fredag 29 februari 2008

Hemnet hotar Booli med stämning

I höstas skrev jag om den nya sökmotorn Booli.se som indexerar bostadsannonser på nätet. Bakom initiativet står bland andra Tradera-grundaren Daniel Kaplan. Nu går den största sajten för bostadsannonser på nätet, Hemnet.se, till våldsamt angrepp och uppmanar sina fastighetsmäklare att stämma Booli.se. Uppmaningen kommer från Mäklarsamfundets VD, tillika delägare i Hemnet, i ett internt medlemsbrev. Målet är att ge Hemnet monopol.

Den beska smaken från historien om SF som tvingade sajten Biotider.se att stänga har knappt hunnit försvinna förrän det är dags igen. Och det är inte bara jag som gör den kopplingen. Båda fallen blottlägger en pinsam kunskapslucka hos SF respektive Hemnet om hur webben fungerar. Att motarbeta inkommande länkar till den egna sajten är samma sak som att låsa dörren till en butik och låta kunderna stå kvar på gatan. Vanligen kommer 30 procent eller mer av nättidningarnas besökare från sökmotorer. Det skulle förvåna mig om det finns någon tidningschef som säger nej till de kunderna/läsarna. Hemnet har nästan en miljon besökare per vecka. Alla - utom möjligen då Hemnet och SF - inser vad företagen säger nej till genom sin inställning. Vi har just bevittnat det största strategiska misstaget i företagens historia.

Så här skriver Mäklarsamfundets VD om Booli:
"Just nu har tuppkammarna börjat växa på Hemnets konkurrenter. En sådan som vill ta Hemnets position är www.booli.se, men det finns fler. Den sajten plockar objekten på mäklarföretagens hemsidor på liknande sätt som Allt om Bostad gjorde. Det första man ska göra – om man hittar sina objekt på Booli är att tillskriva Booli och meddela att man inte tillåter att de visar objekten eftersom det föreligger ensamrättsuppdrag – ett avtal som innebär att man har ensamrätt på marknadsföringen. Det andra steget är tekniska åtgärder på hemsidan som förhindrar att man plockar ut dina objekt. Tredje steget är att stämma på databasintrång (om man använder i stort sett alla dina objekt) alternativt upphovsrätt om man använder dina bilder."

Hemnet ägs i lika delar av Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet och de båda mäklarföretagen Fastighetsbyrån och Svensk Fastighetsförmedling. I praktiken är de båda mäklarföretagens makt större än så eftersom är de är en del av de andra ägarna. En person med god insyn i branschen säger till Networkers.se:
– Genom att få Hemnet i monopolställning men samtidigt hindra vidareutveckling av Hemnet kommer mäklarnas egna sajter i förlängningen att få större fokus. Det gynnar naturligtvis bara de riktigt stora, de små får ju inte mycket trafik till sina hemsidor. Därmed tvingar man ut små mäklare från marknaden med motiveringen att man skyddar dem. Visst är det vackert?
En annan källa uppger för Networkers.se att mäklare hotats med uteslutning ur branschorganisationen för att de annonserar sina objekt på andra sajter än Hemnet. VD:ns medlemsbrev talar samma språk:

"Det är svårt att förstå att någon medvetet skulle vilja stärka Hemnets konkurrenter genom att visa sina objekt på andra marknadsplatser och därmed riskera att offra Hemnets position och den långsiktiga förmågan att pressa kostnaderna för mäklarkårens nätannonsering till noll. Hemnets stora framgång bygger främst på mäklarkårens solidaritet och vilja att samverka."

I forum på nätet vittnar fler om hur Hemnet med hjälp av advokater försöker tysta och lägger ner allt som snuddar vid deras verksamhet (1, 2).

Hemnets senaste agerande har fått Konkurrensverket att reagera. Till Realtid.se säger Jacob Bolin, handläggare på Konkurrensverket, att Hemnet kan ha brutit mot konkurrensreglerna.
– Generellt ska en branschförening akta sig för att styra sina medlemmar på marknaden. För att undvika konkurrensbegränsande effekter bör varje företag agera på egen hand, säger Jacob Bolin.

onsdag 13 februari 2008

Premiär för nya Norran.se

Vid lunchtid i dag rullade Norra Västerbotten i Skellefteå ut sin nya sajt, Norran.se. Publiceringsplattformen är Escenic, alltså samma system som bland annat körs på Aftonbladet.se, SvD.se och våra tidningar inom Gota Media (Barometern.se, BLT.se, BT.se och SMP.se). Arbetet har tagit drygt ett år. Mellan raderna i chefredaktören Anders Steinvalls presentation av den nya webbplatsen läser jag att det har varit en tung och mödosam process. Chefredaktören utlovar också nya satsningar på innehållet genom bland annat nyanställningar.

Nya Norran.se har ett behagligt färgschema, möjligen kan jag tycka att de svarta vinjettboxarna blir lite för markanta. Den horisontella menyn är delad i två delar och jag förstår inte riktigt varför. Det ger visserligen tyngd och tydlighet åt avdelningarna Nyheter och Sport, men samtidigt känns det som sajten tappar bort andra viktiga avdelningar som Nöje och Familj genom att tona bort dem i en annan mindre klar färg. Tiden får utvisa om det är klokt eller inte.

Arkivsökningen lämnar en del att önska. Dels ser jag bara en liten snutt av själva sökknappen och eftersom sökningen bara fungerar om man klickar på knappen (enter fungerare inte) så blir det nästan lite moment 22 över det hela. Verkar också som antalet artiklar i arkivet är begränsat, trots att Norran.se varit på webben i många år.

Likt fler andra (tyvärr) nättidningar så validerar Norran.se dåligt mot W3.org. Ett betydligt större problem är däremot att Norran.se verkar ha brutit alla gamla länkar, inte minst länkar som indexerats av Google. Men inget negativt som inte har något positivt med sig, som det brukar heta. Länkarna till Norrans fulsökoptimeringssidorna från Hermesius fungerar inte heller. Tack för det.

tisdag 12 februari 2008

Hjälp! - RSS dränker mig

Hur mycket information kan den mänskliga hjärnan ta in? Frågan blir allt mer befogad. RSS-läsaren har länge varit en av mina allra bästa vänner. Den har underlättat min vardag genom att paketera information och nyheter till mig i ett lättöverskådligt format. Däremot är det hög tid för innehållsleverantörerna, bland andra nättidningarna, att ta en allvarlig funderare över vad som publiceras i deras RSS-flöden och inte minst hur det publiceras.

Under några dagar lät jag min RSS-läsare mäta antalet nyheter från 15 olika svenska lokal- och rikstidningarna. Resultatet visar att kvantitet ofta går före kvalitet. Jag fullkomligt dränktes i nyheter. På vardagarna samlade min RSS-läsare ihop mellan 1 000 och nästan upp till 1 200 nya nyheter per dygn. Under helgen halverades antalet. Här är resultatet:



På varje nättidning har jag har försökt utgå från något slags senaste nytt-flöde när jag har mätt antalet nyheter. Det är ofta just det RSS-flödet som tidningarna puffar för via sina startsida, men det är sannolikt också där som flest nyheter publiceras.

Ett par av de undersökta nättidningarna sticker ganska tydligt ut i församlingen - HD.se och Corren.se. De nämnda dagarna publicerade HD.se över 200 nyheter per dygn. Corren.se drygt ett hundratal varje vardag. Antalet mätta dagar må vara ganska få, men tendensen är ändå ganska tydlig. Nättidningarna publicerar sannolikt långt mer material än deras läsare kan ta till sig. Är det bra eller dåligt? Svaret färgas förmodligen delvis av hur man ser på den moderna journalistens roll. Journalisten har ett mycket viktigt uppdrag när antalet publiceringskanaler och mängden informationen ökar. Frånsett att gräva och hitta egna nyheter vill jag att journalisten hjälper mig att servera godbitarna ur det enorma nyhetsbruset. Gör journalisterna sitt jobb när de serverar läsaren 1-200 nyheter per dygn?
Tveksamt.
Antalet RSS-nyheter behöver i sig inte vara det stora problemet. Snarare kan det vara bristen på nischade RSS-kanaler som saknas. Vilken tidning blir exempelvis först med att låta läsaren bygga sina egna RSS-kanaler baserade på geotaggning?