torsdag 26 april 2007

Webbframgången hänger på en skör tråd

Flera svenska dagstidningar har i rekordfart nått dramatiskt stora framgångar på webben. Framgången mäts i unika besökare. Östra Småland/Nyheterna, med bas i Kalmar och Oskarshamn, är en av tidningarna som inte skäms för att berätta om sin framgång. I helsidesannonser i papperstidningen och på webben får läsarna och annonsörerna veta att deras nätupplaga nu är större än konkurrenten Barometern och Oskarshamns-Tidningen. Det är en sensation eftersom Barometern-OT i pappersvärlden är mer än dubbelt så stor som Östran/Nyheterna mätt i antal pappersprenumeranter.

Framgången på webben stavas Hermes, en sökmotoroptimeringsteknik som lurar Google att skyffla in trafik till Ostran.se och Nyheterna.net. Men framgången hänger på en mycket skör tråd. Tekniken strider, enligt min mening, mot Googles regler. Därför kan Google stänga av Östran/Nyheterna och de andra Hermes-webbplatserna från sitt index. I samma ögonblick försvinner i princip nättidningarna från internet. Networkers.se kan dessutom i samarbete med Joakim JardenbergHD.se berätta att det i företagsledningen bakom Hermes-tekniken, Hermesius Publications AB, finns inslag av konkurser, betalningsanmärkningar och svidande revisorskritik.

Företaget Hermesius Publications AB bildades i maj 2005. Samma år i december registrerades företaget av bolagsverket. Enligt bolagsregistret har Hermesius sitt säte i Vällingby. Verksamhetsbeskrivningen berättar att företaget ska ägna sig åt att: "bedriva konsulttjänster inom sök på internet samt därmed förenlig verksamhet". Företaget har ännu inte lämnat in någon årsredovisning. Bolagsverket har medgivit förlängt första räkenskapsår. Senaste sista juli i sommar ska den första årsredovisningen vara inlämnad.
Styrelsen består av tre personer som också är firmatecknare. En av dem har en ganska osmickrande historia. Styrelseledamoten har ett tiotal registrerade betalningsanmärkningar och har de senaste åren nolltaxerat. Samtidigt äger han ett reklambolag som gick i konkurs 2004. Verksamheten i reklambolaget har sedan återupptagits. Frågan är hur länge?
I reklambolagets senaste årsredovisning avlossar revisorn en rejäl salva: "Det finns företagsinteckningar på 1 000 000 kr som inte har redovisats, ställt som säkerhet checkräkningskrediten och lån till kreditinstitut".
Vidare skriver revisorn: "Bolaget är likvidationspliktigt. Styrelsen (som bara består av en person Networkers.se anm.) har inte upprättat någon kontrollbalansräkning i strid med aktiebolagslagen".

Som Networkers.se rapporterade tidigare i dag verkar det som UNT.se dragit sig ur Hermes-tekniken.
Det är inte svårt att förstå varför.

UNT.se stänger av kritiserad sökoptimering


Uppsala Nya Tidning med webbplatsen UNT.se verkar ha kommit till insikt. För en stund sedan upptäckte jag att UNT.se stängt de så kallade skuggarkiven som sökoptimeringstjänsten från Hermesius Publications AB skapar. Hermes-tjänsten syftar till att dramatiskt öka antalet unika besökare och används av uppemot ett tiotal svenska dagstidningar. UNT.se har nästan fördubblat antalet unika besökare på ett år. Hermes har haft en avgörande betydelse för den ökningen.
UNT.se har för närvarande nästan 200 000 sidor indexerade hos Google som tillhör skuggarkiven. Dessutom har UNT utnyttjat sina närliggande bolag och domäner för att driva ännu mer trafik till UNT.se. Men alla skuggarkiven som kan sökas via Google leder just nu till en felsida om att sidan inte kan hittas. Det tolkar jag som att UNT.se har tagit sitt förnuft till fånga och plockat bort Hermes-tjänsten.

Nu väntar vi bara på att de andra tidningar följer exemplet: Östra Småland/Nyheterna, Norra Västerbotten, Dalarnas Tidningar, Örnsköldsviks Allehanda, Ica Kuriren, Sundsvalls-Tidning och Dala-Demokraten.

(Uppdaterad: Som en läsare påpekat i en kommentar hade jag stavat fel till Hermesius. Tack för hjälpen! Nu är det fixat. Länken är däremot korrekt, men Hermesius server verkar ha problem för tillfället. Den skickar besökare vidare till en sida som inte finns. )

onsdag 25 april 2007

Felsidorna som annonsplats

Aftonbladet.se har tillsammans med reseföretaget Ving hittat ett oväntat annonsutrymme. De flesta nättidningar spottar ur sig felsidor eller 404-sidor som teknikerna kallar sidvisningar som sker när en läsare klickar på en felaktig länk eller skriver fel adress i sin webbläsare. På tidningarna där jag jobbar har vi 100 000-tals visningar av felsidor varje månad. Därför borde 404-sidan kunna vara en intressant annonsplats, vilket Aftonbladet och Ving påpassligt förstått, skriver Dagens Media.

måndag 23 april 2007

Anmäl Hermes-sajterna till Google!

Den som läser Networkers.se kan inte ha missat debatten om sökmotoroptimeringstekniken från Hermes Publications AB som en handfull svenska dagstidningar (Uppsala Nya Tidning, Östra Småland/Nyheterna, Norra Västerbotten, Dalademokraten, Sundsvalls-Tidning och Falukuriren) använder sig av. I ett svar till tidningen Medievärlden skriver Hermes vd, Ingemar Elfvin, att "föreställningen om att dagens sökmotorer kan manipuleras är överdriven".
Jag kan bevisa motsatsen.
Det behövs inget raketverktyg för att se hur Hermes faktiskt har lyckats att manipulera Google. Med ett par vakna ögon kan vem som helst se, att nästan oavsett vad som skrivs (på svenska) i Googles sökfält, så kommer någon av de nämnda tidningar ovan på topp-50-listan.
Här är några exempel:

Googla på: knark thailand
Sökresultat: 1-5:e plats UNT, 6-7:e Sundsvalls-Tidning, 9:e Östran/Nyheterna.
Totalt antal sökträffar: 41 200 st.

Googla på: "reinfeldt pedofil"
Sökresultat: 1-2:a plats UNT, 3-4:e Östran/Nyheterna, 5-6:e Sundsvalls-Tidning, 7-8:e Falukuriren.
Totalt antal sökträffar: 51 900 st.

Googla på: tjuvjakt i afrika
Sökresultat: 11:e plats Dalademokraten.
Totalt antal sökträffar: 696 st.

Googla på: knark mera knark
Sökresultat: 1-2:a plats UNT, 18:e UNT Tryck (?), 25:e UNT Distribution (??).
Totalt antal sökträffar: 496 000 st.

Är det rimligt att den som söker på "knark thailand" ska hamna hos en lokaltidning i Sverige? Eller att den som kombinerar vår statsminster med pedofili ska lockas in på en svensk lokaltidning.
Självklart inte.
Det handlar om manipulation av Google. Värst i klassen verkar UNT vara, som enligt sökresultaten, låtit duplicera sina skuggarkiv över flera UNT-relaterade domäner för att därigenom dramatiskt öka sina besökssiffror på sin ordinarie sajt. UNT:s tryckeri- och distributionsbolag hjälper till att trixa upp siffror för UNT.se. Och det har lyckats. UNT har på ett år i det närmaste dubblerat antalet unika besökare.

Google har regler som styr hur webbsidor ska se ut för att de ska få indexeras av sökmotorn. I regelverket säger Google följande i sina "basic principles":

"Make pages for users, not for search engines. Don't deceive your users or present different content to search engines than you display to users, which is commonly referred to as "cloaking.""

Och...

"Avoid tricks intended to improve search engine rankings. A good rule of thumb is whether you'd feel comfortable explaining what you've done to a website that competes with you. Another useful test is to ask, "Does this help my users? Would I do this if search engines didn't exist?""

Hermes-sajterna bryter mot båda reglerna. De så kallade skuggarkiven som Hermes skapar kan inte nås från respektive webbplats och hade naturligtvis inte existerat om sökmotorerna inte fanns.
Det råder ingen tvekan om att dessa sidor är att betrakta som så kallade cloaking-sidor, vilket inte accepteras av Google.

Det är dags för tidningssverige att reagera och agera. Vår bransch bygger på trovärdighet. Den ska vi slå vakt om. Därför måste vi uppmärksamma Google på problemet. Det kan vi göra genom att anmäla de fuskande Hermes-sajterna till Google. Den här länken leder dig till anmälningsformuläret.

tisdag 17 april 2007

Så kan webbstatistiken blir bättre

Vi mäter antalet unika besökare eller webbläsare på våra webbplatser. Det har blivit en standard, en standard som inte håller måttet, vilket Networkers.se berättade i förra veckan. Risken för att webbsiffrorna manipuleras är stor. Teknik som trissar upp siffrorna används redan av flera svenska dagstidningar (bland annat Östra Småland/Nyheter, Uppsala Nya Tidning och Norra Västerbotten). Jag föreslog en ny måttenhet - unika gäster. En unik gäst räknas först när läsaren gör ett aktivt val på webbplatsen.

Antalet unika gäster kan vara en början till mer trovärdig webbstatistik. Men båda måttenheterna lider av problemet att om läsaren raderar sina cookies, räknas besökaren/gästen på nytt vid nästa besök. Physorg.com berättar att så många som drygt 30 procent raderar sina cookies sett över en månad.

Två amerikanska professorer kan vara en bättre lösning på spåret. Deras lösning står inte och faller med cookies. De lanserar begreppet clickprint. Genom djupare analysera vad läsaren gör på webbplatsen kan man räkna ut ett unik beteendemönster och därmed koppla det till en unik gäst. I mönstret tittar man på hur många sidor hon tittar på, hur många minuter hon tittar på varje sida, vilken tid på hon besöker webbplatsen och en hel rad andra parametrar. Redan efter tre till 16 besökssessioner kan en anonym sufare identifieras, berättar Guardian.

måndag 16 april 2007

Hermes svarar på kritiken

Under rubriken Lögn, förbannad lögn och webbstatisk skrev jag häromdagen ett kritiskt inlägg riktat mot den sökmotoroptimeringsteknik som säljs av Hermes Publications AB och som används av en handfull svenska nättidningar. I dag publicerar Medievärlden ett försvarstal från Hermes.
Under rubriken "Vi skapar struktur i databaserna" påstår Hermes vd, Ingemar Elfvin, att kritiken i grunden är felaktig och att föreställningen om att dagens sökmotorer kan manipuleras är överdriven.
Svaret var väntat.
Mer oväntat är däremot uttalandet om att Hermes-tjänsten är utvecklad med "människan i fokus". Låt mig tvivla. Flera personer som blivit kontaktade av Hermes vittnar om att säljsamtalet i första hand handlar om att kraftigt öka antalet unika besökare genom skuggarkiv som är optimerade för sökmotorer, inte människor. Flera av nättidningarna som i dag kör Hermes-tekniken har inte ens en ingång från sin egen sajt till det egna Hermes-arkivet. Skuggarkivet kan alltså bara hittas via sökmotorerna. Och när du väl lyckats nå skuggarkivet finns inte ens en enkel sökmotor för att komma vidare.
Hermes-tekniken är dokumenterat effektiv, om syftet är att öka antalet unika besökare.
Så varför skäms Hermes för att berätta det?
I stället väljer företaget att ge sig ut på hal is när de försöker ge skenet av att de har skapat en tjänst med människan i fokus. I själva verket handlar det bara om att trixa fram fler unika besökare.

söndag 15 april 2007

Krönika: Webben - läsarnas nya fotoalbum

(Krönikan publicerades senast i Barometern och Oskarshamns-Tidningen. Fler krönikor hittar du i spalten till höger.)

Har du en digitalkamera? Då behöver du någonstans att spara dina bilder. Webben kan vara ett bra ställe.


Att fotografera har aldrig varit roligare. Och sannolikt aldrig enklare. Snart bär vi alla på en kamera var än vi befinner oss. Inom kort går det förmodligen inte att köpa en mobiltelefon utan att få en kamera på köpet. Samtidigt blir vanliga digitalkamerorna allt mer prisvärda. Tekniken som tidigare bara var proffsen förunnad hittar man allt oftare i händerna på vilken charterresenär som helst.

Få områden har de senaste åren utvecklats i samma takt som fototekniken. När jag började jobba med tidningar i början av 90-talet stod vi och blaskade i mörkerrummet med kemikalier och pappersbilder. Vi skickade bilder mellan redaktionerna med hjälp av en telefotomaskin, en slags roterande vals där bilden spändes fast, lästes av och överfördes via en vanlig telefon. En bild kunde ta upp mot en halvtimma att skicka. Självklart var det bara svartvitt som gällde.
Så hade generationer av fotografer jobbat. Men så hände något. Datorerna kom. Färgfilmen tog över. Slutligen kom det som vände upp och ner på en hel bransch - digitalkameran. Nästa steg i utvecklingen ser vi i dag. Det gamla fotoalbumet är på väg att ersättas av webben.

Det fanns en och annan som tyckte att jag var tokig när jag för några år sedan gjorde en hemsida och fyllde den med bilder på min nyfödda son. I dag har tokstollen blivit en Svensson. Digitala fotoalbum på webben är på väg att bli var mans egendom. De hippaste i klassen hänger in sina bilder på webbplatser som Flickr.com och Googles Picasa Web. Det är exempel på webbtjänster som tar användarupplevelsen till en ny nivå. De är också föregångar inom det som kallas för web 2.0, ett samlingsnamn för nästa generations webbtjänster och affärsmodeller. En viktig del i web 2.0 är interaktiviteten med användarna.
Min personliga favorit är Flickr som ägs av webbjätten Yahoo. På bara tre år har Flickr gått från ingenting till en världssuccé. Jag är inte förvånad. Flickr fyller precis det behovet som uppstod när digitalkameran gjorde entré. En annan förklaring till succén är sättet på vilket Flickr jobbar mot sina kunder. Ordet kunder är egentligen fel ord när det gäller Flickr. Genom sin öppenhet, där man bland annat har öppnat sitt system för utvecklare, har Flickr fått sina medlemmar att känna sig delaktiga, inte bara som betalande kunder utan även som en del av Flickr.com. Ryktet säger att Flickr.com i dag har ungefär två miljoner användare, men potentialen är långt större en så.

Konkurrenten Google började lite oväntat i andra änden. Webbens gigant nummer ett skaffade en programvara som gjorde det enkelt och smidigt för användarna att organisera och behandla sina bilder lokalt på sin egen dator. Utifrån programmet Picasa skapades sedan Picasa Web, ett webbaserat fotoalbum. Andra bra webbtjänster som slåss om användarnas bilder är Photobucket.com, Webshots.com och Zooomr.com (ja, det ska vara tre O). Alla tjänsterna är av mycket hög kvalité, men även solen har sina fläckar. Det första är volymen. Alla tjänsterna innehåller enormt mycket bilder, vilket gör det svårt att hitta. Dessutom kräver tjänsterna att du kan engelska i mer eller mindre omfattning. Mitt bland alla drakar finns det därför utrymme för uppstickare. Barometern och Oskarshamns-Tidningens Tjenis.se är en av dem. Tjenis.se är en kombinerad blogg och digitalt fotoalbum som aldrig är längre bort än din mobiltelefon. Med ett MMS kan du publicera bild och text på Tjenis.se. Väljer du datorn som redskap blir verktygslådan ännu större.

Google i jätteaffär med annonsföretag

För drygt 21 miljarder kronor köper Google bannerföretaget Doubleclick, berättar New York Times. En hissnande summa och nästan dubbelt så mycket som det kostade Google att köpa Youtube.
Doubleclick är en veteran i webbsammanhang. Redan i miten på 90-talet var företaget ett av de största på bannersystem och bannerannonsering. Det som förvånar mig mest är inte köpesumman utan att Google köper något som de skulle kunna göra på egen hand. Från det framgångsrika textannonseringsverktyget Google Adsense, som ger Google 99 procent av dagens intäker, borde inte steget vara långt till den tekniken som Doubleclick använder. Doubleclick är för övrigt ett företag som utsatts för hård kritik genom åren. Kritiken har handlat om att företaget inkräktar i den personliga integriteten genom att deras annonsnätverk i smyg kartlägger användaren.

torsdag 12 april 2007

Lögn, förbannad lögn och webbstatistik

Drygt en handfull svenska nättidningar (Dala-Demokraten, Norra Västerbotten, Sundsvalls Tidning, Uppsala Nya Tidning, Örnsköldsviks Allehanda och Östra Småland) har sett till att modernisera det gamla ordspråket. Antal unika besökare/webbläsare på webben har blivit ett mått på framgång, en viktig siffra i kampen om annonsörernas pengar. Jakten på högre siffror har fått nättidningarna att tumma på sin största tillgång - trovärdigheten.

Med köpt teknik, så kallade sökmotoroptimeringstjänster, har tidningarna dramatiskt lyckats öka antalet unika besökare på sin webbplats. UNT.se har som exempel nästan fördubblat antalet unika besökare på ett år. HD.se, som också är en aktiv webbtidning och inte använder sökmotoroptimering, har som jämförelse ökat med i storleksordningen 25-30 procent det senaste året.
Finns det någon som tror att UNT.se och de andra tidningarnas ökning handlar om att dubbelt så många läsare helt plötsligt fattat tycke för dessa webbtidningar? I så fall är det illa. UNT.se och de andra tidningarna trimmar sina siffror med optimeringsteknik från Hermes Publications AB. Tyvärr lurar Hermes-tekniken alla. Den lurar...

...annonsörerna. De aktuella tidningarna jobbar alla utifrån en lokal marknad där de lokala annonsörerna spelar en central roll. Den lokala matthandlaren eller matförsäljaren vill normalt nå kunder i närheten av sin butik som har en rimlig möjlighet att handla deras varor. Optimeringstekniken från Hermes gör att nättidningarna lockar till sig besökare från när och fjärran, men sannolikt mest fjärran. Vilken annonsör vill lägga annonspengar på kunder som inte har möjlighet att köpa varorna?
...Google. Den viktigaste sökmotorn på webben är på väg att bli upplurad på läktaren. Google blev en gigant tack vare sin kluriga sökteknik som ser till att plocka fram verkligt relevanta sökträffar. Hermes-tekniken lurar Google att presentera sökträffar som i själva verket inte är relevanta.
...läsarna. Läsarna använder sig av sökmotorer för att hitta på webben. Hermes-tekniken innebär att läsarna i tid och otid snubblar in på vissa webbtidningar i tron att de ska hitta något som är relevant för deras sökning. I själva verket blir det ofta blåsta.
...tidningen själv. Nättidningarna som nyttjar tekniken tror att de är större än vad de i själva verket är. Det är ungefär som att ställa sig på torget och hälsa på alla som passerar och sedan påstå att alla man hälsat på är ens kompisar.

Jag säger inte stopp för sökmotoroptimering. Tvärtom. Med rätt fokus är sökmotoroptimering en självklar del i utvecklingsarbetet kring en webbplats. Däremot ska fokus ligga på läsaren och annonsören, inte på att öka antalet unika besökare.

Läsaren eller annonsören ska aldrig behöva tvivla på tidningens trovärdighet. Därför behöver vi lösningar som ger våra uppdragsgivare garantier på att vi inte fuskar, trixar eller gör annat som går över gränsen för vad som är okej. Papperstidningen har TS. Även på webben finns TS med sin webbrevision. Revisionen redovisar dock inte vilka sökmotoroptimeringstjänster webbplatsen använder. Det borde vara ett grundkrav. Uppgift om vilka optimeringstjänster som eventuellt används borde också anges i anslutning till Kiaindex.

För att säkerställa webbsiffrorna som tidningar presenterar behövs också en ny måttenhet - unika gäster. Enheten unik besökare, som vi mäter i dag, berättar att en webbläsare har landat på webbplatsen. Den säger inget om det var läsarens avsikt att besöka webbplatsen. Kanske hamnade läsaren på webbplatsen av misstag, skrev fel webbadress, klickade fel på en länk eller besökte webbplatsen av annat slumpmässigt skäl.
En unik gäst är något helt annat. Gäst är en person du bjuder in. Besökare är någon som knackar på din dörr, en dammsugarförsäljare eller ett vittne från Jehovas. Att mäta unika gäster innebär att webbplastsen inte mäter knackningen på dörren utan när gästen kommer innanför dörren. I teknikens värld betyder det att mätningen sker i det ögonblicket när läsaren för första gången klickar på något inom webbplatsen, då blir läsaren en unik gäst.

Uppdaterad kl. 21.13: Tidningen Medievärlden hängde på. Det blev en debattartikel och några pratminus i en artikel.

tisdag 10 april 2007

Coolaste fotbollsservicen på webben

Jag är måttligt intresserad av fotboll. Följer lagen i min närhet, men långt i från killen som har koll på varenda spelare i allsvenskan. Men eftersom jag gärna följer det mesta på webben kommer jag ha svårt att låta bli Tracabs supercoola fotbollstjänst . Lagom till fotbollsallsvenskan lanserar nämligen Tracab den hittills bästa fotbollstjänsten på nätet. Ingen tvekan. Med hjälp av positioneringsteknik kan vi som följer matchen på webben i realtid se hur bollen rör sig och hur spelarna springer (eller går). Vi kan också hela tiden se hur många meter spelarna springer och inom vilka zoner de rör sig på planen. Hur läckert som helst. Jag är grön av avund. Det är bara att säga grattis till Aftonbladet.se som kapat åt sig tekniken.

Uppdaterad 21.41: Jag snubblade just över en artikel i Resumé som handlar om just supertjänsten Tracab. Artikeln berättar bland annat att Aftonbladet äger rättigheterna till tjänsten den närmaste fyra åren och att Expressen tackade nej. Någon på Expressen borde se sig om efter ett annat jobb...

God dag, Tjenis.se!

Efter några hetiska arbetsveckor ligger Tjenis.se (visserligen en beta) där den ska - på webben. Jag kan inte förneka att jag har varit inblandad i projektet, men det är en Gota Media-satsning för att komma närmare läsarna. Tjenis.se är en kombination av blogghotell och digitalt fotoalbum. Förhoppningen är även att våra nättidningar och papperstidningar ska kunna nyttja delar av materialet och samtidigt ge de som bidrar med innehåll möjlighet nå en bredare läsekrets.

söndag 8 april 2007

Mina innersta tankar

Det finns några tidningar, bland annat Barometern-OT och Blekinge Läns Tidning, som vill att jag fyller en bit av deras spalter emellanåt. Så klart man ställer upp :-) Det har blivit en bunt krönikor som på ett eller annat sätt åtminstone snuddar vid den digitala världen. I spalten här intill har jag samlat några av dem. Fler kommer efterhand. Håll till godo!

AFP och Google skriver avtal

Den franska nyhetsbyrån AFP stämde i mars 2005 Google för brott mot upphovsrätten. I dagarna har AFP dragit tillbaka sin stämning och i stället nått en förlikning med Google, skriver AFP i ett pressmeddelande. Som Networkers.se tidigare rapporterat skrev Google ett liknande avtal med den amerikanska nyhetsbyrån AP för drygt ett halvår sedan. Överenskommelserna, vars innehåll hemlighålls, borde vara av intresse för våra svenska nyhetsbyrårer, inte minst TT. Får man gissa att TT-folket redan letar efter telefonnumret till Google...

fredag 6 april 2007

Se upp för olaglig publicering på webben

Det är svårt att som medieföretag göra allt själv på webben. Därför köper vi ofta olika webbtjänster från externa leverantörer. Då är det lätt att gå i en fälla som innebär att medieföretaget bryter mot upphovsrätten. Sydsvenskans, Göteborgs-Postens och Dagens Nyheters sporttjänst för mobiler, Sportzapp, kan vara ett sådant exempel. Vissa e-tidningslösningar ett annat.

Networkers.se har tagit del av ett dokument som Tidninsgutgivarnas jurist Per Hultengård har skrivit. Dokumentet är en del av e-pappersprojektet som TU är engagerade i och berör de upphovsrättsliga aspekterna av e-papper. Problemet som uppmärksammas ligger i att journalisternas texter och bilder mångfaldigas och eventuellt levereras till läsaren av någon annan än den som journalisterna har avtal med. Varje exemplarframställning förutsätter tillstånd från rättsinnehavaren, journalisten i det här fallet.

Tjänsten Sportzapp som vann utmärkelsen Årets mobiltjänst på Mobilgalan 2005 kan vara en tjänst som är i riskzonen. På Sydvenskans webb uppmanas läsarna som vill använda Sportzapp att gå till en server som tillhör Sportzapp.se för att komma i gång. Om DN:s, GP:s respektive Sydsvenskans journalister producerar något innehåll i tjänsten krävs sannolikt ett avtal mellan tidningen och journalisterna som gör det möjligt för Sportzapp att publicera materialet.

För att undvika problem är det alltså viktigt att medieföretaget äger distributionsservern som levererar tjänsten till läsaren, tittaren eller lyssnaren. Alternativt att det finns ett avtal mellan medieföretaget och journalisterna om överlåtelse av materialet till tredje man.

tisdag 3 april 2007

Välkommen till nya Networkers.se!

Det kändes som det var dags att göra något med en Sveriges äldsta bloggar med inriktning på nättidningar och nya medier i allmänhet. Så jag packade flyttkartongen med ungefär 300 blogginlägg och drog till världens kanske största blogghotell. Det känns lite vemodigt att lämna den egna servern, men samtidigt ganska skönt att dagligen slippa behöva hålla koll på säkerhetsuppdateringar och annat tråkigt. Nu får andra sköta den biten.
Tyvärr har jag inte lyckats få med mig alla kloka ord som ni läsare har medverkat med genom era kommentarer under fyra års tid. Men jag är helt säker på att ni har mer intressant att berätta. Så sätt i gång och fyll på med kommentarer.

Välkommen till nya Networkers.se!
Nu kör vi!

måndag 2 april 2007

Fler läser på webben än i pappret

I en omfattande undersökning, som bland annat Joakim Jardenberg refererar till i sin blogg, avlivar Poynter en av webbens vanligaste myter. Den om att webbläsarna bara skummar igenom texter. Fel. Det är till och med så att fler läser hela artiklar på webben jämfört med papperstidningen. Av de som påbörjar att läsa en artikel på webben läser 77 procent hela artikeln. För dagstidningar är siffran 62 procent och för tabloiderna så låg som 57 procent, berättar Editor & Publisher.
Undersökningen har också hittat en skillnad i vilken metod läsarna använder för att läsa nyheter. 75 procent av pappersläsarna är metodiska i sin läsning, vilket betyder att de börjar läsa på en sida och en bestämd artikel och jobbar sig sedan vidare metodiskt artikel för artikel. Bara varannan läser på det sättet på webben. På webben är det i stället vanligare att läsaren scannar hela sidan och plockar sedan ut det som ska läsas.