do you publish full text feeds or partial feeds?

måndag 28 april 2008

Martin Jönsson i fula soffan

Sveriges vassaste medieanalytiker Martin JönssonSvenska Dagbladet besökte nyligen den fula soffan hos Mindpark i Helsingborg. Mitt anteckningsblock och jag var där och lyssnade tillsammans med ett stort gäng nya medier-människor från Mindparks ägargrupp. Sandra Jakob intervjuade och hela paketet direktsändes via Bambuser vilket SvD.se snabbt uppmärksammade. Videomaterialet är omfattande och uppdelat i tre längre klipp: 1, 2, 3. Ljudet är inte tipp-topp och för den som inte orkar igenom hela materialet följer här ett antal lösryckta citat från Jönsson-intervjun:

– Bloggandet tvingar en själv att hålla kontakt och bevaka omvärlden. Man tvingar sig att arbeta lite mer.

– Webben är för "textig". Nyheten är inte hela huset utan en byggsten.

– Jag tror inte att det är till nackdel för tidningen att låta reportrar ta diskussionen med läsarna i stället för bara chefredaktören.

– Vi har fortfarande rekordmarginaler i dagspressen trots att upplagan dyker. Drygt 80 procent läser en dagstidning, men tar man bort gratisläsarna är det bara cirka 50 procent kvar.

– Pappret måste vara relevant för mig som läsare, det är papper 3.0. Tidningen måste innehålla mindre spill. Undersökningar visar att folk läser cirka 2-10 procent av innehållet.

– Vidga frågan till att vad kan man ta betalt för "överhuvudtaget" inte bara på nätet. Det handlar inte bara om att ta betalt utan om upplevelsen om vad det är värt. Folk bryr sig inte vad det kostar, bara om det är värt det. Premiuminnehåll går att ta betalt för. Lättkopierat allmäninnehåll går inte att ta betalt för. I längden tror jag inte Aftonbladet Plus håller. Pay per view håller så länge som det inte finns ett material som är bättre på nätet. Allt beror på vad du har i förhållande till vad andra har.

– Jag tror mycket på att man kan blanda gratis och betalt innehåll. Det är inget som säger att det som är gratis alltid ska vara gratis. Det kan vara varumärkesbyggande. Det finns en betalningsvilja för det som är relevant. Vi måste sluta vara så starkt beroende av upplageintäkterna.

– Jag tror alla medieföretag tvingas till att ha en mer flexibel inställning till upphovsrätten. Om läsare gör intrång i upphovsrätten bryr jag mig inte lika mycket om det som om någon annan gör det. Vi kan inte ha den benhårda inställningen till upphovsrätten.

Teliasonera måste sluta låtsas vara innehållsleverantör

Även om det pratas stora uppsägningar på Teliasonera finns där stora resurser. Rimligen också kloka och smarta människor. Därför är det svårt att förstå varför Teliasonera titt som tätt kör av vägen och i vissa fall över sina kunder och användare när det handlar om webbfrågor.

Vi har alla Teliasoneras Surf Open i färskt minne som senare förvandlades till Surf Closed när mediesverige gick ut i en samlad bojkott mot Teliasoneras transkodningsteknik för mobil enheter. Surf Open förvanskade och filtrerade i vissa fall bort viktig information och annonser från mediehusens nättidningar. Som grädde på moset, skulle man kanske kunna säga, så lade Teliasonera in sina egna annonser.

Om Teliasoneras nästa avåkning läser jag i Computer Sweden. I en artikel om det mobila internet (vad är det egentligen?) uttalar sig ännu en gång en Teliasonera-chef som om han kom från en annan planet. Bengt Olsson är informationschef för produktledningen för mobila tjänster på svenska Teliasonera och berättar att företagets musiktjänst är väldigt populär. Problemet är bara att tjänsten endast är öppen för Teliasoneras egna abonnenter.
– Om man är kund hos någon annan får man byta abonnemang. Det är enkelt att gör i dag, säger Bengt Olsson till Computer Sweden.
Det är nu det börjar ryka ur mina öron. Går det att mer tydligt peka finger åt sina blivande kunder än så? Förmodligen inte. I nästa andetag ramlar nästa groda ur munnen på herr Olsson:
– Det mobila internet och det stora internet är två olika system.
Lägg därtill det vansinniga i att Teliasoneras abonnenter surfar billigare endast om de använder länkar via Surfport. Därmed styr Teliasonera indirekt vilka mobilsajter som får trafik och inte, ett slags censurorgan.

Med Teliasoneras inställning kan vi snart vänta oss låsta internetabonnemang, alltså surfabonnemang som ger tillåtelse att besöka låt säga Aftonbladet.se och Expressen.se. Vill du däremot även besöka DN.se, SvD.se och GP.se kostar det extra. För att slippa extrakostnaden kan du installera Teliasoneras egen webbläsare, men då får du i gengäld räkna med att din surfning avbryts var femte minut för reklampaus.

Alla utom Teliasonera hör hur dumt det låter. Att vara innehållsleverantör på webben kräver kunskap och känsla. Att bygga nätverk, köra servrar och drifta mobiltelefonisystem är en helt annan grej. Det senare har Teliasonera stor erfarenhet av. Snälla Teliasonera... sluta låtsas vara en innehållsleverantör.

måndag 21 april 2008

Tidningsutgivarnas webbplats attackerad

Just nu känner vi inte igen webbplatsen Tidningsutgivarnas webbplats, TU.se. Enligt ett meddelande på sajten har "Tidningsutgivarnas webbsajter har blivit attackerade".

Uppdaterad 080421: Däremot har VD Anna Serners blogg klarat sig. Å andra sidan ligger bloggen hos Wordpress vilket säkert uppskattas av Wordpressklubben. Netcraft säger att TU.se finns hos Zoodoit AB i låda som är märkt med Windows Server 2003 och webbservern MS IIS/6.0. Publiceringssystem verkar av allt att döma vara Edrum.
TU:s nättidning Medievarlden.se och Pressombudsmannens webbplatser är också utslagna av attacken. Tidningeniskolan.se och Dagspress.se likaså, skriver TU i ett mejl. Även Dagens Media och Resumé följer upp attacken i ett par artiklar.

måndag 24 mars 2008

Få nättidningar klarar full upptid

Bara tre av 25 undersökta svenska nättidningar hade hundra procent upptid under perioden första till 20 mars i år. Det visar en undersökning som jag gjort med hjälp av Pingdom.
Bäst i klassen var VK.se tillsammans med Sydostran.se och ST.nu. I botten hamnade tidningar som SvD.se, HN.se och Ostran.se.
Mätresultatet grupperat per publiceringssystem visar att Escenic hade mer nertid än exempelvis konkurenten Polopoly, om man undantar IDG.se som använder Polopoly men utsattes för en överbelastningsattack under mätperioden. Escenicsajterna hade i genomsnitt 50 minuters nertid under testperioden, vilket får betraktas som oacceptabelt. Polopolysajterna, med IDG.se undantagen, hamnade på 17 minuter.

Pingdom är en webbtjänst som erbjuder övervakning av webbplatsers tillgänglighet, men också responstiden på en webbsida. I samtliga fall har jag låtit Pingdom mäta på webbplatsernas startsida. En sak är slående. Responstiden på startsidan skiljer väldigt mycket mellan de undersökta nättidningarna. Från cirka 400 millisekunder upp till en bra bit över två sekunder.

Topp 5 upptid, 1-20 mars 2008
1) VK.se, Sydostran.se och ST.nu, 100% (0 min nertid)
2) HD.se, DN.se, GD.se, Sydsvenskan.se och Tjenis.se, 99,98% (5 min)
3) Ekuriren.se, 99,96% (10 min)
4) Aftonbladet.se, Barometern.se, Expressen.se och Kristianstadsbladet.se, 99,95% (15 min)
5) NA.se, 99,91% (25 min)

Botten 5 upptid, 1-20 mars 2008
1) IDG.se, 95,25% (22 tim, 19 min nertid)
2) HN.se, 96,26% (17 tim, 35 min)
3) Ostran.se, 99,13% (4 tim, 5 min)
4) Norran.se, 99,52 (2 tim, 15 min)
5) SvD.se, 99,72 (1 tim, 20 min)

Alla mätstatistik som jag samlat via Pingdom finns här. En sammanfattning av siffrorna finns här (via Google Docs)

söndag 16 mars 2008

BLT.se direktsänder kvalhockeyn



Är BLT.se första nättidningen i landet när de med video direktsänder ett evenemang på webben? Förmodligen inte, men det är ändå fortfarande ganska ovanligt. Inom kort kommer det att vara vardagsmat. Och det kan vara den svenska sajten Bambuser.com med grundaren Måns Adler i spetsen som gör det möjligt.

Det är hockeyfeber i Blekinge just nu. Kvalserien till division 1 är i full gång. Två lokala lag - Karlskrona HK och Mörrum GoIS - slåss om en plats i division 1 nästa säsong. Den största lokaltidningen i trakten följer självklart lagen och matcherna, men internetkoordinatorn på BLT.se, Jerry Backlund, ville göra något extra för sina besökare. Valet föll på Bambuser, som skapat en mycket spännande tjänst där vem som helst kan direktsända video på nätet med hjälp av sin mobiltelefon eller sin webbkamera.
- Vi testar helt enkelt om direktsänd video på nätet fungerar i praktiken, säger Backlund till Networkers.se.

Som tittare noterar jag att tekniken fortfarande är lite skakig, men så har Bambuser fortfarande alfastatus. KHK:s senaste match mot Västerviks IK på Bambuser finns här. På onsdag är det derby när Mörrum möter Karlskrona. Kanske blir det en ny Bambuser-sändning då.
Dessutom jobbar BLT:s fotografer med trådlösa sändare på sina kameror och låter bilderna gå rakt ut på nätet i ett bildspel som hela tiden uppdateras. Rapporteringen kompletteras också med reportrar som refererar.

För några veckor sedan direktsände Mattias PehrssonSkånemedia när han åkte Vasaloppet. Och nu Jerry Backlund som sänder från hockeyn. Direktsänd nätvideo från privatpersoner kommer att explodera i användning, kanske redan under senare delen av året men förmodligen framför allt under nästa år när videotjänsterna får stöd för fler mobiltelefonmodeller. I stort sett alla har en mobiltelefon som rimligen har kapacitet att sända video. I ett samtal med Tomas Wennström på bloggen Whatsnext.se pratar Måns Adler bland annat om framtiden. Bambuser har kommit en bra bit med sin tjänst andra som också kan nämnas är Flixwagon, Comvu, och QIK.

Själv ser jag redan fram mot den dagen när vi har hundra åskådare i publiken som direktsänder varje match i fotbollsallsvenskan eller hockeyns elitserie. Hur de som i dag köper och betalar för sändningsrättigheter ska tackla den saken blir intressant. Förmodligen reagerar de med ryggmärgen, det blir förbud och hot om stämning för den som livesänder matchen via sin mobil.

onsdag 5 mars 2008

Skärpning, leverantörer!

Den uppmaningen riktar Anders M Olausson, teknisk chef på Helsinborgs Dagblad Nya Medier, i utvecklarbloggen för HD.se. Tyvärr måste jag hålla med honom. Allt för ofta möts vi som jobbar med nättidningar (och förmodligen många andra) av leverantörer som inte förstår kraven kring webbtjänster. I bland blir det nästan pinsamt. Det kan handla om leverantörer som inte vet vad validerade webbsidor innebär eller inte förstår varför det är problem med lösningar som kräver plugins som inte finns till Mac. Därför har Anders M Olausson tagit initiativ till att skapa ett generellt kravdokument som ska säkerställa kvalitén på nättidningarnas webbtjänster till nytta för både beställare och leverantör.

Sökes: Ny jobbarkompis




Sökes: Duktig kollega (läs systemutvecklare) som gillar kodning (Java/JSP, PHP, Javascript/Ajax, XHTML, CSS och SQL) och coola webblösningar.

Finnes: Trevligt, socialt och omtänksamt lejon och tillika utvecklare på Gota Media i Kalmar. 30+ men fortfarande ung i sinnet. Sitter på massor av spännade utvecklingsprojekt kring Gota Medias nättidningar (Barometern.se, BLT.se, BT.se och SMP.se)


Vill du jobba med mig?
Vänd dig i förtroende till oss på Gota Media.

Uppdaterad 080313: Det är inte bara vi på Gota Media som söker webbtekniskt folk. Det coola gänget på Helsingborgs Dagblad behöver också hjälp. Undra om det ingår gratis Coca-Cola och fria Quake-licenser i anställningen? I ett avtal jag hade en gång i tiden ingick just det.

tisdag 4 mars 2008

Internet på vardagar, papper till helgen

Under rubriken "Hej då papperstidningen" skrev jag för en tid sedan ett inlägg på Networkers.se där jag berättade att jag sagt upp mina tjänsteprenumerationer på papperstidningen (Barometern och Smålandsposten). I ett uppföljande inlägg föreslog jag en lista på åtgärder som kan göra papperstidningen mer attraktiv. Som en punkt efterlyste jag flexiblare abonnemangsformer.
En tidning som lyssnat på min bön är dagstidningen Dagen som nyligen lanserat ett abonnemang som kallas ekosmart. Att prenumerera med ekosmart innebär att du läser tidningen på nätet (PDF) tisdag-torsdag och på fredagar får prenumeranten pappersversionen hem i sin brevlåda.
– Vi tror vi hittat ett modernt sätt att läsa tidningen, säger Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund i ett pressmeddelande.
En tolv månaders ekosmartprenumeration är 689 kronor billigare än en traditionell prenumeration (990 kronor respektive 1679 kronor för helår). Att månadsprenumerera med autogiro kostar 85 respektive 146 kronor.

En viktig faktor som lockat Dagen att ta steget att laborera med sina abonnemangsformer är möjligheten att få nätupplagan (PDF) inräknad i TS-statistiken. Enligt Dagens pressmeddelande är tidningen först i landet med att slå ihop PDF- och pappersprenumeranter.

Dagens initiativ att se över abonnemangsformerna är lovvärt. Däremot är jag tveksam till att låsa in information som abonnemanget ekosmart innebär. För att nå reportage, familjesidor och del annat material krävs en inloggning. Jag menar att annonserna ska betala läsningen i första hand, inte prenumerationsavgifterna. Nyhetsflödet är däremot gratis.
Glädjande också att TS accepterat PDF-tidningen i sin statistik även om den läsningen ofta är marginell. Målet måste i stället vara att på sikt slå samman hela webbtrafiken med papperssiffrorna.

fredag 29 februari 2008

Hemnet hotar Booli med stämning

I höstas skrev jag om den nya sökmotorn Booli.se som indexerar bostadsannonser på nätet. Bakom initiativet står bland andra Tradera-grundaren Daniel Kaplan. Nu går den största sajten för bostadsannonser på nätet, Hemnet.se, till våldsamt angrepp och uppmanar sina fastighetsmäklare att stämma Booli.se. Uppmaningen kommer från Mäklarsamfundets VD, tillika delägare i Hemnet, i ett internt medlemsbrev. Målet är att ge Hemnet monopol.

Den beska smaken från historien om SF som tvingade sajten Biotider.se att stänga har knappt hunnit försvinna förrän det är dags igen. Och det är inte bara jag som gör den kopplingen. Båda fallen blottlägger en pinsam kunskapslucka hos SF respektive Hemnet om hur webben fungerar. Att motarbeta inkommande länkar till den egna sajten är samma sak som att låsa dörren till en butik och låta kunderna stå kvar på gatan. Vanligen kommer 30 procent eller mer av nättidningarnas besökare från sökmotorer. Det skulle förvåna mig om det finns någon tidningschef som säger nej till de kunderna/läsarna. Hemnet har nästan en miljon besökare per vecka. Alla - utom möjligen då Hemnet och SF - inser vad företagen säger nej till genom sin inställning. Vi har just bevittnat det största strategiska misstaget i företagens historia.

Så här skriver Mäklarsamfundets VD om Booli:
"Just nu har tuppkammarna börjat växa på Hemnets konkurrenter. En sådan som vill ta Hemnets position är www.booli.se, men det finns fler. Den sajten plockar objekten på mäklarföretagens hemsidor på liknande sätt som Allt om Bostad gjorde. Det första man ska göra – om man hittar sina objekt på Booli är att tillskriva Booli och meddela att man inte tillåter att de visar objekten eftersom det föreligger ensamrättsuppdrag – ett avtal som innebär att man har ensamrätt på marknadsföringen. Det andra steget är tekniska åtgärder på hemsidan som förhindrar att man plockar ut dina objekt. Tredje steget är att stämma på databasintrång (om man använder i stort sett alla dina objekt) alternativt upphovsrätt om man använder dina bilder."

Hemnet ägs i lika delar av Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet och de båda mäklarföretagen Fastighetsbyrån och Svensk Fastighetsförmedling. I praktiken är de båda mäklarföretagens makt större än så eftersom är de är en del av de andra ägarna. En person med god insyn i branschen säger till Networkers.se:
– Genom att få Hemnet i monopolställning men samtidigt hindra vidareutveckling av Hemnet kommer mäklarnas egna sajter i förlängningen att få större fokus. Det gynnar naturligtvis bara de riktigt stora, de små får ju inte mycket trafik till sina hemsidor. Därmed tvingar man ut små mäklare från marknaden med motiveringen att man skyddar dem. Visst är det vackert?
En annan källa uppger för Networkers.se att mäklare hotats med uteslutning ur branschorganisationen för att de annonserar sina objekt på andra sajter än Hemnet. VD:ns medlemsbrev talar samma språk:

"Det är svårt att förstå att någon medvetet skulle vilja stärka Hemnets konkurrenter genom att visa sina objekt på andra marknadsplatser och därmed riskera att offra Hemnets position och den långsiktiga förmågan att pressa kostnaderna för mäklarkårens nätannonsering till noll. Hemnets stora framgång bygger främst på mäklarkårens solidaritet och vilja att samverka."

I forum på nätet vittnar fler om hur Hemnet med hjälp av advokater försöker tysta och lägger ner allt som snuddar vid deras verksamhet (1, 2).

Hemnets senaste agerande har fått Konkurrensverket att reagera. Till Realtid.se säger Jacob Bolin, handläggare på Konkurrensverket, att Hemnet kan ha brutit mot konkurrensreglerna.
– Generellt ska en branschförening akta sig för att styra sina medlemmar på marknaden. För att undvika konkurrensbegränsande effekter bör varje företag agera på egen hand, säger Jacob Bolin.

onsdag 13 februari 2008

Premiär för nya Norran.se

Vid lunchtid i dag rullade Norra Västerbotten i Skellefteå ut sin nya sajt, Norran.se. Publiceringsplattformen är Escenic, alltså samma system som bland annat körs på Aftonbladet.se, SvD.se och våra tidningar inom Gota Media (Barometern.se, BLT.se, BT.se och SMP.se). Arbetet har tagit drygt ett år. Mellan raderna i chefredaktören Anders Steinvalls presentation av den nya webbplatsen läser jag att det har varit en tung och mödosam process. Chefredaktören utlovar också nya satsningar på innehållet genom bland annat nyanställningar.

Nya Norran.se har ett behagligt färgschema, möjligen kan jag tycka att de svarta vinjettboxarna blir lite för markanta. Den horisontella menyn är delad i två delar och jag förstår inte riktigt varför. Det ger visserligen tyngd och tydlighet åt avdelningarna Nyheter och Sport, men samtidigt känns det som sajten tappar bort andra viktiga avdelningar som Nöje och Familj genom att tona bort dem i en annan mindre klar färg. Tiden får utvisa om det är klokt eller inte.

Arkivsökningen lämnar en del att önska. Dels ser jag bara en liten snutt av själva sökknappen och eftersom sökningen bara fungerar om man klickar på knappen (enter fungerare inte) så blir det nästan lite moment 22 över det hela. Verkar också som antalet artiklar i arkivet är begränsat, trots att Norran.se varit på webben i många år.

Likt fler andra (tyvärr) nättidningar så validerar Norran.se dåligt mot W3.org. Ett betydligt större problem är däremot att Norran.se verkar ha brutit alla gamla länkar, inte minst länkar som indexerats av Google. Men inget negativt som inte har något positivt med sig, som det brukar heta. Länkarna till Norrans fulsökoptimeringssidorna från Hermesius fungerar inte heller. Tack för det.

tisdag 12 februari 2008

Hjälp! - RSS dränker mig

Hur mycket information kan den mänskliga hjärnan ta in? Frågan blir allt mer befogad. RSS-läsaren har länge varit en av mina allra bästa vänner. Den har underlättat min vardag genom att paketera information och nyheter till mig i ett lättöverskådligt format. Däremot är det hög tid för innehållsleverantörerna, bland andra nättidningarna, att ta en allvarlig funderare över vad som publiceras i deras RSS-flöden och inte minst hur det publiceras.

Under några dagar lät jag min RSS-läsare mäta antalet nyheter från 15 olika svenska lokal- och rikstidningarna. Resultatet visar att kvantitet ofta går före kvalitet. Jag fullkomligt dränktes i nyheter. På vardagarna samlade min RSS-läsare ihop mellan 1 000 och nästan upp till 1 200 nya nyheter per dygn. Under helgen halverades antalet. Här är resultatet:



På varje nättidning har jag har försökt utgå från något slags senaste nytt-flöde när jag har mätt antalet nyheter. Det är ofta just det RSS-flödet som tidningarna puffar för via sina startsida, men det är sannolikt också där som flest nyheter publiceras.

Ett par av de undersökta nättidningarna sticker ganska tydligt ut i församlingen - HD.se och Corren.se. De nämnda dagarna publicerade HD.se över 200 nyheter per dygn. Corren.se drygt ett hundratal varje vardag. Antalet mätta dagar må vara ganska få, men tendensen är ändå ganska tydlig. Nättidningarna publicerar sannolikt långt mer material än deras läsare kan ta till sig. Är det bra eller dåligt? Svaret färgas förmodligen delvis av hur man ser på den moderna journalistens roll. Journalisten har ett mycket viktigt uppdrag när antalet publiceringskanaler och mängden informationen ökar. Frånsett att gräva och hitta egna nyheter vill jag att journalisten hjälper mig att servera godbitarna ur det enorma nyhetsbruset. Gör journalisterna sitt jobb när de serverar läsaren 1-200 nyheter per dygn?
Tveksamt.
Antalet RSS-nyheter behöver i sig inte vara det stora problemet. Snarare kan det vara bristen på nischade RSS-kanaler som saknas. Vilken tidning blir exempelvis först med att låta läsaren bygga sina egna RSS-kanaler baserade på geotaggning?

onsdag 30 januari 2008

Så kan papperstidningen bli bättre

För ett par månader sedan skrev jag ett inlägg på Networkers.se med rubriken "Hej då papperstidningen". Det tog skruv lite var stans. En tidningsledare syftade på mig när han i ett sammanhang sa: "med såna vänner behöver man inga fiender" andra välkomnade mig in i den papperslösa skaran och framhöll att ett liv utan papperstidningen inte är detsamma som minskad nyhetskonsumtion. Någon som också gjort sig av med papperstidningen hörde av sig och sa att han inte saknat tidningen förutom när han behövde emballage till flyttkartongerna.

Mitt utspel syftade inte till att knuffa papperstidningen närmare dödsstupet. Jag tror nämligen inte att papperstidningen når dit. Åtminstone inte under min livstid. Målet vara att öka farten på förändringsarbetet av papperstidningen. Det får gärna landa en papperstidning i min brevlåda, bara den väcker min nyfikenhet och stjäl lagom mycket av min tid. Få om ens någon dagstidning når dit i dag. Glädjande nog inser allt fler tidningshus behovet av att förändra papperstidningen, hitta dess nya roll i bruset av nya publiceringskanaler.
En utgångspunkt i det arbetet måste vara att inte försämra det som de allra flesta mediehus byggt upp på webben. Nu kommer besökarna och därmed intäkterna. Att i det läget dra i handbromsen för webbpubliceringen för att ge papperstidningen innehållsfördelar är ett riskprojekt för båda kanalerna. Låt webben få leva sitt liv. Den är redan på god väg att hitta sin roll. Problemet är papperstidningens roll. Rikta förändringsarbetet inåt mot papperstidningen i stället för att fundera över hur webben kan förändras för att papperstidningen ska må bättre.

Vilket innehåll vi placerar i tidningen är förstås viktigt. En bra grundregel är att webben besvarar frågorna: var? när? och hur? Papperstidningen tar hand om den viktiga frågan: varför?
I bland är valet enkelt. Joakim Jardenberg på Mindpark beskriver ett exempel (missa inte läsarkommentarerna) från Helsingborgs Dagblad. Jörgen Bengtsson på Corren.se följer upp samtalet i ett par blogginlägg (1, 2) på Citygate Forum.
Det vi i bland verkar glömma i förändringsdiskussionen är att döda-träd-produkten är mer än bara redaktionell text, design och layout. Hur flexibla abonnemangsformer har vi? Kan vi editionera eller göra mer personaliserade papperstidningar? Kan vi förnya oss i konsten att sälja och producera annonser? För att spetsa till det lite: Tänk dig råvaran mjölk. Hur många olika produkter kan man göra av den råvaran? Massor. Vi måste kunna göra mer kring pappersprodukten än att fundera över om vi ska ha långa eller korta texter, fördjupning eller snabba nyheter.
Jag har förstås inte alla svaren. Men nedan har jag listat en bunt idéer kring papperstidningen. Se det som början på en brainstorming.

• Gör mindre tidningar. Sänk priset.
• Flexiblare abonnemangsformer. Låt läsarna prenumerera de dagarna de vill ha tidningen.
• Fler utgivningar dagligen. En morgonversion och en eftermiddag/kvällsversion.
• Ta bort börssidorna.
• Minimera alternativt ta bort in- och utrikessidorna
• Lek med annonsformaten. Låt flera annonser samspela i ett budskap.
• Minst en ledartext varje utgivningsdag om gårdagens hetaste nyhet.
• Jobba med nyhetssammanfattningar över några få sidor. Låt reportagen få resten. Ge bildjournalistiken större utrymme.
• Använd läsarstatistik från webben för att dagligen styra vad som blir en stor fördjupning i morgonen eller i veckans flersidiga helgläsning.
• Släng ut TV- och radiotablåerna alternativt korta ner dem till ett minimum. Skrota TV-bilagan.
• Jobba hårdare med familjesidorna. Låt läsarna få veta vad brudparet gjorde på sin bröllopsresa eller hur Kalle firade sin 50-årsdag. Jag vill läsa familjeartiklar som går nära, på gränsen till intimt.

tisdag 29 januari 2008

Helsingborgs Dagblad väljer Escenic

Familjen Escenic växer. Sedan tidigare ingår bland andra Aftonbladet.se, Sydsvenskan.se, Gota Media, SvD.se och E24.se i gruppen av svenska mediehus som valt CMS-systemet Escenic. Nu också HD.se som i dag använder ett egenutvecklat publiceringssystem för webben. Målet är att släppa nya HD.se under sensommaren eller i början av hösten, berättar Anders M Olausson, teknisk chef på HD nya medier.
I första läget kommer läsarna sannolikt inte att märka av övergången. Det blir ingen redesign eller andra stora förändringar av funktionalitet. Den delen kommer i en senare etapp. Däremot kan vi förhoppningsvis förvänta oss att kunna följa arbetet på HD:s utvecklarblogg.

måndag 28 januari 2008

Skånemedia släpper nya nättidningar


Skånemedia består av mediehusen Kristianstadsbladet, Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Om några timmar eller möjligen i morgon är det premiär för Kristianstadsbladet.se som bygger på publiceringssystemet Saxotech. Senare följer Ystadsallehanda.se och därefter Trelleborgsallehanda.se. De nya sajterna känns i mina ögon moderna och borta är problemet med menyer på både bredden och höjden. På tal om menyer, så har Skånemedia även hittat ett skönare färgval jämfört med tidigare. Under avdelningen menyer ryms också en klart förbättrad sidfot.
Den största nyheten är nog annars geotaggningen som drar sajten i riktning mot hyperlokalt innehåll. Vi pratar fortfarande större städer som Kristianstad, men nu också små samhällen som Arkelstorp, Degeberga, Fjälkinge och Färlöv. Många andra måste-ha-saker är med såsom koppling till Facebook, Pusha och del.icio.us. Däremot känns inte URL-erna web 2.0-mässiga i den betaversion som jag kikat på. Nästan 1300 fel på startsidan i W3:s validator är inte heller okej.

onsdag 9 januari 2008

2008 blir mobilens år

Tomas Wennström på bloggen What's Next har samlat ett gäng spågubbar för att spana in i framtiden i en nästan en timma lång podsändning. Oberoende av varandra är vi, jag säger vi eftersom jag är en av gubbarna, alla inne på att mobilen och mobila tjänster blir hett under 2008. Och veckans What's Next-panel, som den här veckan består av Joakim Jardenberg, Henrik Torstensson och Eric Wahlfors, hänger på när de kommenterar spågubbarnas spaningar.

tisdag 8 januari 2008

Video till lunchen

Medvetna nättidningar jobbar dagligen med att förändra karaktären på sajtens innehåll utifrån tidpunkt och dag i veckan. Förenklat kan man säga mer nöjes-, sport- och spelartiklar på eftermiddagarna exempelvis.
News.com berättar att allt fler sajter går ett steg längre och har skapat ett nytt prime time kring lunchen eller video-snacking som det också kallas. Genom att företrädesvis jobba med korta videoinslag, som passar smidigt med en hamburgare i en handen och en Cola i den andra eftersom man slipper röra tangetbordet och musen, har sajterna hittat ett sätt att dra massorna till sig.
Även annonsörerna vill gärna synas kring lunchtid eftersom annonser vid just den tidpunkten lockar till betydligt fler köp. I artikeln nämns att vi blir upp mot 30 procent köpsugna av lunchannonser än annonser på andra tider av dygnet.

Från de nättidningar jag känner är lunchen inte prime time mätt i antal besökare. Tvärtom går besökskurvan ofta ner en smula jämfört mot förmiddagarna då Gota Medias sajter vanligen har sina toppar. Det är vi säkert inte ensamma om. Förmodligen beror det på att vi har mest att erbjuda på morgonen och väldigt lite på lunchen och då i synnerhet videonyheter. Det räcker inte heller att vara bra i bland, vilket betonas i artikeln på News.com. Kontinutet är förutsättningen för att skapa ett nytt prime time.

Bloggaren viktigare än tidningens varumärke

I senaste sändningen av radioprogrammet Medierna i Sveriges Radio P1 diskuterar SvD:s medieanalytiker Martin Jönsson, SR:s Annika Lantz och Expressenmedarbeteren Isobel Hadley-Kamptz medietrender. Trion konstaterar att det blir allt tydligare personen är viktigare än företagsvarumärket som han eller hon representerar. Martin Jönsson är också träffsäker i sin analys när han beskriver att de stora lägereldarnas tid, platser där många nätsurfare samlas som exempelvis Aftonbladet.se, blir mindre viktiga. Individen vill ha kontroll över sin mediekonsumtion.

Lyssna på hela podsändningen här (mp3).