Långa nertider för svenska mediasajter i april

För drygt en månad sedan gjorde Networkers.se en sammanställning över hur det stod till med tillgängligheten för ett 20-tal svenska nättidningar. Siffrorna som redovisades var allt annat än smickrande för mediehusen, CMS- och driftsleverantörerna. Från en redan dålig tillgänglighetsnivå har siffrorna blivit ännu sämre i april. Det visar statistik från Pingdom.

Till de allra sämsta hör mina egna webbplatser inom Gota Media (Barometern.se, BLT.se, BT.se och SMP.se). Dessa nättidningar hade över åtta timmars nertid i april, vilket är en stor besvikelse. Det var i samband med ett planerat arbete för att utöka ett filsystem som flera saker gick snett och antalet nertidstimmar rasslade i väg. Visserligen skedde en stor del av arbetet nattetid och därför var det få läsare som märkte något, men antalet nertidstimmar är ändå pinsamt många.
Vår CMS-kollega SvD.se, som också använder publiceringssystemet Escenic, hade också en bekymmersam månad med nästan lika mycket nertid som Gota Media. Det får också effekt på tillgängligheten mätt per publiceringssystem. De sex Escenicsajterna hade i genomsnitt 253 minuters nertid (50 min föregående mätperiod). Som jämförelse kan nämnas att Polopolysajterna hade 122 minuters nertid i april.

Mycket stora problem under mätperioden hade även Skånemedia med titlarna Kristianstadsbladet.se, Trelleborgsallehanda.se och Ystadsallehanda.se. Mätverktyget Pingdom noterade över ett dygns nertid. Skånemedia lanserade nyligen tre nya sajter på Saxotechs publiceringsverktyg och problemen i april ser ut att vara spårade till en forummodul som nu ses över.

Bäst i klassen i april var NA.se tillsammans med Sydostran.se som hade hundraprocentig tillgänglighet. Den senare hade full upptid även vid förra mätningen.

Topp 5 upptid, 1-30 april 2008
1) NA.se och Sydostran.se, 100% (0 min)
2) Aftonbladet.se, 99,97% (15 min)
3) ST.nu, 99.95% (20 min)
4) GD.se, HN.se, NT.se, 99.94% (25 min)
5) Corren.se, 99.91% (40 min)

Botten 5 upptid, 1-30 april 2008
1) Kristianstadsbladet.se, 96.48% (1 dag, 1 tim, 20 min)
2) Ostran.se, 98.75% (8 tim, 59 min)
3) Barometern.se, 98.86% (8 tim, 10 min)
4) SvD.se, 98.95% (7 tim, 30 min)
5) DT.se, 99.33% (4 tim, 50 min)

Alla mätstatistik som jag samlat via Pingdom finns här. En sammanfattning av siffrorna finns här (via Google Docs)

Ge mig hela texten i RSS-flödet!

För ungefär ett halvår sedan grubblade jag på om Gota Medias nättidningar (Barometern.se, BLT.se, BT.se och SMP.se) borde visa hela artikeltexten eller bara rubrik och ingress i sina RSS-flöden. Jag valde en slags medelväg. I RSS-flöden för våra bloggare visar vi allt. Alla andra RSS-flöden förser vi enbart med rubrik och ingress.
Bakom beslutet låg förmodligen någon slags rädsla, en rädsla att gå miste om besökare/sidvisningar och därmed annonsintäkter på våra nättidningar. Hela artikeltexter i RSS-flöden gör det också enklare för den som möjligen vill stjäla våra artiklar.
Jag verkar inte vara ensam om att se farorna. När jag letar runt bland svenska nättidningar kan jag inte hitta någon som publicerar hela artiklar i nyhets-RSS:er. Vissa publicerar knappt en ingress (läs exempelvis Aftonbladet.se) medan andra (läs exempelvis SvD.se) har valt en nästan ännu sämre modell som innebär att ingressen kapas efter ett bestämt antal tecken.

Nu gör jag en kovänding. Jag är beredd att tänka om. Jag vill ha hela artikeltexten i RSS-flödet. Det finns inget att frukta. Tvärtom vittnar publicister att antalet besök/sidvisningar ökar i stället för minskar. Här är några skäl som förhoppningsvis hjälper mig och er att ta steget till fullständiga RSS-flöden:

• Att vara schysst mot läsare/kunder lönar sig i längden eller som Google säger: "don't be evil". Det är alltid fel att tvinga läsaren till olika saker på webben. Genom att inte publicera artikeltexten i RSS-flödet tvingas läsaren att klicka sig vidare för att läsa.

• Låt oss vara ärliga och erkänna att det är en lång väg att vandra till RSS blir populärt och välkänt hos den stora massan. RSS är fortfarande ett redskap för nördar, bloggare och professionella informationssökare. Dessa människor är också duktiga på att sprida information, ofta genom att länka till andra eller via mejl, länksajter som del.icio.us eller via länkdelningsfunktioner som finns i exempelvis Google Reader. Genom att låta RSS-användarna enkelt nå din information kan du också räkna med att få creed tillbaka i form av inkommande länkar. Det är i sig positivt för din status hos sökmotorerna. Genom att inte publicera hela artikeln i RSS-flödet är risken stor att RSS-användaren faktiskt missar nyheter i stället för att sprida dem vidare till vänner och bekanta.

• Det finns fortfarande situationer när möjligheten till internetuppkoppling saknas. På flyget exempelvis. RSS-läsaren låter dig tanka ner artiklarna och läs offline. Om du då bara erbjuder rubrik och ingress gör du läsaren sur i stället för glad.

• RSS-användarna har fortfarande anledning att komma till din sajt även om du publicerar hela artikeltexten. Glöm inte att artikeltexten bara är en byggsten av nyheten, inte hela huset som bloggaren och medieanalytikern Martin Jönsson nyligen poängterade. Även RSS-användarna vill läsa artikelkommentarer, se på video och lyssna på ljud.

• Genom att publicera hela artikeltexter i RSS-flödet så lever dina nyheter längre. När en nyhet lämnar startsidan eller avdelningssidan på din webbplats är risken stor att den dör och blir liggande i ett oändligt arkiv. I bästa fall kan nyheten hittas via en bra sökfunktion. I RSS-läsaren lever nyheten under en längre tid och därmed ökar tillgängligheten.

Fortfarande inte övertygad? Missa inte att läsa mer om hela artikeltexter i RSS-flöden via länkarna:
• Do you prefer full or partial feeds?
• Blog Herald doesn't understand why full text feeds work
• Don't make me clink - 5 reasons you should publish full rss feeds
• Do you publish full text feeds or partial feeds?

Martin Jönsson i fula soffan

Sveriges vassaste medieanalytiker Martin Jönsson på Svenska Dagbladet besökte nyligen den fula soffan hos Mindpark i Helsingborg. Mitt anteckningsblock och jag var där och lyssnade tillsammans med ett stort gäng nya medier-människor från Mindparks ägargrupp. Sandra Jakob intervjuade och hela paketet direktsändes via Bambuser vilket SvD.se snabbt uppmärksammade. Videomaterialet är omfattande och uppdelat i tre längre klipp: 1, 2, 3. Ljudet är inte tipp-topp och för den som inte orkar igenom hela materialet följer här ett antal lösryckta citat från Jönsson-intervjun:

– Bloggandet tvingar en själv att hålla kontakt och bevaka omvärlden. Man tvingar sig att arbeta lite mer.

– Webben är för "textig". Nyheten är inte hela huset utan en byggsten.

– Jag tror inte att det är till nackdel för tidningen att låta reportrar ta diskussionen med läsarna i stället för bara chefredaktören.

– Vi har fortfarande rekordmarginaler i dagspressen trots att upplagan dyker. Drygt 80 procent läser en dagstidning, men tar man bort gratisläsarna är det bara cirka 50 procent kvar.

– Pappret måste vara relevant för mig som läsare, det är papper 3.0. Tidningen måste innehålla mindre spill. Undersökningar visar att folk läser cirka 2-10 procent av innehållet.

– Vidga frågan till att vad kan man ta betalt för "överhuvudtaget" inte bara på nätet. Det handlar inte bara om att ta betalt utan om upplevelsen om vad det är värt. Folk bryr sig inte vad det kostar, bara om det är värt det. Premiuminnehåll går att ta betalt för. Lättkopierat allmäninnehåll går inte att ta betalt för. I längden tror jag inte Aftonbladet Plus håller. Pay per view håller så länge som det inte finns ett material som är bättre på nätet. Allt beror på vad du har i förhållande till vad andra har.

– Jag tror mycket på att man kan blanda gratis och betalt innehåll. Det är inget som säger att det som är gratis alltid ska vara gratis. Det kan vara varumärkesbyggande. Det finns en betalningsvilja för det som är relevant. Vi måste sluta vara så starkt beroende av upplageintäkterna.

– Jag tror alla medieföretag tvingas till att ha en mer flexibel inställning till upphovsrätten. Om läsare gör intrång i upphovsrätten bryr jag mig inte lika mycket om det som om någon annan gör det. Vi kan inte ha den benhårda inställningen till upphovsrätten.

Teliasonera måste sluta låtsas vara innehållsleverantör

Även om det pratas stora uppsägningar på Teliasonera finns där stora resurser. Rimligen också kloka och smarta människor. Därför är det svårt att förstå varför Teliasonera titt som tätt kör av vägen och i vissa fall över sina kunder och användare när det handlar om webbfrågor.

Vi har alla Teliasoneras Surf Open i färskt minne som senare förvandlades till Surf Closed när mediesverige gick ut i en samlad bojkott mot Teliasoneras transkodningsteknik för mobil enheter. Surf Open förvanskade och filtrerade i vissa fall bort viktig information och annonser från mediehusens nättidningar. Som grädde på moset, skulle man kanske kunna säga, så lade Teliasonera in sina egna annonser.

Om Teliasoneras nästa avåkning läser jag i Computer Sweden. I en artikel om det mobila internet (vad är det egentligen?) uttalar sig ännu en gång en Teliasonera-chef som om han kom från en annan planet. Bengt Olsson är informationschef för produktledningen för mobila tjänster på svenska Teliasonera och berättar att företagets musiktjänst är väldigt populär. Problemet är bara att tjänsten endast är öppen för Teliasoneras egna abonnenter.
– Om man är kund hos någon annan får man byta abonnemang. Det är enkelt att gör i dag, säger Bengt Olsson till Computer Sweden.
Det är nu det börjar ryka ur mina öron. Går det att mer tydligt peka finger åt sina blivande kunder än så? Förmodligen inte. I nästa andetag ramlar nästa groda ur munnen på herr Olsson:
– Det mobila internet och det stora internet är två olika system.
Lägg därtill det vansinniga i att Teliasoneras abonnenter surfar billigare endast om de använder länkar via Surfport. Därmed styr Teliasonera indirekt vilka mobilsajter som får trafik och inte, ett slags censurorgan.

Med Teliasoneras inställning kan vi snart vänta oss låsta internetabonnemang, alltså surfabonnemang som ger tillåtelse att besöka låt säga Aftonbladet.se och Expressen.se. Vill du däremot även besöka DN.se, SvD.se och GP.se kostar det extra. För att slippa extrakostnaden kan du installera Teliasoneras egen webbläsare, men då får du i gengäld räkna med att din surfning avbryts var femte minut för reklampaus.

Alla utom Teliasonera hör hur dumt det låter. Att vara innehållsleverantör på webben kräver kunskap och känsla. Att bygga nätverk, köra servrar och drifta mobiltelefonisystem är en helt annan grej. Det senare har Teliasonera stor erfarenhet av. Snälla Teliasonera... sluta låtsas vara en innehållsleverantör.

Tidningsutgivarnas webbplats attackerad

Just nu känner vi inte igen webbplatsen Tidningsutgivarnas webbplats, TU.se. Enligt ett meddelande på sajten har "Tidningsutgivarnas webbsajter har blivit attackerade".

Uppdaterad 080421: Däremot har VD Anna Serners blogg klarat sig. Å andra sidan ligger bloggen hos Wordpress vilket säkert uppskattas av Wordpressklubben. Netcraft säger att TU.se finns hos Zoodoit AB i låda som är märkt med Windows Server 2003 och webbservern MS IIS/6.0. Publiceringssystem verkar av allt att döma vara Edrum.
TU:s nättidning Medievarlden.se och Pressombudsmannens webbplatser är också utslagna av attacken. Tidningeniskolan.se och Dagspress.se likaså, skriver TU i ett mejl. Även Dagens Media och Resumé följer upp attacken i ett par artiklar.

Få nättidningar klarar full upptid

Bara tre av 25 undersökta svenska nättidningar hade hundra procent upptid under perioden första till 20 mars i år. Det visar en undersökning som jag gjort med hjälp av Pingdom.
Bäst i klassen var VK.se tillsammans med Sydostran.se och ST.nu. I botten hamnade tidningar som SvD.se, HN.se och Ostran.se.
Mätresultatet grupperat per publiceringssystem visar att Escenic hade mer nertid än exempelvis konkurenten Polopoly, om man undantar IDG.se som använder Polopoly men utsattes för en överbelastningsattack under mätperioden. Escenicsajterna hade i genomsnitt 50 minuters nertid under testperioden, vilket får betraktas som oacceptabelt. Polopolysajterna, med IDG.se undantagen, hamnade på 17 minuter.

Pingdom är en webbtjänst som erbjuder övervakning av webbplatsers tillgänglighet, men också responstiden på en webbsida. I samtliga fall har jag låtit Pingdom mäta på webbplatsernas startsida. En sak är slående. Responstiden på startsidan skiljer väldigt mycket mellan de undersökta nättidningarna. Från cirka 400 millisekunder upp till en bra bit över två sekunder.

Topp 5 upptid, 1-20 mars 2008
1) VK.se, Sydostran.se och ST.nu, 100% (0 min nertid)
2) HD.se, DN.se, GD.se, Sydsvenskan.se och Tjenis.se, 99,98% (5 min)
3) Ekuriren.se, 99,96% (10 min)
4) Aftonbladet.se, Barometern.se, Expressen.se och Kristianstadsbladet.se, 99,95% (15 min)
5) NA.se, 99,91% (25 min)

Botten 5 upptid, 1-20 mars 2008
1) IDG.se, 95,25% (22 tim, 19 min nertid)
2) HN.se, 96,26% (17 tim, 35 min)
3) Ostran.se, 99,13% (4 tim, 5 min)
4) Norran.se, 99,52 (2 tim, 15 min)
5) SvD.se, 99,72 (1 tim, 20 min)

Alla mätstatistik som jag samlat via Pingdom finns här. En sammanfattning av siffrorna finns här (via Google Docs)

BLT.se direktsänder kvalhockeyn

Är BLT.se första nättidningen i landet när de med video direktsänder ett evenemang på webben? Förmodligen inte, men det är ändå fortfarande ganska ovanligt. Inom kort kommer det att vara vardagsmat. Och det kan vara den svenska sajten Bambuser.com med grundaren Måns Adler i spetsen som gör det möjligt.

Det är hockeyfeber i Blekinge just nu. Kvalserien till division 1 är i full gång. Två lokala lag - Karlskrona HK och Mörrum GoIS - slåss om en plats i division 1 nästa säsong. Den största lokaltidningen i trakten följer självklart lagen och matcherna, men internetkoordinatorn på BLT.se, Jerry Backlund, ville göra något extra för sina besökare. Valet föll på Bambuser, som skapat en mycket spännande tjänst där vem som helst kan direktsända video på nätet med hjälp av sin mobiltelefon eller sin webbkamera.
- Vi testar helt enkelt om direktsänd video på nätet fungerar i praktiken, säger Backlund till Networkers.se.

Som tittare noterar jag att tekniken fortfarande är lite skakig, men så har Bambuser fortfarande alfastatus. KHK:s senaste match mot Västerviks IK på Bambuser finns här. På onsdag är det derby när Mörrum möter Karlskrona. Kanske blir det en ny Bambuser-sändning då.
Dessutom jobbar BLT:s fotografer med trådlösa sändare på sina kameror och låter bilderna gå rakt ut på nätet i ett bildspel som hela tiden uppdateras. Rapporteringen kompletteras också med reportrar som refererar.

För några veckor sedan direktsände Mattias Pehrsson på Skånemedia när han åkte Vasaloppet. Och nu Jerry Backlund som sänder från hockeyn. Direktsänd nätvideo från privatpersoner kommer att explodera i användning, kanske redan under senare delen av året men förmodligen framför allt under nästa år när videotjänsterna får stöd för fler mobiltelefonmodeller. I stort sett alla har en mobiltelefon som rimligen har kapacitet att sända video. I ett samtal med Tomas Wennström på bloggen Whatsnext.se pratar Måns Adler bland annat om framtiden. Bambuser har kommit en bra bit med sin tjänst andra som också kan nämnas är Flixwagon, Comvu, och QIK.

Själv ser jag redan fram mot den dagen när vi har hundra åskådare i publiken som direktsänder varje match i fotbollsallsvenskan eller hockeyns elitserie. Hur de som i dag köper och betalar för sändningsrättigheter ska tackla den saken blir intressant. Förmodligen reagerar de med ryggmärgen, det blir förbud och hot om stämning för den som livesänder matchen via sin mobil.

Skärpning, leverantörer!

Den uppmaningen riktar Anders M Olausson, teknisk chef på Helsinborgs Dagblad Nya Medier, i utvecklarbloggen för HD.se. Tyvärr måste jag hålla med honom. Allt för ofta möts vi som jobbar med nättidningar (och förmodligen många andra) av leverantörer som inte förstår kraven kring webbtjänster. I bland blir det nästan pinsamt. Det kan handla om leverantörer som inte vet vad validerade webbsidor innebär eller inte förstår varför det är problem med lösningar som kräver plugins som inte finns till Mac. Därför har Anders M Olausson tagit initiativ till att skapa ett generellt kravdokument som ska säkerställa kvalitén på nättidningarnas webbtjänster till nytta för både beställare och leverantör.