onsdag 27 juni 2007

Titta! Läsarna betalar för innehåll på webben

Några av tidningarna jag jobbar med - Barometern.se, BLT.se och SMP.se - har i ett par års tid låtit användarna betala för att få åtkomst till vissa delar av webbplatsen.
Den tiden är ett minne blott. Nu är det mesta åter gratis igen.

Ett misslyckande? Det får du gärna tycka. Under de här åren har jag fått bekräftat av läsarna att det är okej att ta betalt för innehåll på webben. Allt behöver inte vara gratis bara för att mediet heter Internet. Och det går att ta betalt för nyheter. Jag lovar.
När Gota Media nu öppnar större delen av sajterna handlar det först och främst om tekniska orsaker. Den nuvarande tekniska lösningen för att hantera betalningar och access till utvalda delar av sajten går helt enkelt inte att flytta med när vi framåt hösten byter teknisk plattform (läs Escenic). Med Escenic kommer en ny betalningslösning som vi inte hinner att implementera i det korta perspektivet. På lite längre sikt är det ingen vågad gissning att påstå att vissa saker hos oss åter kommer att kosta pengar.

Jag är ärlig när jag säger att våra tre tidningar på sin höjd fått ett möjligen två mejl i månaden från läsare som inte gillar att vi stängt artiklar som är äldre än ett dygn. Och jag kan inte minnas att någon under dessa år någonsin varit sur på oss för att vi tar betalt för E- respektive PDF-tidningen.
Barometern-OT, BLT och Smålandsposten har under den här perioden haft omkring 7-800 användare av betaltjänsterna per tidning och månad. Som jämförelse kan nämnas att Aftonbladet.se enligt senaste numret av tidningen Medievärlden (har inte kunnat hitta artikeln på deras webb) har närmare 100 000 personer som betalar 19 kronor per månad för Pluspaketet. Alla förstår att vi snackar småpengar när nätbetalningarna kommer ner på lokaltidningsnivå. Och det är väl egentligen här problemet ligger. Lokaltidningarna har för liten publik för att kunna bygga riktigt lönsamma innehållstjänster. Alternativt är webbtjänsterna för billiga.

Vi har testat ett par olika betalningsmodeller. Betalning mot faktura skapade för mycket administration. Valet föll i stället på SMS-betalningar och SMS-prenumerationer. Tekniskt sett en mycket smidig lösning. Kunden klarar sig på egen hand och vi lutar oss tillbaka och tar emot pengarna. Dilemmat med SMS-betalningar är storleken på betalningarna. Det finns tydligen en regel som innebär att SMS-betalningar inte får vara större än 50 kronor. Den gränsen måste höjas. Dessutom kan man diskutera om fördelningen av intäkten mellan SMS-operatören och innehållsleverantören är rimlig. Fortfarande tar telekomindustrin upp mot 30 procent av intäkten eller ännu mer.

Jag betalar gärna för bra och unikt innehåll. Vårt test under ett par år visar att jag inte är ensam. Betaltjänster på webben i all ära. Men lägg krutet på annonserna. Det är de som ska göra jobbet.

söndag 24 juni 2007

Ett halvår med Escenic

Vi är många tidningar i Sverige som just nu jobbar med eller tittar åt norska Escenic. Sydsvenskan.se rullar sedan några år tillbaka på Escenic. Dalarnas Tidningar är också i gång. Svenskt Näringsliv är ett exempel utanför tidningsvärlden. Många svenska dagstidningar är på väg in i familjen Escenic. Aftonbladet.se har jobbat över ett år med att konvertera från en egenutvecklad version av Vignette till Escenic. Inom Gota Media, där jag tillbringar mina dagar, jobbar vi just nu intensivt med att flytta våra fyra största tidningar (Barometern-OT, Blekinge Läns Tidningar, Borås Tidning och Smålandsposten) till Escenic. Norra Västerbotten i Skellefteå sitter i samma båt och sjösätter förmodligen sina nya sajt under hösten. Även Svenska Dagbladet har kommit en bra bit på resan mot en webbplats med Escenic. Dessutom tittar Skånemedia med tidningar Trelleborgs Allehanda, Ystads Allehanda och Kristianstadsbladet samt gänget på Helsinborgs Dagblad åt Norge.

Escenic är sedan tidigare en tung partner på den norska och amerikanska tidningsmarknaden. Företaget har även ett antal större installationer i Holland och England. Men Sverige har länge varit en vit fläck på kartan för Escenic. Så kom ett par svenska säljare och halva tidningssverige lyssnade och öppnade plånboken. Det är för tidigt att döma om det är positivt eller negativt för den svenska nättidningsbranschen att många väljer samma system. Jag tycker mig se att Escenicsajterna i stor utsträckning är likformiga. Jämför några Escenicsajter och du kommer att se att funktionen är i stort sett densamma, bara förpackningen skiljer dem åt. Det kan bli ett problem. Kreativiteten och uppfinningsrikedomen måste få utrymme. Samtidigt är systemet ungt - åtminstone i Sverige. Escenickunderna måste tilsammans med Escenic hitta ett forum för att utbyta idéer och lösningar - både affärsmässigt och tekniskt. En utvecklarkonferens planeras i Holland till hösten. Det är ett första staplande steg i rätt riktning.

Efter att ha jobbat ett halvår med Escenic (version 4.3) har jag haft möjlighet att se och jobba med systemet under en period. Här är mina intryck hittills:

Den feta klienten
Jag vill påstå att de flesta tidningar som har handlat Escenic föll för publiceringsgränssnittet som, till skillnad från övriga CMS-system på marknaden, inte är ett webbgränssnitt utan ett Javaprogram. Programmet heter Content Studio. Andra kallar den för den "feta klienten". Det betyder konfigurerbara kortkommandon, drag-and-drop och snabba arbetsflöden. Det är coolt. Eller rättare sagt: det VAR coolt. Vi vet alla att programvarorna flyttar ut på webben. Vi behöver inte längre Excel och Word i våra datorer. Nu finns Google Apps och flera andra liknande lösningar. Därför känns det som Content Studio har haft sin storhetstid. Det du kan göra i Content Studio borde vara möjligt att göra i en webbläsare. Hellre en fet webbläsare än en fet Javaklient som slukar maskinvara, kräver brandväggsöppningar och i största allmänhet känns mer pluffsig än rund och go.
Escenic har också ett webbgränssnitt. Det kallas Web Studio. Faktum är att användaren kan göra mer där än i den feta klienten. Men gränssnittet suger. Håll tummarna för att Web Studio blir betydligt bättre till nästa stora release (5.0) som är planerad till slutet av året.

Bildredigering
Javaprogrammet Content Studio är ändå läckert i flera avseenden. Som webbredaktör är det underbart att exempelvis kunna bygga upp ett bibliotek av sökningar som görs ofta, sökningar som enkelt kan startas med ett kortkommando. Bild- och även i viss mån videoredigering (Windows Media) direkt i Content Studio är också en läckerbit. Däremot känns själva metoden för att publicera bilder i anslutning till en artikel inte helt optimal. För det första är det svårt att få en överblick över vilka bilder som har kopplats till artikeln du jobbar med. De länkade bilder borde förses med en tumnagelbild i stället för anonyma ikoner. Systemet vill att bildplaceringen ska bestämmas av så kallade elementmallar som styr om bilden ska ligga till höger eller vänster, om rubriken ska vara stor eller liten och om puffen ska ha några andra specialiteter. Det är ett flexibelt system som ger redaktören massor av valmöjligheter. Samtidigt innebär det att redaktören lätt kan dränkas av elementmallar. Bli inte förvånad om antalet elementmallar växer upp mot 50 eller kanske ända upp mot 100 beroende på hur mycket din tidning vill kunna styra puffarnas utseende. Varje unik kombination av rubrik, bildplacering och annan specialitet blir nämligen en elementmall.

Användarhanteringen
I takt med att nättidningarna växer blir det allt fler som jobbar med den dagligen. Det kräver en robust användarhantering. Av det jag har sett hittills uppfyller Escenic det kravet. Systemet skiljer på en rad olika roller. Du kan ha externa användare som skriver sin text, men som inte kan publicera den. Redaktörer kan få fulla rättigheter till sin egen avdelning, men bara den. Du kan ha flera tidningar i samma system med användare som kan skriva och publicera sig på en eller flera av dem. Av okänd anledning kan användarna dock inte administreras från Content Studio utan bara från Web Studio.

Begränsad överblick
Escenic har i huvudsak två olika vyer för artikelpublicering. Dels artikelvyn där journalisten skriver sin rubrik, ingress och brödtext och dels avdelningsvy eller sektionsvy. Det är från sektionsvyn redaktören slutligen placerar artikeln på önskad på plats på webben och därmed gör den synlig för besökarna. Så långt har redaktören en hyfsad överblick av vad som är ute på sajten. Problemet uppstår när redaktören vill se vad som ligger i pipeline, alltså vad kommer att publiceras om en eller två timmar. Så länge samma redaktör tjänstgör kan han eller hon hålla det i huvudet, men när nästa skift börjar jobba är det svårt att få en överblick av vad som är på väg ut på sajten. Likaså är det knepigt att få en uppfattning om vad som är gammalt och bör rensas bort. I sektionsvyn borde det vara möjligt att rulla tiden framåt eller bakåt för att se vilka artiklar som publiceras på en bestämd avdelning vid en viss tidpunkt.

Versionshantering
En tidning som får ett tryckfrihetsmål på halsen för något som har publicerats på webben kan få problem på grund av begränsningar i CMS-verktyget. Väldigt många CMS-system saknar nämligen versionshantering av artiklar och för all del bilder. En webbartikel kan behöva uppdateras och med ändringen försvinner originalet. Även Escenic saknar versionshantering. Däremot kan redaktören alltid kopiera artikeln och göra ändringarna på kopian. I praktiken är det dock en lösning som sällan kommer att fungera.
Prestanda
Prestanda är viktigt för en nättidning. Läsaren ska inte behöva vänta. På den punkten har Escenic goda referenser. Minns du stormen kring Mohammed-teckningarna som Jyllandsposten publicerade? JP.dk kör Escenic. Aftonbladet, som i samarbete med Duma Nya Medier, utrett CMS-system lämpade för Aftonbladet.se borgar väl också för någon slags trygghet. Escenic har en stor uppsättning av olika cachelager att skruva på. Dessutom använder Escenic en rad erkänt stabila komponenter i sin miljö. Sedan något halvår tillbaka kan Escenic köras i en renodlad open source-miljö. Linux, MySQL, Tomcat och OpenLDAP är några av ingredienserna. Räkna dock med att skaffa serverfarm om du väljer Escenic. Hos Gota Media har vi i dag ett par servrar för webben. Med Escenic växer antalet servrar med två-tre gånger eller kanske ännu mer.

Integration
Vi är många tidningar som använder det redaktionella systemet Newspilot från Infomaker för att göra papperstidningar. Då kan det vara bra att veta Infomaker och Escenic har inlett ett samarbete. Syftet är att få de båda systemen att utbyta information (läs artiklar och bilder) med varandra. Escenic har också bra stöd för att ta emot information i XML-format från andra leverantörer såsom telegram från TT eller bilder från Scanpix.

onsdag 20 juni 2007

Hört talas om mätverktyget Sitecatalyst?

Mätverktyget Sitecensus från Nielsen/Netratings och Insight XE från Realmedia är välbekanta mätsystem för många i nättidningsbranschen. Instadia och HBX från Websidestory likaså. Google Analytics tar mark, men finns ännu inte på listan över godkända system. Som om antalet mätsystem inte är tillräckligt ramlade jag här om dagen över ytterligare ett system - Sitecatalyst från Omniture. Såvitt jag kan se är Sitecatalyst en variant av det som tidigare hette Instadia och som också tillhör de av Kia godkända mätverktygen. Omniture köpte Instadia i början av året. Sitecatalyst påstås vara ett superduper-verktyg för den som vill göra djupare analyser av webbtrafiken.

Är det någon där ute som har erfarenhet av Sitecatalyst?

Dela gärna med dig av informationen. Vore intressant att ställa Sitecatalyst mot exempelvis gratisverktyget Google Analytics. En googling gav åtminstone en intressant artikel:
Omniture Sitecatalyst vs Google Analytics

tisdag 19 juni 2007

Kia återuppstår från de döda

Kommittén för Internetannonsering, Kia, har levt ett slumrande liv de senaste åren. Trots det har församlingen, som består av olika branschintressen, haft stort inflytande på mätningen av svenska webbplatsers storlek. IDG-tidningen Internetworld berättar i dag att Kia anställt Lasse Näsström för att ansvara för deras kansli, men också driva utvecklingen kring mätstandarden.
– Det förkommer alltid sajter som vill fuska sig till bra besökarsiffror. Därför är min uppgift också att se till att vi inte jämför äpplen och päron och att de deltagande mätföretagen mäter på samma sätt, säger Näsström till Internetworld.
Uttalandet är välkommet. Alla trogna läsare av den här spalten vet att Networkers.se har jobbat hårt med frågan under våren. Här hittar du en sammanfattning av läget, Lasse!

torsdag 14 juni 2007

Webben viktigast för köpbeslutet

Det här är goda nyheter för landets webbsäljare.
En undersökning från Doubleclick visar att webben är den viktigaste kanalen för att få konsumenten att handla. 20 procent av tusen tillfrågade konsumenter i Storbritannien, Frankrike och Tyskland menar att webben är det absolut viktigaste mediet för deras köpbeslut. Nästan 70 procent av britterna använder en sökmotor för att information om produkter och tjänster. I Tyskland och Frankrike är andelen något lägre. I tidningsvärlden säljer vi mestadels banners, men i undersökningen säger konsumenterna att de helst klickar sig till produkter via mejl, berättar UK Association of Online Publishers.

måndag 11 juni 2007

Ny sajt från Dalademokraten med många brister

Det verkar inte bara vara jag som har missat att Dalademokraten.se för ungefär två veckor sedan lanserade en ny webbplats. Google ger sparsamt med träffar på uttrycket: nya dalademokraten.

Det känns som svenska nättidningar i allt större utsträckning liknar varandra. Nya Dalademokraten.se är inget undantag. Överraskningarna är få. Tidningen puffar själv mest för den nya spelsajten, som såvitt jag förstår, rullats ut på bred front av i första hand landets s-tidningar. Inte mycket till egen utveckling eller kreativa idéer alltså. Däremot finns det en del små detaljer som är sköna för ögat och upplevelsen. De dynamiska blocken med läsarkommentarer och tipsa en vän som visas och döljs animerat i slutet av artiklarna är läckert. Laddningssymbolen under sökfältet är också snygg. Tyvärr är själva sökfunktionen en smula instabil. Vid ett par tillfällen nås jag av något som liknar ett Ajax-fel. Andra gånger söker jag men kommer aldrig till sökresultatet. I arkivet går det för närvarande också bara att söka på artiklar som är ungefär en månad gamla.
Webbplatsen är byggd på plattformen EPiServer med hjälp av konsultbolaget Drumedar. Teknikerna har dock fortfarande en del kvar att jobba med för att webbplatsen ska validera. W3:s validator rapporterar över 300 fel på startsidan och det är inte i närheten av godkänt för en ny sajt 2007.
De tekniska bristerna har även bloggaren Jon Lindholm upptäckt i två blogginlägg (nr 1 och nr 2).

När jag har använt sajten under dagen har jag konstaterat ett kanske ännu allvarligare bekymmer. Var och varannan sidladdning hänger sig i väntan på att webbadressen Hermesius.com ska svara. Jag har vid upprepade tillfällen och vid olika tidpunkter kunnat mäta förseningar på mellan tio och 15 sekunder på grund av att adressen Hermesius.com svarar långsamt i en operation som verkar handla om bannerhämtning.
Dalademokraten har tidigare kritiserats för sitt samarbete med Hermesius Publications AB som bygger skuggarkiv i syfte att lura till sig besökare via Google. Nu orsakar Hermesius ännu mer bekymmer för Dalademokraten. Det är uppenbart att Dalademokraten är utrustad med stort tålamod. Frågan är om läsarna har lika stort tålamod?

(Uppdaterad kl 20.56) Inte sedan vecka 18 har Dalademokraten redovisat sina besökssiffror. Då hade Dalademokraten.se drygt 97 000 unika besökare. Det var innan kritiken mot Hermestidningarna hade slagit ut i full blom. I förhandslistan som Sifo Media har skickat ut i dag är Dalademokraten tillbaka med knappt 34 000 unika besökare.
Tålamod var ordet.

lördag 9 juni 2007

Tidningsallians förmedlar hushållstjänster

Om några veckor, 1 juli, blir det betydligt billigare att köpa så kallade hushållsnära tjänster. Den som vill ha hjälp med exempelvis städning, barnvakt, skottning eller trädgårdsskötsel får då avgiften halverad jämfört med i dag. I samma ögonblick uppstår ett behov av att kunna förmedla tjänsterna mellan köpare och säljare. Det behovet tänker det nystartade utvecklingsbolaget, som ägs av Helsingborgs Dagblad, Sydsvenskan, Skåne Media, Nya Wermländska tidningen och Gota Media, fylla med en ny webbtjänst. Det ska ske i samarbete med webbplatsen Grannar.se, avslöjar utvecklingsbolagets ledare Joakim Jardenberg i sin blogg. Bara en sån sak. Avslöjandet kommer i en blogg när tjänsten fortfarande ligger i livmodern. Utvecklingsbolaget är inte bara spännande utan också en rejäl kontrast mot hur det brukar fungera i de gamla konservativa tidningshusen. Ohh I like it!

onsdag 6 juni 2007

Läsarstorm mot Aftonbladets blogghotell

Aftonbladet vill gärna framstå som en lyhörd tidning som lyssnar till sina läsare. Därför har tidningen Läsarbladet och ett eget blogghotell. Men när tidningen i går rullade ut ett antal förändringar kring sitt blogghotell vände sig läsarna mot Aftonbladet i något som kan betecknas som en läsar/bloggarstorm. Framför allt reagerar bloggarna mot blogghotellets nya funktionen som gör att läsarna kan rösta eller betygsätta varje enskilt blogginlägg. "Bort med skiten nu, vill inte ha", "Låt oss välja själva för fan om vi vill ha de där löjliga funktionerna eller ej" och "mina inre tankar vill jag inte få betygsatta" är ett urval av upprörda läsarkommentarer som Aftonbladets läsarchef Lotta Holmström fått ta emot. Ett annat problem med betygsfunktionen är att Aftonbladets blogghotell blandar proffsbloggare med hobbybloggare. Yrkesbloggare som Alex Schulman marknadsförs av Aftonbladet och får därmed ett klart försprång jämfört mot andra bloggare. Det betyder i praktiken att hans blogginlägg konstant verkar toppa listan över mest rekommenderade blogginlägg.

Användar- och läsarmedverkande tjänster kräver stor ödmjukhet och fingertoppskänsla. Det är uppenbart att Aftonbladet missade båda delarna i det här fallet. I stället blev det en pinsam läxa för Aftonbladet. Det finns bara ett sätt att rädda situationen - lyssna på bloggarna och läsarna. Låt bloggaren själv bestämma om han eller hon vill använda de nya funktionerna.

tisdag 5 juni 2007

Så kan Blocket utmanas av Rubbet

För ett par dagar sedan sjösattes annonsmarknaden Rubbet av Helsingborgs Dagblad. Projektet leds av Joakim Jardenberg. Under ett par dagar har jag testat och känt på tjänsten som självklart har som mål att på sikt ge Blocket.se en match. Jag tilltalas av tanken. Blocket.se behöver en utmanare. Men det blir en tuff resa. Eniro har en period gjort ett liknande försök utan tydlig framgång. Ändå lockar Eniro annonsörerna med att det är gratis att annonsera. Samma princip gäller på Rubbet.

Här är min intryck och förslag på förbättringar efter att par dagar med Rubbet:

=> Sökmotorn behöver förbättras. Såvitt jag förstår är tjänsten än så länge inte finansierad. Därför kan det kanske vara lite häftigt att blaska på med en GSA-tjänst från Google för några hundra tusen kronor. Men på sikt önskar jag att Rubbet byter sin sökmotor mot GSA. En budgetvariant är att börja med IBM och Yahoos Omnifind som kostar gratis till en ganska hög nivå. Sökmotorn är en mycket central funktion. Därför blir jag förvånad att Blocket.se i många år haft en usel sökmotor som visserligen blivit klart bättre på senare år.

=> Koppla annonserna till geografin. Två saker har gjort Blocket.se till en succé - annonserna är geografiskt indelade och tjänstens enkelhet. Rubbetannonserna behöver kopplas till stad, län, landskap eller något annat som underlättar för köparen. Men det kan göras coolare än Blockets Sverigekarta. Ring Hitta.se eller varför inte Eniro.se och fråga om ni kan göra något tillsammans med dem och deras kartfunktion. Annars så finns ju alltid Google Maps. Och varför inte en variant på Flickrvision.com fast med Rubbetannonser? Skitfräckt.

=> Bjud på tekniska ingångar till systemet. Öppna för utvecklare att bygga sina egna tjänster kring Rubbet. Erbjud rika API:er till den som vill göra något skoj av materialet. Våga bjuda in webbtjänster som Allaannonser.se i stället för att motarbeta dem som Blocket har gjort.

=> Jag gillar verkligen funktionen att bevaka nya annonser med RSS. Men jag vill också ha SMS-bevakning av annonser. SMS-bevakningen kan kanske finansieras genom ett sponsorskap eller med hjälp av utmärkta och billiga (läsa nästan gratis) SMS-tjänster från Mosms.com.

=> Bygg communitykänsla. Blocket.se i all ära, men många är rädda för att köpa och sälja sina prylar på den sajten. Bedrägerier och bluffare avslöjas titt som tätt. Titta på hur Tradera har hittat ett system där köpare och säljare kan betygsätta varandra. Öppna för diskussioner/kommentarer kring varje annons.

=> Hjälp köpare och säljare med penningtransaktionen. Själv är jag ganska förtjust i Paypal och Google Checkout. Möjligen är dessa inte är lämpliga i det här sammanhanget. Men det viktiga är att erbjuda verktyg som känns trygga för både köpare och säljare.

måndag 4 juni 2007

Google Maps snart med svenska kartor

Som ett litet sidoprojekt förra sommaren integrerade jag Google Maps i anslutning till nyhetsartiklar på Barometern.se, BLT.se (Blekinge Läns Tidning) och SMP.se (Smålandsposten). Syftet är att läsaren lätt ska kunna orientera sig och se var exempelvis bankrånet skedde eller vilket område som ska bebyggas med nya bostäder. Ett exempel kan ses här. Karttjänsten är en populär extratjänst, som när den används, alltid ger rejält med bonusklick. Martin Jönsson på Svenska Dagbladet skriver också om trenden med kartor i en artikelE24.se.
Enda problemet är att kvalitén på Googles kartor och satellitbilder varierar kraftigt. Över Kalmarområdet håller satellitbilderna toppklass. Sämre är det över Växjö och Karlskrona. Däremot har både Hitta.se och Eniro.se bra flygbilder som skulle fungera perfekt. Tyvärr saknar de ett öppet API såvitt jag känner till. Men det får de snart fixa. För den 12 juni kommer Google med en svensk kartfunktion, skriver Internetworld. Håll tummarna för att satellitbilderna då har blivit bättre över hela Sverige.

Dagens Hermes: "Vi är inte ett SEO-företag"


Sökmotoroptimeringsföretag står i allmänhet inte högt i kurs bland seriösa webbplatsägare. Tveksamma och i bland rent av förbjudna optimeringstekniker har givit SEO-branschen en slags bluff- och bågstämpel. Det kritiserade företaget Hermesius Publications AB gör nu allt för att förbättra sitt rykte. På sin webbplats skriver företaget sedan en kort tillbaka att de "INTE är ett företag som jobbar med sökmotoroptimering".
Tillåt mig tvivla. Tillåt mig skratta.
På samma webbsida ligger en stor grön annons/banner i vänsterspalten som berättar att Hermesius har låtit sig granskas av Tidningsstatistik och fått betyget godkänt sökmotoroptimeringsföretag.